Nybörjarguide: Så testar du användbarhet

Surftips: Beginner’s Guide to Moderating a Usability Study.

Here are some considerations and steps I usually take when I’m moderating a usability test. For those who are experienced, I encourage you to add your thoughts. For those of you who are learning, I encourage you to ask questions of the other readers here.

En nybörjarguide till hur du sätter en människa framför en webbplats, och kollar hur han eller hon beter sig. Artikeln ger förslag på vad du ska göra.

10 knep för att skriva bättre webbtexter

Att skriva för webben är en speciell konst. Det går inte att ta en pappersbroschyr eller uppsats och slänga över all text på nätet. Det måste skrivas om för att passa skärmen och det arbetssätt man har på nätet.

  1. Skriv kort. När du läser på skärmen läser du 25 procent långsammare visar undersökningar. Alla dina texter kan kortas med ungefär hälften. När du har gjort det kan du korta hälften igen.
  2. Skriv enkelt. Försök inte skriva svårt. Skriv enkelt, det tjänar alla på. En lång mening kan ofta delas upp i två korta.
  3. Skriv nödvändigheter. Skriv inte saker som inte behövs. ”Välkommen gäst!” eller ”Du var här senast klockan 12.00” fyller ingen vettig funktion.
  4. Skapa scanpunkter. På nätet läser vi inte. Vi skannar. Därför är det bra om du fetmarkerar ord (som jag gör) så att du får fästpunkter för blicken.
  5. Variera texten. Många och korta stycken, rubriker i flera nivåer och kortfattat innehåll som går pang på rödbetan. Växla mellan långa och korta meningar. Andra bra sätt att variera texten är bilder, punktlistor, rubriker, tabeller och citat.
  6. Ge exempel. Förklara något komplicerat genom exempel som många känner igen.
  7. Rubriken säger allt. Sökmotorer har gett oss ett nytt sätt att leta information. Vi letar efter den rubrik som matchar vår sökjakt bäst. ”Fordon” är för bred och allmän rubrik. ”Silverfärgade fordon från 1950-talet” ger svar på tal. Bra rubriker syns överallt.
  8. Skriv omvänd pyramid. Det viktigaste du skriver ska komma först. Helst ska du säga det du vill ha sagt redan i rubriken. Den text som kommer sist är minst viktig, och kan därför tas bort om texten är för lång.
  9. Strukturera upp. Dela in texten i många delämnen och sätt en rubrik på varje. Gör sedan detta på alla din texter. En bra skriven text hjälper inte om övriga hundra är skit.
  10. Stava rätt. En självklarhet för texter med någon som helst värdighet. Läs varje ord baklänges, då ser du dina egna misstag lättare. Låt någon annan läsa texterna innan de läggs upp. Kör igenom rättstavningen i ditt ordbehandlingsprogram, men kom ihåg att den inte klarar allt!

Vill du veta mer? Webbplatser jag rekommenderar dig att läsa vidare på:

  • Webbpennan är till för dig som skriver, redigerar och publicerar webbtext. Ta hjälp av deras konkreta tips eller prova något interaktivt exempel.
  • Klarspråkstestet visar hur begriplig en text är. Testet hjälper dig att se vad som ökar och vad som minskar begripligheten, och hur du kan bearbeta texten.
  • Språknämnden följer svenskans utveckling i tal och skrift. De ger ut böcker, har rådgivning, föredrag och forskning.

Firefox låter mig uppdatera tilläggsprogram med ett klick!

Säga vad man vill om webbläsaren Firefox, men en sak de har lyckats bra med vad gäller användbarhet är deras uppdatering av tilläggsprogram (extensions som det så fint heter i Firefox).

Bättre användbarhet får man leta efter! Hur uppdaterar man ett tillläggsprogram? Man öppnar upp en lista med alla tillägg som finns installerade. Jämte varje tillägg som det finns uppdateringar till finns också en knapp. ”Uppdatera nu”. Trycker jag på den laddas en ny version ned, och ett meddelande lägger sig fint under titeln om att ”Nästa gång du startar om Firefox så kommer tilläggsprogrammet att uppdateras”. Ett klick, sedan sköts allt automatiskt.

Lista med tilläggsprogram i Firefox

Vad är det som är så bra med detta?

