Backend Media

Mitt nya år börjar starkt med en release av mitt senaste projekt. Av någon anledning är det tillfredsställande att släppa något den första januari.

Filmprylar.se – annonsmarknad för filmare

www.filmprylar.se

Utvecklingen har gått nästan helt på räls. Dels har jag byggt en liknande annonsmarknad tidigare, men som av olika skäl aldrig slutfördes, och dels hade jag mycket affärslogik färdig sedan tidigare projekt. Därför var det i princip bara att bygga del efter del enligt kravspecifikationen.

I det här fallet har jag försökt överge vattenfallsmodellen och koncentrera mig på en inkrementell utveckling. Därför valde jag att släppa en fungerande betaversion så fort som möjligt. Sedan kommer jag att utvärdera den efterhand som feedback kommer in, och se hur pass väl webbplatsen skalar upp rent tekniskt. Det är inte omöjligt att den kommer att ”strippas” ned till underkläderna för att göra den lättare och ännu mer snabbladdad.

Anledningen till projektet är att det annonseringsforumet jag normalt använder för dessa typer av annonser börjat svämma över, och forum ger inläggsförfattaren liten kontroll över hur annonserna exponeras. Med en dedikerad annonsmarknad går det däremot att renodla annonsmarknaden och dessutom slipper användaren hindret att registrera sig på forumet.

Så, fram med feedback och säg vad du tycker i kommentarerna!

färst (adjektiv)

En vanlig myt är att man inte kan skriva superlativformen färst (få, färre, färst). Det är en gammal svensk böjningsform som tyvärr har försvunnit ur det vardagliga språket, men språkvårdare brukar uppmana till att använda ordet eftersom det fyller en viktig lucka. Att skriva ”lägst antal” eller ”det minsta antalet” riskerar att krångliga till det i onödan.

Det passar dessutom väl in med andra etablerade ord som illa, värre, värst liksom stor, större, störst.

Som du ser är det ett nytt tema på webbplatsen. Jag gillar text och försöker hitta teman som är smakfullt dekorerade och inte överlastade som en julgran på steroider.

Säg gärna om du hatar eller älskar temat i en kommentar.

I linje med Jonathan Sulo svarar jag på ett frågeformulär som florerar på nätet.

