Sökmotoroptimering fungerar inte – här har du varför

”Man måste optimera sin webbplats för att den ska hamna högt upp i sökresultaten hos Google”. Skitsnack säger jag. Sökmotoroptimering ger inte högre position i sökmotorer. Här har du anledningarna till varför.

Först måste vi skilja på optimering och marknadsföring. Sökmotormarknadsföring kan göras utan optimering och vice versa. Sökmotoroptimering kan du lära dig på en kvart, medan marknadsföring finns det treåriga linjer att läsa sig till. Vill du lära dig marknadsföring snabbt rekommenderar jag dig att köpa en bok.

Att optimera en webbplats för en sökmotor handlar om så enkla saker som att säga till sökmotorn ”det här är en rubrik och detta är texten som står under rubriken”. Då fattar sökmotorn att sidan handlar om det som står i rubriken. Låter det enkelt? Ja, det är det också. Det finns inga mysterium bland sökmotoroptimering.

Sökmotoroptimering är inte detsamma som ökad trafik (vilket många felaktigt tror). Det är bara ett sätt för sökmotorerna att verkligen indexera näst intill allt på webbplatsen. Att exempelvis använda statiska sidor (dvd-filmer.php i stället för index.php?cat=dvd-filmer).

Tänk dig själv att du får en lista på tusen ord och ska sedan försöka säga vad det handlar om. Är det jobbigt? Självklart. Det är lika jobbigt för en sökmotor dessutom. Men om du i stället fick en rubrik som heter ”100 sätt som gör din biltvätt enklare” så har du plötsligt en aning om vad resten av texten handlar om, utan att ens har läst den.

Att märka upp rubriker som rubriker kallas semantik. Det är egentligen läran om ords betydelse, men på nätet så handlar det om att rubriker ska utformas som rubriker så att sökmotorer vet att det är en rubrik.

Ett av mina favoritsätt att kolla om en enskild webbsida är bra optimerad är att ta bort stilmallarna tillfälligt. Går det uppfatta vad som är rubrik, text och bilder ändå? Om ja, så är semantiken bra. Då vet en sökmotor vad innehållet är för något, och du har större chanse att plocka poäng i sökresultatet. Se själv:

En artikel på backendmedia.se utan stilmall

Därför hamnar din webbplats långt ned i sökresultaten, eftersom sökmotorn Google kanske inte vet exakt vad den handlar om. Du kan nämna laxfilé i ena meningen och motorolja i en annan. Men innebär det att sidan handlar om något utav endera ämnet? Inte nödvändigtvis. Om du däremot säger till Google att ”den här sidan handlar om motorolja” så kommer Google få en ärlig chans att visa din sida i sökresultatet. Ordet motorolja bör stå i rubriken.

<h1> är den högsta nivån på en rubrik. Då kan man förutsätta att det som står inom <h1> (<title> också för den delen) är vad sidan handlar om. Alla viktiga ord ska stå i rubriken.

Helt plötsligt kan vi sätta en relation mellan text och innehåll. Den text som kommer efter en rubrik hör därför ihop. Vi vet ju detta sedan tidigare, men det finns inget sätt för sökmotorer att veta det om du inte säger det till dem!

Sökmotoroptimering handlar alltså om att märka upp innehållet och säga ”det här är en rubrik och den texten där borta hör ihop med den”. Det är inte till för att öka trafiken till webbplatsen. I bästa fall innebär det också att din webbsida står ut från andra sidor.

”Under konstruktion” hjälper dig också bygga webbplatser

Vad sägs om ett surftips så här på höstkanten? Underkonstruktion.nu handlar också om att bygga webbplatser. Precis som här.

Till en början verkar det vara magert med innehåll, men klickar du dig längre in i så uppenbarar sig nya saker hela tiden.

Där finns även en mailinglista om du är intresserad. Det verkar vara ungefär samma innehåll som här. Roligt med en kollega! 🙂

Irivers webbplats låter dig välja land och språk, men behandlar dig ändå som britt

Jag såg en bild på en ny mp3-spelare från Iriver. Verkar intressant.

