Kommunikation

Massmedier, sociala medier, copywriting, PR och journalistik och annat som har med ordets makt att göra.

Lär dig bemästra Facebooks Edgerank

Har du en sida på Facebook? Då slåss du om uppmärksamheten med användarnas egna Facebookvänner, liksom andra sidor. Här får du reda på hur du tar dig igenom bruset och blir mest läst, sedd eller interaktiv – beroende på vad som är ditt mål.

Läs också

De 10 vanligaste felen bloggare gör

Blogging

Jaså, du har också en blogg? Gäsp. Tvinga mig inte att läsa den. Du har säkert gjort något av dessa tio fel:

  1. Ingen biografi. Människor vill veta vem de har att göra med. Det handlar om förtroende. Vem är du och varför kan du ditt ämne så bra?
  2. Ingen bild på dig. Du ökar förtroendet av det enkla skälet att du inte gömmer dig. Det är också enklare att relatera till en person man ser framför sig, än ett namn. Ditt ansikte flyter ihop i den virtuella och fysiska världen. Högupplösta bilder som kan tryckas är dessutom bra ur pr-synpunkt.
  3. Intetsägande rubriker. Att skriva ”Såg film” säger inget. Lär dig skriva bra rubriker.
  4. Länkarna säger inte vart de leder. Skriv inte ”klicka här” eller länka något irrelevant nyckelord. Det är en dödssynd. Så utformar du dina länkar.
  5. Bra innehåll göms i arkiven. När du skriver något som är tidslöst ska du inte låta det begravas i arkiven. Skapa en kort lista med de fem bästa inläggen som du sedan visar i sidokolumnen på alla sidor.
  6. Kalendern är enda navigeringen. Se till att kategorisera inläggen så att de blir enkla att hitta för användaren.
  7. Oregelbunden publicering. Användaren måste kunna förutse när bloggen uppdateras. Dagliga uppdateringar kanske är bäst för vissa, och veckoliga eller månatliga för andra. Låt det inte gå månader mellan bloggposterna.
  8. Blandar ämnen. Ju mer fokuserat du skriver, desto mer fokuserade är dina läsare. Det gör dig mer inflytelserik i din nisch. Skapa en ny blogg om du måste skriva om både politik och webben (det gjorde jag när jag startade opponent.se).
  9. Glömmer att du skriver för din framtida chef. Tänk dig själv om tio år. Hur skulle en eventuell arbetsgivare se din blogg? Om du inte vill att din framtida chef ska se det, låt bli att posta. Att googla arbetssökande görs redan i dag, det lär knappast minska om tio år.
  10. Domännamn på en bloggingtjänst. Att ha sin blogg på blogspot.com eller wordpress.com är snart synonymt med att ha en e-postadress på hotmail.com. Alltså inte direkt seriöst eller trovärdigt.

Trots att råden är mer än fyra år gamla tycks en del ha missat dem. Jakob Nielsen var den som ursprungligen skrev dem.

Förresten, är det en slump att bloggare och blottare stavas så lika?

Fler tips för bloggare

Publicering innebär också redigering

Publicering

”Writing is rewriting” är ett uttryck bland amerikanska manusförfattare. Och det kan inte vara mer sant även för webbredaktören. Det är nämligen det skrivandet handlar om på nätet.

Alla lär sig att skriva och lämna in texter – från skolan till jobbet. Tryck på publicera, sedan är det klart. Tyvärr är dock inte jobbet över bara för att du lagt upp texten. Att redigera texter är minst lika viktigt.

Jag har en webbplats som jag publicerat i huvudsak texter sedan slutet av 1990-talet. Det är oundvikligt att några av dessa texter inte riktigt passar det sätt som vi läser på i dag, liksom det uppenbara att vissa fakta förändras. Texterna måste alltså skrivas om, och jag ska ge några tips du kan använda dig av under textbearbetningen.

Ändra dina gamla texter då och då

Det är därför viktigt att gå igenom sina gamla texter med jämna mellanrum för att kanske kategorisera om eftersom du lagt till fler och bättre kategorier vid ett senare tillfälle, ändra rubriken och de metatexter som hör ihop. En metatext är korta texter som beskriver andra texter, till exempel meta description och puffar, samt texter som beskriver vad som kommer längre fram (exempelvis ”i första kapitlet kommer vi att prata om…” och så vidare).