Du heter: Peter Mattias Dahlgren.
Smeknamn: Dalle.
Låt som du när du är ledsen sörjer till: Ain’t No Sunshine med Bill Withers.
Vad tror folk om dig: Att jag är konfrontativ och inte lyssnar.
Stämmer det: Nej.
Vad får du oftast komplimanger för: Det arbete jag gör.
Vad säger du för att imponera på någon: En tankfylld retorisk kiasm.
Hur imponerar man på dig: Kunskap och väl underbyggda resonemang.
Brukar du skratta för dig själv: Ja.
Vad står det i ditt senast inkomna SMS: ”Surfa på internet med din mobiltelefon! Just nu erbjuder…” ja, ni fattar.
Var bor du: Växjö.
Trivs du där: Ja.
Äger du några Converse: Nej.
Brukar du bli för full: Jag blir bara lagom full.
Är du allergisk mot något: Pollen och kommunism.
Har du haft sex idag: Nej.
Nästa mål i ditt liv: Fil. mag. i kommunikation.
Hur svarar du i mobilen: Peter.
Vem ringde du senast: Sofie.
Vad sa den du senast pratade med i telefon: Var hon var någonstans.
Antal timmar sömn i natt: Åtta.
Sov du ensam: Ja.
Brukar du komma i tid: Ja.
När mår du bra: I trevligt umgänge och intressanta diskussioner.
När blev du fotad senast: I lördags under en fest.
Hur känner du dig nu: Psykiskt utmattad av all läsning.
Vanligast färg på dina kläder: Svart och grått.
Vad tycker du om fötter: De tar mig från punkt A till B.
Vad saknar du: Tid.
Hade du en bra kväll igår: Söndagar har ett inrutat (bakfylle)schema med Mythbusters och Atheist Experience, så jo.
Favoritdryck på morgonen: Apelsinjuice.
Rakar du benen: Nej.
När brukar du oftast gå och lägga dig: Alldeles för sent.
Är du blyg: Nej, men ibland introvert.
Sysslar du med någon idrott: Innebandy.
Vill du hellre ha mail än brev: Brev.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Jag vill tro det åtminstone.
Har du spytt offentligt: Ja, men ytterst stilfullt.
Är du nöjd med ditt liv: Nej, då hade jag inte försökt lära mig mer.
Är du bortskämd: Nej.
Vad gör du i morgon: Läser ut en bok, skriver hemtenta och jobbar.
Vad är det värsta du vet: Orättvisor.
Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka: Bortsett från det praktiska (mat etc), väldigt lite.
Vilken kändis tycker du är en bra förebild: Carl Sagan.
Vad längtar du till: Sommaren.
Har du bra vänner och äkta vänskap: Ja. Men vad är äkta vänskap?
Vad använder du för shampoo: Det som står i badrummet.
Vad är det finaste du fått: En bra vän.
Hur gammal är du: 26 bast.
Du samlar på: Argument, filmer och böcker.
Gröna eller röda äpplen: Gröna.
Vem ringer du när du är arg/ledsen: Blir sällan arg eller ledsen.
Gillar du golf: Håller mig neutral till frågan, spelar inte själv.
Vilken tid gick du upp idag: Klockan 10.00.
Har du sovit i din egen säng i natt: Ja.
Har du strumpor på dig nu: Nej.
Är det okej att gråta: Javisst.
När grät du senast: Kommer inte ihåg.
Vad skulle du göra om du vann en miljon: Investera i aktier och egna projekt.
Bär du glasögon eller linser: Nej.
Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder: Nej, funktion och form går före varumärke.
När går du upp ur sängen en helgmorgon: Mellan 9-12 beroende på omständigheter.
Vill du gifta dig: Bara om motparten vill det.
Vill du ha barn: Kanske.
Solar du ofta: Under sommaren, ja.
Är du bra på att laga mat: Jag lagade en marinerad ugnstek häromveckan. Jag klarar mig.
Är du flygrädd: Har blivit lite nervös inför att flyga på senare år, men det släpper rätt snabbt.
Hur vig är du: Normalvig.
Är du musikalisk: Helt tondöv, men lyssnar på musik dagarna i ända.
Vad dricker du helt när du är törstig: Vatten. Eller en kall öl.
Tror du på ett liv efter döden: Verkligen inte.
Tycker du om sushi: Ja.
Vad äter du helst när du ser på film: Äter inte godis längre, men Gott & Blandat var kutym innan.
Bor dina föräldrar tillsammans: Nej.
Har du tandläkarskräck: Nej.
Har du någon gång gråtit dig till sömns: En gång i livet under en jobbig period.
Senaste låten du hörde: Little London med Form One.
Nyckelord: Epistemologi.

Vetenskap är ett område jag håller varmt om hjärtat. Eller rättare sagt den vetenskapliga metoden som är den bästa metoden vi har för att lägga till fler bitar i kunskapets pussel.

Jag vill därför ta tillfället i akt att tipsa om fem bra svenska vetenskapsbloggar, utan inbördes ordning, som på ett bra och inspirerande sätt lyfter fram vetenskap och kritiskt tänkande:

• Medvetenskap – Pedagogiskt och insiktsfullt om i synnerhet medicin, kost och hälsa.
• Orsak verkan – Ger bra veckoliga tips på allehanda vetenskapliga nyheter och rön.
• Terra Incognita – Om geovetenskap (tänk berg och natur) och mycket kängor åt bibliska skapelseberättelser.
• Technicolor – Om hur hjärnan fungerar i denna blogg om neuropsykologi och skepticism.
• Tankebrott – Främjar kritiskt tänkande och vederlägger konspirationsteorier.

Om vetenskap är en metod för att bringa klarhet i frågor, att skaffa sig kunskaper om omvärlden, så är vetenskaplig skepticism ett sätt för kritisk granskning av till exempel extraordinära påståenden. Det följer hand i hand med vetenskapen.