Jag beslöt mig för att googla fram företagets webbplats. Inga problem, första sökresultatet. Jag går in på sidan, letar efter någon rubrik eller länk med ordet Products. Först får jag vänta lite på att flashanimationen ska laddas (du som läst tidigare vet att jag hatar flash som används på det viset).

Irivers förstasida

Väl inne på flashsidan, måste jag välja kontinent, Europa. Ett nytt fönster öppnas (eftersom det är flash har jag ingen möjlighet att öppna det på något annat sätt än vad Iriver önskar). Nu måste jag välja land. Jag väljer Sverige. En ny ruta dyker upp där jag ska välja språk. Jag väljer det enda alternativet, engelska.

Först nu är jag inne på deras webbplats. Nu finns de vanliga länkarna Products, Support, About och så vidare. Konstigt nog så finns det en brittisk flagga uppe i hörnet. Varför gick jag igenom hela den processen med att välja land och språk för att ändå bli deklarerad ”brittisk”? Varför?

Dagens lärdom är enkel. Låt bli att tvinga besökaren. En produkt är lika oavsett vilken del av klotet vi bor på. Tvinga bara besökaren att välja land eller språk om det är nödvändigt. Till exempel när man behöver hjälp av supporten, eller precis ska skicka iväg en beställning.

En grundregel i användbarhet är att inte ge användaren fler alternativ än vad han eller hon verkligen behöver. Kanske ska man kunna välj en utav fem stilmallar också? Ändra bakgrundsfärg? Börja använda modeordet ”personalization” brutalt? Äsch, servera mig innehållet rakt upp och ned. No more, no less. Vill jag pilla vidare med något så gör jag det själv. Tvinga mig inte. Speciellt inte varje gång jag ska gå in på webbplatsen.

Dessutom kan man ofta se språkstödet hos besökarens webbläsare. Om en arabisk webbläsare går in på en webbplats kan man nog ta för givet att det är en arab och presentera arabisk text. Lite diskret kan man sedan ha en länk som säger något i stil med ”vill du byta språk?” jämte flaggan. (Flaggor är ett enkelt sätt att förstå språket på webbplatsen, och fungerar även om personen ifråga inte kan läsa arabiska.)

Jag skriver långa rubriker – då vet du vad som väntar

Du kanske har märkt att jag gillar långa rubriker. Gärna rubriker som säger precis vad som väntar när du beslutar dig för att läsa vidare.

För vi läser rubriker fem gånger mer än brödtexten. Därför är det vettigt att skriva en rubrik som:

  • Säger vad det ska handla om.
  • Skapar intresse.
  • Går rakt på sak.

Läs boken Ordning på orden – handbok för ofrivilliga skribenter av Erik J Rudvall. Det är en pocketbok på hundra sidor som tar max en timme att läsa. Så lättläst är den och den ger goda råd som man kan behöva fräscha upp minnet med ibland.

Det tog 0,0156 sekunder att ladda den här sidan!

Det finns många saker som är onödiga på en webbplats. Här kommer mina hatobjekt:

  • Det tog 0,0156 sekunder att ladda den här sidan. Ingen har någon som helst nytta av att veta hur lång tid det tod för servern att generera sidan. Webbsidan ska bara komma upp snabbt och ljudlöst.
  • Det små fina bilderna eller länkarna som leder till W3C. Den här sidan validerar strikt xhtml! Den här sidan validerar css! Min katt heter Fia!
  • Den här webbsidan är gjord i xhtml strict 1.1 med mime-type application/xml. Information om hur webbplatsen är uppbyggd kan vara kul om man själv är intresserad av det, men vem hjälper det? Om du ska ha den sortens information, lägg den väl dold. På förstasidan hör den inte hemma.
  • Välkommen! Att hälsa någon välkommen gör ingen nytta. Försök besvara frågan ”vad kan jag göra på den här webbplatsen?” i stället.

Vad hatar du?

Håll koll på din webbplats med ärendehantering

När man utvecklar webbplatser, eller applikationer över huvud taget, är det svårt att hålla allt i huvudet. För att inte säga omöjligt.

Personligen har jag länge letat efter en webbaserad applikation som kan ta hand om ärenden kring webbplatsen. Det kan vara allt från buggar till nya funktioner. Helt enkelt en lista med saker som ska göras.