Några saker du kan tänka på:

  • Kategori. Är texten rätt kategoriserad? Finns det andra kategorier som passar? Ska jag lägga till eller slå ihop kategorier?
  • Etiketter. Har den rätt taggar och etiketter? Taggar jag viktiga personer, namn och produkter som besökarna söker efter?
  • Rubrik. Har sidan en unik och tydlig rubrik som syns i sökresultatet? Hur är det med ingress och meta description?
  • Målgrupp. Exponeras den här texten för rätt målgrupp? Om den placeras på fel plats kanske inte rätt personer kan se den.
  • Språk. Tänk på målgruppen och vad du vill uppnå med texten. Skriver du med rätt ton? Behöver du bearbeta texten retoriskt?
  • Utseende. Är texternas disposition och formatering enhetlig? Har du passande mellanrubriker som fångar läsarens intresse?

Hur hittar man sidan?

Det räcker inte med att skriva en bra text och ge den en webbadress. Det gäller att låta den synas på rätt ställen också, det vill säga internt på din egen webbplats. Har du en sida med produktkategorier såsom ”stolar” ska dina stolar givetvis synas här. Men de kanske ska synas på något mer ställe? Var brukar man köpa när man köper en stol? Då kanske stolarna ska visas som förslag under kategorin ”bord” också.

Här finns det mycket att tänka på och det enda som egentligen är rätt, är att ta reda på hur besökarna använder din webbplats och var de faktiskt förväntar sig att hitta informationen.

Kan du slå ihop sidorna?

Webbplatser, och texter, lever ibland sitt eget liv och växer likt cancerceller okontrollerat åt alla håll. I stället för att skriva något nytt om ett ämne du redan har skrivit om, överväg att redigera din gamla artikel och lyft fram den i stället.

Har du ändå skrivit om liknande saker tidigare bör du försöka slå ihop dem eller göra två artiklar som är distinkt olika. Två sidor som handlar om olika saker, fast bara nästan, gör det besvärligt för både besökaren och dig att veta vad som skiljer de olika sidorna åt.

Kan du dela sidorna?

Detsamma gäller förstås åt andra hållet. En sida som har mycket text som spretar åt olika håll kan med fördel delas upp i två artiklar. En bra tumregel är att sidan kan delas upp om den överstiger tusen ord. Anledningen till just den godtyckliga tumregeln är att sökmotorer gillar texter som är minst fem hundra ord långa. Så, delar du upp en text på tusen ord, ja då får du ju helt enkelt två värdefulla artiklar i stället för en. Men gör det bara om de skiljer sig åt väsentligt – och du kan peka ut skillnaden. Annars hamnar besökaren i ”vilken sida ska jag välja?”-dilemmat och det vill vi undvika. Besökaren ska säga ”där är det jag vill ha” och ingenting annat.

Radera sidor ingen tycker om

Ibland måste man vara så drastisk att radera sidor som inte längre ska vara kvar. Det kan handla om lagar som ändrats, texter som blivit inaktuella eller helt enkelt sidor som inte fyller någon funktion längre. Kill your darlings.

Det kan också handla om sidor som har få eller inga besökare. Om ingen besökare visar intresse trots att du lyft fram dessa sidor finns det heller ingen mening att ha  sidorna kvar. Less is more, som det heter. Hellre tio riktigt bra sidor än femtio mediokra. All skit du samlat på dig riskerar att öka bruset och minska synligheten för det värdefulla innehållet, likt fett som täpper igen artärerna på dig. Läs också Har du rensat din webbplats på skräp på sistone? så får du några tips.

Glöm inte att skicka med statuskoden 410 Gone när du tar bort sidorna permanent, annars tror sökmotorer att de bara är tillfälligt borta.

Se över formateringen

Det är inte bara textinnehållet i sig som är viktigt. Hur det presenteras är minst lika avgörande för hur du får andra att ta till sig det du skrivit. Här ska jag inte bli långrandig utan hänvisar helt sonika till Konsten att formatera dina inlägg och artiklar som ger dig några råd på vägen för att öka läsbarheten. Alla texter som hör ihop logiskt bör också ha samma utformning.

Skriver du för rätt person?

