Användbarhet

Enkelhet är bra.

90 % av besökarna läser bara, medan 1 % bidrar aktivt

Tidigare har jag skrivit att 1 % av medlemmarna står för majoriteten av innehållet när det gäller forum, wikis och andra typer av sociala webbplatser.

Jakob Nielsen skriver i sin senaste kolumn att 90 % av besökarna bara läser, 9 % bidrar med lite innehåll och 1 % av besökarna står för nästan allt innehåll. Läs hela kolumnen: Participation Inequality: Encouraging More Users to Contribute.

Han har också ett tips på hur man får bukt med detta problem, alltså att få de där 90 % att bidra mer: Det går inte.

I stället kan man minska det genom att:

  • Gör det enklare att bidra med innehåll. I stället för att tvinga användaren att skriva en lång recension kan han eller hon sätta ett betyg på en film.
  • Gör bidragsgivande en bieffekt. När man köper något på Amazon bidrar man automatiskt till ”Folk som köpt denna bok har också köpt…”.
  • Låt användarna redigera, inte skapa nytt. Det är betydligt enklare att ändra en text än att skapa en helt ny från scratch.
  • Belöna. Ge någon form av belöning. Personligen är jag emot kontanter eftersom det då blir lite av ett jobb för hobbyister (läs om det i första länken i denna artikel). Det är bättre att ge bort någon form av status (till exempel en guldstjärna i profilen) eller något annat av värde, till exempel en prenumeration på en bra tidning om det ämne som webbplatsen berör.
  • Framhäv viktiga bidragsgivare. När besökarna får bidra till innehållet på webbplatsen blir det naturligtvis ett stort signal-till-brus-förhållande. Med andra ord, det verkligt bra innehållet kommer att drunka bland det sämre. Det gäller att hitta sätt att framhäva pärlorna bland svinen.

6 sätt att fixa en förvirrad informationsarkitektur

Jakob Nielsen har kommit ut med en ny artikel: 6 Ways to Fix a Confused Information Architecture.

When your website’s users consistently go to the wrong sections, you have many options for getting users back on track, from better labels to clearer structure.

Problemet består i huvudsak av två eller fler avdelningar som förväxlas med varandra. Här är sex snabba lösningar på problemet, saxat från artikeln:

  1. Slå ihop liknande avdelningar.
  2. Byt namn på avdelningarna.
  3. Förklara de olika valen.
  4. Strukturera om webbplatsen.
  5. Flytta runt informationen.
  6. Lägg till länkar mellan innehållet.

Användartesta allt, inte bara det du tror är viktigt

Jakob Nielsen skriver i sin senaste kolumn att User Testing is Not Entertainment. Med det menar han att man inte ska vara fördomsfull och testa saker man redan vet är dåliga.

When you know what you want to find, it’s easy to overlook other issues that might turn out to be the design’s biggest problems. In my experience, when clients ask you to study one aspect of their website (say, the navigation), the real problem is often something different (say, the content). It’s therefore essential to keep an open mind during user testing and expect the unexpected.

Användbarhetstestning är inte ett sätt att visa att man hade rätt om ett problem, utan snarare att få en helhetssyn över alla problem, även de som är oväntade. Jakob säger alltså: användartesta allt, även tråkiga saker som att läsa igenom produktbeskrivningar. Det är ju trots allt sådana beskrivningar som leder till köp, framför allt inom B2B.

Vad är ett bra domännamn?

Ekke frågade mig för ett tag sedan hur han ska utforma ett bra domännamn:

Vad är ett bra domännamn?
Kort/Långt?
Internationellt?
ÅÄÖ?
Siffor?
Bindestreck?

Ja, you name it… Jag vill gärna veta.

Att välja rätt domännamn är inte lätt. För det första gäller det att inse att domännamnet är viktigare än webbplatsens namn.

Tidigare var trenden mot nyckelord som domännamn. Ett av de mest uppmärksammade var go.com och goto.com. Priset var skyhögt och alla satsade på den typen av nyckelord.