Kritiskt tänkande är framför allt viktigt när det finns människor som tror att det som står på nätet är automatiskt sant. Förmågan att skilja sant från falskt är, tyvärr får man väl säga, inte vidare väl utvecklad bland svenskar enligt min erfarenhet och något som borde uppmuntras betydligt mer i grundskolan. Vetenskapen finns inte för att skaffa sig oändlig visdom, utan för att sätta en gräns mot oändligt dårskap.

Nu börjar kommande webbprojektet Filmprylar.se ta form allt mer och mer. Här är den senaste bilden av alphaversionen (som ännu ej finns tillgänglig).

Färgerna är tillfälliga och markerar endast skillnaderna mellan de olika designelementen (primär och sekundär navigation). Funktionaliteten börjar dock hamna på plats och det verkar inte omöjligt att släppa en betaversion snart.

Om du har blå sprucken hud är nog gula tänder ditt minsta problem. Uppsök en läkare i stället.

Det här sorteras under avdelningen ”knäpp reklam”. Om jag hade haft en sådan avdelning det vill säga. Annonsen är tagen från twitpic.com.

Wikipedia och källkritik är två vanliga ordkombinationer. Eftersom vem som helst kan ändra information måste man inta ett kritiskt förhållningssätt. Wikipedia anses därför som mindre pålitligt. Trams, säger jag.

Denna utveckling är bra. Att måla ut vanliga uppslagsverk såsom Nationalencyklopedin som ett verk man inte behöver källgranska är naivt. Trots att en NE-artikel i regel bara skrivs av en expert och sedan faktagranskas av en redaktör, har det nationella uppslagsverket väldigt bristfälliga källhänvisningar – om ens några.

Tittar man på en artikel på Wikipedia hittar man förvisso en skiftande kvalitet men också en otrolig bredd och emellanåt ett väldigt djup. I större och framför allt mer kontroversiella artiklar finner man referenser till nästan varje påstående genom fotnoter. Detta gör att det blir betydligt lättare att faktiskt källgranska än Nationalencyklopedin som är skriven av experter som förmodas ha rätt enbart på basis av sin titel.

Wikipedia bör vara starten i ditt faktasökande, inte slutet. Detsamma bör gälla alla uppslagsverk och ingenting som på något vis bara gäller en wiki. Kom ihåg att ju mer extraordinärt ett påstående är, desto mer extraordinära bevis krävs. Man bör aldrig ta saker för givna oavsett vilken källan är. Det viktigaste är metoden, det vill säga hur man har kommit fram till ett givet påstående. Och då spelar det ingen roll om källan heter Nationalencyklopedin eller Wikipedia. Även Dagens Nyheter stämmer in i denna kritik men fokuserar dock bara på Wikipedia, Källkritik behövs när du använder Wikipedia, men där nämns den bristande utbildningen i källkritik som förekommer i skolan.

På Wikipedia kan man dessutom följa arbetet med en specifik artikel genom dess diskussionssidor. Man kan där enkelt se vilka påståenden som vållar huvudbry bland wikiskribenterna och därmed också vilka påståenden man själv behöver källgranska närmare. Per Gahrton kallar det en skendemokrati, men det bör snarare betraktas tvärtom. Att få alla verktyg tillgängliga för att se vilken mening som ändrats, och dessutom få syftet med redigeringen förklarat på diskussionssidorna, är minst sagt allt annat än skendemokrati. En sådan funktion saknas på de traditionella uppslagsverken och det går inte att se tankebanorna kring en artikel. Att det förekommer missbruk bör man förstås vara medveten om, men denna vetskap bör snarare göra oss mer skeptiska vilket i sin tur gör att vi dubbelkollar påståenden än tar dem för givna.

Allt handlar i slutändan om hur man hanterar de respektive uppslagsverken. Den som trodde att Nationalencyklopedin skulle läsas och sedan accepteras som fakta trodde således fel. Källkritik är något universellt och ska inte bara förknippas med internetmedier.

Uppdaterat: Wikipedias svenska ordförande har svarat på Per Gahrtons kritik.

Annons på Facebook. Ytterst pinsamt när rubriken är felstavad, när den är mest framträdande av hela annonsen bortsett från bilden.