En gång för länge sedan var det en hälsomyndighet som hade väldigt många besökare på sin webbplats. Problemet var att besökarna lämnade lika snabbt som de snubblade in på webbsidan. Det var ingen som var intresserad av innehållet. Vissa var förstås glada i hågen eftersom de hade många besökare, vilket innebar trevlig statistik att skryta med. Men ingen besökare tycktes göra det som myndigheten ville, att söka forskningsanslag.

Läkare

Problemet var att de riktade sig till läkare och forskare, men språket skrevs för vanliga svenssons utan läkarutbildning. På sidan stod det saker som  ”minnesluckor” snarare än ”amnesi”.

Det första de var tvungna att göra var att ge upp föreställningen om att antalet besökare var ett bra styrtal.

Genom att helt enkelt skriva om alla texter, så att bara läkare förstår dem, har de också ringat in vilka besökare de vill ha till webbplatsen. Antalet besökare sjönk förstås kraftigt, med hela 80 procent. Nu var det inte längre svenssons som kom in på sidan, utan läkare. Men å andra sidan ökade ansökningarna till forskningsanslagen.

Normalt sett brukar det vara tvärtom. Texterna är alldeles för komplicerade och måste bearbetas långt in på småtimmarna för att någon ens ska förstå dem. Så det är intressant att lyfta upp motsatta exempel ibland. Det vi ska lära oss av detta är helt enkelt att man ska skriva för målgruppen. Och målgruppen måste man ha klart för sig innan man skriver (om man nu inte gillar att jobba övertid).

En annan viktig lärdom är att antalet besökare inte säger någonting. Det är bara siffror. Det är säkert jättekul om du har tio tusen besökare i veckan på din webbplats, men vad spelar det för roll om de inte gör det du vill att de ska göra? Detsamma gäller förstås Facebook-sidor och följare på Twitter eller Google+.

Sökmotoroptimering

Som jag sagt tidigare på bloggen: Optimera inte för sökmotorer – optimera för besökare. Sökmotorn är bara ett sätt för dina besökare att hitta din sida, den ska aldrig ses som målet i sig. Exemplet ovan borde belysa detta faktum alldeles förträffligt. Ta därför reda på vilka ord dina besökare använder (ja, det kräver en hel del arbete och analyser). Skriv sedan med dessa ord i åtanke.

(Foto: MC4 Army)

WordPress för journalister: Så får du bättre arbetsflöde för redaktionen

Journalism

WordPress är byggt av datornördar. Det finns inget vettigt arbetsflöde, inlägg har antingen statusen utkast eller publicerad. Och så jobbar ju sällan en nyhetsredaktion. Men det finns botemedel för journalister som arbetar tillsammans i en redaktion med redaktörer och reportrar.

Det digitala arbetsflödet går ungefär till så här: Reportern skriver texten i WordPress. Redaktörens inkorg får sedan ett brev från WordPress som säger att det finns en ny artikel för granskning. Redaktören ger feedback på ändringar eller publicerar artikeln.

Reporten skriver och redaktören godkänner

Edit Flow

Det är ungefär så Edit Flow fungerar som också hjälper till med detta:

  • Du kan ha olika status på nyhetsinläggen som meddelar var i arbetsflödet en nyhet befinner sig (assigned, draft, pending review, pitch och waiting for feedback).
  • Redaktören kan ge kommentarer på inläggen direkt i WordPress så att man slipper skicka e-postmeddelanden till varandra.
  • Förutom själva brödtexten kan du även skriva en kort beskrivning av nyheten (motsvarande ingress), platsen där nyheten äger rum och dessutom ange deadline för nyheten.

Du ställer själv in vilka användargrupper som ska vara tillgängliga (redaktörer, reportrar, fotografer etc) och vad de kan göra med dina texter.

Du får dessutom en kalender där du kan planera in när artiklarna ska skrivas och en ”story budget” där du ser hur det går för respektive artikel innan deadline.

Det är faktiskt en mycket kompetent kamrat till din WordPress som kan ge dig en närmast komplett virtuell redaktion. Edit Flow är förvisso fortfarande under utveckling men du kan redan nu krama ur mycket kraft ur Edit Flow.

Du kan ladda ned Edit Flow från WordPress webbplats. Det finns också fler plugins med arbetsflöde på agendan.

Vad ska publiceras härnäst?