I dag är situationen annorlunda och man satsar mer på att bygga ett varumärke. Ta Google till exempel. Nu säger man att ”googlar på nätet” snarare än att man ”söker på nätet”.

Men några generella tips har jag förstås:

  • Kort domännamn. Det är särskilt bra för minnet och för personer som surfar via handdator eller mobiltelefon.
  • Bara bokstäver och siffror. Använd bokstäver och siffror som finns på de vanligaste tangentborden i världen. A till Z och 0 till 9. Om du åker till USA och använder deras tangentbord vill du väl komma in på din egen sida utan att behöva skriva bokstaven ö? Undvik därför Å, Ä och Ö tills stödet för dem är bättre, eller skaffa helst flera domäner med olika stavning.
  • Skapa ett verb. Ett verb är något man gör och som man kan sätta ”att” framför. Jämför med ”att googla på nätet”.
  • En webbplats för en sak. Domännamn är billiga och många extremt nischade sajter är bättre än en stor och ofokuserad. En domän bör innehålla en tjänst. Skapa subdomäner med ”undersajter” där fler tjänster kan placeras. Det är särskilt bra om du behöver ett eget navigationssystem för dem.
  • Registrera flera domäner, men använd bara en. Registrera flera stavningar av domännamnet eller på olika toppdomäner om det finns risk för missuppfattning. Gör sedan en omdirigering till en enda domän som du väljer som huvuddomänen. Det är av säkerhetsskäl, för sökmotorers bästa och för att cookies ska fungera.

Subdomäner låter dig skapa fler webbplatser inuti din webbplats. Den vanligaste subdomänen är www, fast den behövs egentligen inte. Men det har hängt med så länge att vi ofta låter den vara kvar. Det går lika bra att skriva http://backendmedia.se, det vill säga utan subdomän.

Dock är det viktigt att notera att man kommer till olika sidor om man skriver med eller utan www (eller till samma beroende på hur webbservern är inställd). Då bör du lägga in en omdirigering till den ”rätta” adressen, annars blir det dubbelt innehåll. Många föredrar den korta versionen utan www, men det är inte lika utbrett ännu.

När det gäller toppdomän (.se eller .com) har jag inte mycket att säga att förutom att alltid använda .se för svenskspråkiga sidor och .com för engelskspråkiga. Det är en konvention som är bra att följa.

Om du har flera ord i domännamnet bör du skriva dessa ihopskrivna. Undvik bindestreck. Alla extratecken är komplicerade och onaturliga att skriva in (bortsett från mellanslag, men som skapar tekniska problem). Det har dessutom blivit en konvention att skriva utan bindestreck, så folk förväntar sig det. Dock kan det vara bra att registrera båda varianter och omdirigera till den officiella domänen.

Tror du att ”nerladdningar” betyder samma sak för alla?

Språk är roligt. Det vissa inte förstår är rena självklarheter för en annan.

Per Axbom hjälpte sin fru med att hitta en podcast. Jämte länken stod det 255 nerladdningar.

– Vad betyder det!? utbrister hon.
– Att 255 personer har laddat hem programmet, säger jag (Jag går förstås inte in på att det i teorin kan ha laddats hem flera gånger av samma klient). Vilken bra fråga… vad trodde du att det betydde?
– Att man måste ladda hem 255 filer. Jag tänkte: gud vilken lång tid det måste ta att ladda hem, det orkar jag inte.

Tips på förbättring:

  • Vi kan inte ta saker för givet. Gör användartester och ta reda på vad som verkligen fungerar. Det behöver inte vara mer komplicerat än exemplet ovan, huvudsaken är att det görs över huvud taget.
  • Håll dig till konventioner. Varför är det viktigt? För att konventioner innebär förutsägbarhet, och webbsidor som är förutsägbara är enklare att lära sig.
  • Förslag till bättre text: ”Nedladdad 255 gånger”. Den är dock otestad. 😉

Skapa en podradio av din rss helt automatiskt

Phoneticom har i samarbete med ReadSpeaker utvecklat en tjänst som gör om vanlig textbaserad rss till podradio.

Du behöver bara ange adressen till din rss-feed och sedan får du tillbaka en ny feed med podradio – allt klappat och klart.