  • Firefox kollar vilka tillägg jag har installerade och jämför sedan om det finns några nya versioner. Allt verka ske i bakgrunden under tiden jag surfar och jag behöver inte göra någonting alls. Listan laddas snabbt. Inget ”Vänta medans listan fylls i…” som dyker upp i Windows kontrollpanel för ”Lägg till eller ta bort program”.
  • Uppdatering och installation sker med endast ett klick. Att göra något enkelt gör det mer troligt att man låter det användas.
  • Inga fler frågor om ”Vill du ladda ned den här filen?” eller ”Tryck här för att godkänna att den installeras”. Tilläggsprogrammet finns installerat sedan tidigare och det finns ingen anledning av be om ytterligare godkännande.

Att vara uppdaterad med Firefox är inga problem!

(Notera att jag inte försöka lovorda Firefox framför andra webbläsare. Jag har sagt det innan och jag säger det igen, använd den webbläsaren du trivs med.)

Mer att läsa om webbläsare:

Vad är sökmotorspam, och vad får man egentligen göra?

För ett tag sedan var Ikanobanken på tapeten eftersom de hade en dold länkfarm. Läs nyheten på IDG: Ikanobanken trotsar Google – med dold länkfarm från Altus. Den har tagits bort nu, men i stället har företaget Jajja hamnat i blåsväder. De är inte riktigt lika oetiska, men Google säger att de slängt ut 500 Jajjasajter ur sitt sökindex. Jajja förnekar och säger att de tagit bort sidorna självmant, och att det inte alls har så många.

Frågan är då: Vad är spam?

Svar: Alla försök att lura en sökmotors beräkningar för relevans.

Vad är inte sökmotorspam? Allt som ändå skulle göras om inte sökmotorer fanns, eller allt som sökmotorn har gett skriftligt tillstånd att göra.

Men meta-taggar då? De är ju till för sökmotorer? Nja, du använder meta-taggar för att beskriva en resurs. Om du beskriver resursen felaktigt så är det att betrakta som spam.

Min teori är baserad på Alan Perkins definition av sökmotorspam. Den är läsvärd, inte minst för att reda ut vad som egentligen är spam och vad som menas med det, utan också för att se sökmotorspam från en etisk synvinkel.

När Google gjorde sin senaste uppdatering, kallad The Bourbon Update, fick många optimeringsföretag sämre resultat hos sina kunder, däribland Jajja. De har använt tveksamma metoder, som bland annat länkfarmar och på så sätt erhållit hög ranking till sina kunders webbplatser.

Jajja väljer att kalla länkfarmar ”externa webbplatser”, men i själva verket fyller de ingen större funktion för en människa. En länkfarm är en eller flera webbsidor som byggts med enda syftet att öka antalet inlänkar till en webbplats.

Här anmäler du spam till Google: Anmäl spam till Google.

Så företags­bloggar du – experternas bästa tips

Även om jag starkt ogillar ordet blogg (som har blivit ett riktigt modeord) så har i alla fall IDG en mängd tips på hur du bloggar för företaget.

Tyvärr är artikeln direkt tagen ur tidningen Internetworld och därför inte direkt optimerad för webben. Den är för lång. Bättre att köpa ett lösnummer av tidningen och läsa, om man är väldigt intresserad. 😉