Ibland vill du ju publicera ett antal artiklar vid olika datum. För att hålla koll på vad som publiceras härnäst är Dashboard Scheduled Posts en plugin för dig. Det är inte krångligare än vad det låter, du får en liten ruta på förstasidan (panelen) där kommande texter visas. På så vis kan du enkelt hålla koll på vad som komma skall.

Du får visserligen den här funktionen när du har Edit Flow (till och med en prydlig kalender), men Dashboard Scheduled Posts passar dig som faktiskt vill se vilka inlägg som ska publiceras framöver direkt på panelen.

Ett alternativ till Dashboard Scheduled Posts är Editorial Calendar. Den ger dig i stället en vanlig kalender på en helsida där du kan dra och släppa artiklarna på det datum du vill att de ska publiceras. Den påminner mycket om Edit Flows kalenderfunktion, men om du inte behöver allt som Edit Flow erbjuder kan Editorial Calendar ge dig viktiga planeringsverktyg. (Editorial Calendar är i mitt tycke enklare att arbeta med.)

Liveblogga enkelt med Live Blogging

Om du behöver liveblogga från ett event kan det hända att du måste uppdatera samma inlägg flera gånger. Och det kräver ju ett antal klick, skrollningar och knapptryckningar.

För att göra det enklare för dig kan en plugin som heter Live Blogging kanske passa. Den uppdaterar samma inlägg men lägger in datum och valfri textsnutt åt dig, på rätt plats, så att du kan fokusera på att liveblogga i stället för att kolla på klockan. Live Blogging kan också skicka ditt livebloggande direkt till Twitter, vilket sparar ytterligare värdefull tid.

Kolla in videon hur det fungerar:

Har du fler tips på hur journalister kan använda WordPress på ett bättre sätt? Dela med dig i kommentarerna.

Dela inte upp din webbtext på flera sidor

Om du har en lång artikel är det sällan en bra idé att dela upp den på flera sidor. Använd i stället en enda lång sida. Att skrolla är inte farligt.

På senare tid har en del webbplatser valt att dela upp långa artiklar på flera sidor, vilket kräver ett klick framåt. Tanken är förstås god, man vill inte skrämma iväg läsaren med för mycket text på en gång. Men det uppstår i stället ett annat problem, nämligen att man måste klicka sig fram och vänta på att sidan laddas klart innan man kan läsa nästa del, och man kan inte heller skaffa sig en enkel överblick. Jag har till och med sett skräckexempel där webbdesignern delat upp varje stycke på en ny sida, vilket innebär att man inte får något sammanhang i texten utan tvingas klicka fram och tillbaka varefter frustrationen ökar: ”Ge mig texten på en gång så bestämmer jag själv hur jag vill läsa den!”.

M3 – ett avskräckande exempel

Tidningen M3 delar regelbundet upp sina artiklar på olika sidor, som synes nedan i denna artikel som är drygt 1 000 ord och 5 800 tecken (lite mindre än två utskrivna A4-sidor text):

M3 har valt att lägga två stycken text på varje sida (med bild mellan styckena), vilket gör sidorna väldigt innehållsfattiga. Google vill i bästa fall ha minst 500 ord på en sida, så den här utformningen är dålig ur nästan alla aspekter.

Problemet bottnar ofta i en (van)föreställning att mycket text är jobbigt för läsaren, och att man bäst delar upp den i mindre bitar. Och det är förstås helt sant, men utförandet har tyvärr missuppfattats. Vad man ska göra är att använda mellanrubriker och andra typografiska element som delar upp texten i mindre bitar. Inte nya sidor. För även om vi traditionellt sett skannar webbtexter så blir internet mer och mer vårt primärmedium för att faktiskt läsa text av olika slag (av det enkla skälet att fler av texterna finns på nätet).

Användbarhetsexperten Jakob Nielsen ger dessutom följande tips när han pratar om Mini-IA: Structuring the Information About a Concept:

If you have a long article, it’s almost never good to simply chop it up into a linear sequence of pages. If the only navigation is a link saying ”continue” or ”next page,” then it’s typically better to stick it all on a single page and rely on scrolling instead of page-turning.