Du kan testa det med 24timmarsbloggens rss-feed för podcast: http://feeds.readspeaker.com/app/podcaster/24hblog/feed/6.xml

Det låter nära nog mänskligt, men engelska ord sammanflätad i svensk text är fortfarande problematiska.

(Via 24timmarsbloggen.)

Ny bok om användbarhet på nätet av Jakob Nielsen

Jakob Nielsen har skrivit en ny bok om användbarhet på webben. Den heter Prioritizing Web Usability och kom ut för förra månaden. Den är på 408 sidor och har ISBN 0321350316. Medförfattare är Hoa Loranger.

Prioritizing Web Usability

Jakob skriver själv att den främst uppdaterar hans gamla riktlinjer om användbarhet som han skrev tidigare, men mycket nytt finns givetvis också. Han skriver att alla rekommendationer från år 2000 och framåt fortfarande håller, men går igenom vad som har förändrats sedan tiden innan det.

Boken innehåller också:

  • Teknikens utveckling och hur den förändrat användbarheten.
  • Hur du ska prioritera användbarheten.
  • Sök – hur vi söker, design av resultatsidor och sökmotoroptimering.
  • Navigation och informationsarkitektur.
  • Typografi och läsbarhet.
  • Skriva för webben.
  • Visa produkter effektivt.
  • Att använda olika element på en sida på ett bra sätt, exempelvis luft och länkar.

Du kan läsa mer om boken på Jakobs egen webbplats useit.com.

Vi läser webbsidor i ett F-format mönster

När vi läser webbsidor går våra ögon runt på sidan som bokstaven F. Vi skannar först två horisontella linjer och sedan en vertikal.

Heatmap

Det skriver Jakob Nielsen i sin senaste Alertbox F-Shaped Pattern For Reading Web Content.

Jakob har testat 232 användare i hur de läser på några utvalda webbplatser på nätet. Så här gör de:

  1. Först läser de i en horisontell rörelse, vanligtvis i den övre delen av innehållet. Det är detta som formar F:ets översta linje.
  2. Därefter går användarna ned en bit och läser nästa horisontella rörelse. Men denna är inte lika omfångsrik som den första.
  3. Nästa steg är att skanna igenom innehållets vänstra del genom en vertikal ögonrörelse. Ibland går det långsamt och systematiskt, ibland snabbt. Denna vertikala rörelse formar stommen på bokstaven F.

Ibland är mönstret inte lika uppenbart, utan kan vara mer mot ett E eller upp-och-nedvänt L. Men generellt menar Jakob att F dominerar.

Så använder du drop-downs effektivt i din navigation

Som jag har skrivit tidigare så bör man inte använda drop-down-listor som menyer. De går inte att överblicka, ger problem med tillgängligheten och är ett hinder för sökmotorer.

Men jag vill fylla på med en sak. Drop-down-listor kan vara bra vid speciella tillfällen när användaren på förhand vet vad som finns i den.

Det kan vara när användaren ombeds att välja en månad eller ett län. Alla vet att det finns tolv månader och det kommer därför inte som någon större överraskning när vi klickar på drop-down-listan. Att skumma igen tolv helt okända och slumpvist ihopsattta alternativ kräver betydligt mer tankearbete. Tankearbete är något ska man förhinda för besökaren i så stor utsträckning som möjligt.

Dock bör man inte försöka lägga in alla kommuner i en lista och be användaren att välja ett alternativ. Det finns 290 kommuner i Sverige och det krävs lite fingerfärdighet för att hitta rätt.

I fallet med kommunerna är det bättre att försöka låta användaren klicka sig djupare. Kanske börja allmänt med att välja län, därefter välja en av kommunerna i länet i en ny drop-down. På så vis blir det fler klick, javisst, men det blir å andra sidan betydligt mindre att överblicka i taget.

Det finns tester gjorda på hur många ”nivåer” en användare föredrar att gå i en hieraki och vilken metod som anses bäst. Vill du veta mer om navigation? Läs en studie där sex typer av navigeringar har testats: A Study of Website Navigation Methods.