10 knep för att lyckas med din webbplats

  1. Bli länkad. Varje gång en webbplats länkar till dig så får du en ”röst”. Ju fler röster din webbplats får, desto mer omtyckt är den. Google gillar omtyckta webbplatser och placerar dessa högt upp i sitt sökresultat.
  2. Optimera din webbplats. Sökmotoroptimering kan låta svårt, men det handlar bara om att göra det enkelt för Google och andra sökmotorer att hitta och förstå din webbplats. Läs en guide som beskriver hur du optimerar din webbplats för sökmotorer.
  3. Skriv vettiga rubriker. Tänk på att sökmotorer är verktyg för att hitta din webbplats. Om du fyller din webbsida med nyckelord kan det hända att du hamnar högt i sökresultaten, men den besökare som kommer dit hittar inget värde. Det är därför viktigt att du beskriver dina webbsidor tydligt och enkelt. Det är bättre att skriva ”Så kan du börja sälja nätannonser” i stället för ”Sälja nätannonser”.
  4. Enkel adress. Desto kortare och enklare, desto större chans att någon kommer ihåg den.
  5. Bygg med semantik. Tänk på att utforma dina webbsidor med rubriker och mellanrubriker.
  6. Fyll på med nytt. Uppdateringar är viktiga. Det visar att din webbplats är levande och att du faktiskt bryr dig om den.
  7. Släng ramarna. En unik adress bör vara en unik webbsida. Nu när vi kan surfa från våra mobiltelefoner (jag gör det!) ställer du bara till med problem. Läs gärna vanliga fel på webbplatser enligt Mediabyrån.
  8. Det finns inga genvägar. Glöm allt vad genvägar heter. Hårt arbete, bra innehåll och regelbundna uppdateringar – blod, svett och tårar.
  9. Svara på e-post. Jag svarar på nästan alla e-post jag får, oavsett om jag kan hjälpa till eller inte. Huvudsaken är att jag svarar och är ärlig. Ibland får jag svar tillbaka i stil med ”Oj, jag trodde inte du skulle svara – tack!”. Har jag inget svar så skriver jag det, och i bästa fall hänvisar till någon som vet.
  10. Förbered och planera. Gör ett schema över alla veckor och skriv in vad du ska göra med webbplatsen varje vecka. Det behöver inte vara mycket, kanske en liten nyhet eller förbättring, men se till att sprida ut arbetet och gör små förändringar ofta, i stället för stora förändringar sällan. Då kan du lättare upptäcka fel och snabbt se vad som fungerar och vad som inte gör det.

Ta hellre ett felaktigt beslut i stället för att tveka

Beslutsamhet. Det tycker jag om.

Jag har tänkt på det här ganska mycket. Ibland tvingas man inför ett svårt val och att avgöra vad som är bästa alternativet kan verka nästan omöjligt. Men det värsta man kan göra är att vela.

För om du väljer ett alternativ och satsar på det stenhårt så har du sedan något att jämföra, hitta fel, diskutera och till slut förbättra. Tar du inga beslut så får du heller inga svar på dina farhågor. Vad händer om man gör si eller så?

För att göra det hela lite mer konkret (det är ju ett ganska abstrakt ämne):

  • Ska jag säga upp mig från mitt fasta jobb och börja frilansa? Starta eget?
  • Vilket publiceringssystem ska jag välja? Det ena har fått jättebra kritik, men det andra är mycket billigare. Vilket är bäst på lång sikt för mig?
  • Tjänar jag på att flytta om mitt sparande efter högsta räntan, eller sparar jag tid och energi på att låta bli?

Att inte handla alls kan vara en lösning vid vissa tillfällen, men det är ju ett beslut snarare än tvekan. Det gäller att inte tveka.

Finns det någon som har fattat min poäng, men som kan illustrera med lite bättre exempel inom webbranschen? Det behöver nödvändigtvis inte vara teknik (välja produkt A framför B, vilket är en klassiker).

Nyårslöfte till dig: jobba hårt för att bli lat

Andrew Neitlich skrev en bra sak i sin blogg om webbmakeri för företagare: New Year’s Wish For You: In 2006, work hard to be lazy.

Som jag sagt tidigare så gäller det att jobba med företaget, inte i det.

Allt för många ”raggar kunder”, jobbar hårt med deras projekt och ger sig sedan ut för att ragga nya kunder. Det fungerar och ger pengar på bordet, men är inte särskilt effektivt.

Under 2006 föreslår Andrew att vi i stället ska sluta jobba så hårt. Jobba i stället hårt med ditt företag. Sätt system på autopilot. Utveckla produkter och tjänster som du kan paketera och sälja flera gånger. Bygg ett nätverk med specialister. Få dig att framstå som proffset i din bransch, kanske till och med guru.

Låter det vagt?

Inte alls. Här kommer några tips på vägen från olika artiklar som också publicerats på bloggens hemvist, webbplatsen SitePoint:

En annan sak, som inte nämns i Andrews blogginlägg, är vem man ska sälja till. Som jag skrev så försöker allt för många ragga nya kunder. Gör inte det. Försök i stället att koncentrera dig på de kunder du har, och ge dessa mervärde. Det kommer att ge dig ännu mer pengar i framtiden. Varför? Det ska jag förklara under nästa år, så håll utkik efter fler inlägg!