Ett undantag är iPad och andra tablets eftersom de har naturliga gester för att byta sidor. Dessutom bör man på en e-handelssida använda sig av olika sidor vid betalningen eftersom de följer logiskt efter varandra. Först granskar man innehållet i kundvagnen, sedan får man fylla i betalningsuppgifter på andra sidan och till slut, på tredje sidan, får man bekräfta sitt köp. (Man kan ju inte gå till sidan tre utan att först ha gått igenom de föregående.)

Wikipedia – ett inspirerande exempel

Många av Wikipedias texter är väldigt långa, som denna om Bipolär sjukdom, men har utomordentligt bra disposition så att man ändå enkelt kan hitta det man letar efter:

Artikeln har drygt 6 300 ord och 45 000 tecken som ger drygt 14 stycken A4-sidor text. Den är alltså mångdubbelt längre än M3:s webbtext, men ändå betydligt enklare att navigera i. Förvisso finns det ingen reklam på Wikipedia, vilket kan bidra till att den uppfattas som renare, men i det här fallet är vi endast intresserade av strukturen på själva webbtexten. Med ett konsistent val av mellanrubriker och underrubriker har Wikipedia grupperat informationen i logiska block som är enkla att hitta (innehållsförteckningen ligger dessutom överst i texten, inte underst som hos M3).

Jakob Nielsens tips är att dela upp innehållet i delar på detta sätt:

In many situations, the best alternative is to chunk information into individual content units, focusing on logical cohesiveness; you can then describe each unit accordingly and let users navigate directly to the unit that meets their needs. (Note: ”page 3 of 5” is neither descriptive nor deserving of its own page.)

Hur du bygger upp ditt textinnehåll handlar alltså mer om vanlig traditionell textbearbetning snarare än några tekniska finesser som paging (att bläddra mellan sidor). Läs gärna Konsten att formatera dina inlägg och artiklar för att lära dig mer.

Hur vi läser på nätet (och hur dina webbtexter bör se ut)

Skriver i dag på Second Opinion om ”kaklagen”

I dag publicerades min debattartikel Nya lagen om cookies ett politiskt fiasko på debattsajten Second Opinion. Det handlar om den nya cookielagen som röstades igenom häromdagen.

Från artikeln:

Förespråkarna för kaklagen menar att det skyddar användarnas integritet från otäcka annonsörer som vill kartlägga dina köpmönster. Men det finns betydligt mer graverande integritetsintrång att ta ställning till och de utförs av EU och i förlängningen den svenska staten. FRA-lagen, ACTA-avtalet, HADOPI, IPRED och trafikdatalagring innebär att staten kan samla in oerhörda mängder uppgifter om dig och ditt privatliv. Med tvång.

Läs och sprid gärna artikeln vidare. Men som den poäng jag försöker göra: Det viktiga är inte lagen om cookies, utan de andra lagarna som sätter käppar i hjulet för vår frihet.

Du har inte rätt att styra vad andra säger om ditt företag

Kritiker

Då och då kontaktar företag mig. De säger ”kan du ta bort dessa inlägg från ditt forum” och pekar på några användare som jämför priser för en produkt. ”De påstår att mitt företag är dyrare än konkurrenterna” fortsätter företagaren och försäkrar att de far med osanning. Men saken är den att du inte har rätt att styra vad andra säger om ditt företag. Du har däremot en rätt att göra samma sak: Att yttra dig.

Det forum jag driver är en mötesplats för människor. Jag har förvisso ett elegant regelsystem som tillämpas strikt, men det säger ingenting om att man inte får tala osanning. Jag betvivlar inte på något sätt att företagaren ifråga har rätt om sitt pris. De är säkert billigast på marknaden. Men det är däremot inte min sak, som drivet forumet, att se till att de påståenden som görs stämmer överens med verkligheten. På en öppen mötesplats har även motdebattörens åsikt rätt att komma till tals. Men med företagarens egna logik skulle jag lika väl kunna censurera honom i stället för användarna.

Häromåret var det till och med ett juridikföretag som menade att det var olagligt att ”förtala” deras företag. Jag skrattade, eftersom förtal är ett brott mot personer. Inte företag. Juridikföretaget hade alltså inte ens koll på den juridik de sålde till sina kunder, vilket är ett bottenbetyg i min bok (som är en Moleskine för övrigt). Deras kommunikation luktade naturligtvis lika bedrövlig som den tjänst de försökte våldföra sig med.

Yttrandefriheten innebär att även obekväma saker får sägas

Jag raderade förstås inget av de här inläggen, utan hänvisar helt enkelt till att vi alla har rätt att uttrycka våra åsikter och att det bästa man kan göra är att själv ge sig in i debatten i stället för att hytta med näven och ropa efter förbud.

Jag har många gånger ställt upp tankeexempel där enbart positiva saker får sägas. Vad det resulterar i är lätt att se eftersom vi redan har sådana länder och vi brukar fästa etiketten ”diktaturer” med snabblim på dem. Om du däremot försöker få den som äger forumet att radera och censurera allt du ogillar så bör du nog överväga att stå i en verkstad och svarva metallkoner i stället.

Så hur hanterar man negativ kritik?

Att dina kunder har flyttat ut på nätet innebär inte att du ska göra ditt yttersta för att hindra dem. Det innebär att du också ska flytta ut på nätet och möta dem där de finns. För som vi kan se ovan så är det en dålig idé att försöka censurera de som sprider dåliga vibbar om ditt företag. Internetmogna företag utvecklar i stället digitala strategier för att hantera besvärliga kommentarer och bygga upp sitt varumärke på nätet.

Några allmänna tips för att hantera negativ kritik om ditt företag på internet:

  • Var personlig. Det heter ”sociala medier” därför att det knyter ihop människor. Vi vill ha ett ansikte på företaget och inte bara ett företagsnamn. Utveckla en strategi för hur du ska profilera företaget i den externa kommunikation. Ska ni ha glimten i ögat eller sträva efter att verka kunniga och trovärdiga?
  • Var transparent. Visa vad du står för, vad du gör och vad du ska göra. Försök inte dölja dina intentioner eller arbetsmetoder. Det ställer krav på ditt etiska arbete och folk kan lättare få förtroende (och försvara dig) om de vet vad vad du sysslar med – och hur.
  • Dela med dig av fakta och information. Om någon säger något som är osant ska du korrigera med rätt fakta och ange källa. Gå aldrig till personangrepp eller börja hota användare. Då bör du säga upp ditt internetabonnemang i stället.
  • Vidta åtgärder. Se till att fixa problemet som du kritiseras för eller kompensera den kund som blivit drabbad. Skyll inte ifrån dig på underleverantörer, eftersom det till syvende och sist är du själv som valt underleverantören.
  • Bemöt kritiken på plats. Det är viktigt att du bemöter kritiken på den plats där den uppstod. Uppstår den på Twitter så bemöter du den på Twitter. Uppstår den på din blogg så bemöter du den på din blogg. Om du inte gör det kommer den negativa kritiken fortsätta att stå obemött (åtminstone ser det ut så). Därför gäller det att vara där dina kunder är, och hålla koll på förändringar.

Vill du inte att ditt personliga namn syns på Google?

Om du googlar på ditt eget namn, vad får du fram då? Många privatpersoner hör av sig till mig och vill att jag tar bort deras namn från mitt forum eller någon webbplats de varit med och arbetat kring. Även journalister som jag köpt (!) nyheter ifrån har velat ta bort nyheterna så att deras namn inte dyker upp vid en sökning. Det du ska göra då är att själv ta kontroll över ditt sökresultat. Bygg en hemsida med ditt eget namn som domän (jag har peterdahlgren.com) och se till att den kommer upp överst i sökresultatet. Du har som sagt inte rätt att censurera. Men du har rätt att yttra dig!

Jag måste samtidigt påpeka att yttrandefrihet är något av mina specialintressen. Förutom att som här förklara hur man bör agera så skriver jag också om yttrandefrihet ur ett politiskt filosofiskt perspektiv på mina andra blogg där jag försvarar yttrandefriheten mot galna fundamentalister som vill avskaffa den för sin egen religions skull.

Netspeak smart sökmotor efter citat (som Google Instant)

Har du hört ett bra citat på nätet men minns inte riktigt vem som sa det eller hur det sades? Vi har alla varit där.

Skillnaden är att du nu kan hitta det betydligt enklare. Med hjälp av netspeak.org kan du skriva in något ord du känner igen och omedelbart få fram förslag på citat och fraser där orden förekommer.

Netspeak

Tyvärr är källan till citatet i bilden inte min egen citatsida – Already Thought – men det beror nog på att jag först i dag lagt in permalänkar. 🙂

(Via Seth Godin)