Jag använder numer Flyspray till det. Det är gratis och byggt i php och använder databasen MySql i botten. Ungefär det som alla har tillgång till på ett eller annat sätt. Det är ganska fult, men fyller mina behov perfekt.

Fördelen med att använda ett program för denna typ av ärenden är att man blir rysligt mer effektiv. Helt plötsligt har man en lista på saker som ska göras. Det går inte längre att pula lite med bilderna för att sedan kasta sig in i html-kodning och till slut finlira med formgivningen. Det är bara att beta av listan uppifrån och ned. När listan är tom är du klar.

Andra som använt system för ärendehantering säger att deras effektivitet skjuter i höjden. Det blir dessutom lättare att uppskatta ungefär hur mycket som behövs göras innan man kan anses vara färdig. Åtminstone till nästa version. Samtidigt håller systemet reda på alla detaljer såsom datum, version och när man är klar med uppgiften. Klart smidigt.

Har du något programtips som underlättar arbetet med att hålla allt i huvudet?

En stilguide ger din text ett enhetligt intryck

Nyligen gav jag kritik till en webbplats i ett diskussionforum. (Det är jag som kallas Pace.)

Diskussionen började kresta kring innehållet på webbplatsen ifråga och jag drog upp ordet stilguide. Vad det handlar om är ett sätt att få allt material att stämma överrens med varandra. Exempel:

  • Ska vi skriva TV, tv eller teve?
  • Ska vi använda citattecken eller pratminus när någon pratar?
  • Ska vi skriva ordet på svenska eller engelska? (airbag eller krockkudde?)
  • Vilka ord ska vi översätta?

Alla de här sakerna är obetydligt i sin enskildhet, men ger ett oroligt och oprofessionellt intryck i en större helhet. Det märks inte så värst mycket på tre, fyra artiklar. När man däremot börjar närma sig ett hundratal artiklar utan någon direkt struktur börjar det bli problem. Resultatet blir helt enkelt dåligt.

Tanken med stilguiden är du inte ska behöva tänka. Direkt kan du säga att ”på den här webbplatsen skriver vi tv och inget annat”. Det är konsekvent. Om du ska ge ut ett nyhetsbrev på papper, eller trycka en katalog kan du använda din stilguide där också. Om du har ett unikt språk kommer läsaren att känna sig som hemma.

Webbplatsen IDG.se har exmpelvis i sin stilguide valt att konsekvent använda orden Imovie, Ipod och Imac. Apples produkter heter egentligen iMovie, iPod och iMac. Det är sådana regler som ingår i stilguiden. Och den ska alla följa, överallt på hela webbplatsen.

Och tro det eller ej, även här på Backend Media använder jag en stilguide. Den är på 26 sidor. Jag har regler för hur ord ska skrivas och böjas. Som du kanske har märkt så skriver jag alltid pdf-filer, och inte PDF-filer. Du har kanske också märkt att jag aldrig har använt mig av mellanrubriker, åtminstone inte i den bemärkelsen som de brukar användas. Det är sådana saker som tas upp däri.

Om någon mer skulle börja skriva inlägg här, så kan de alltså ”härma” mitt skrivsätt nästan omedelbart. Det är också så alla större tidningar arbetar. Fast där har TT underlättat lite och gjort en språkguide som heter TT-språket.

På SitePoint finns en utmärkt artikel om hur du utformar en stilguide. Läs den om du är det minsta intresserad av att skriva regelbundet eller, för all del, att läsa andras material och korrigera fel innan de ska publiceras.

Öppna allt utom webbsidor i nytt fönster

Jakob Nielsen har genomfört ytterligaren en studie och konstaterar att exempelvis pdf-filer bör öppnas i ett nytt fönster.

Anledningen till hans slutsats är att användare tenderar att se de öppnade filerna som applikationer (som Word eller Adobe Reader) och därför klickar på krysset för att stänga filen, i stället för att trycka bakåt i webbläsaren.

Problemet har nog att göra med att Microsoft Word och Adobe Reader har tilläggsprogram som tillåter att deras filtyper att öppnas inuti webbläsaren. Det är ungefär som att öppna upp en webbisda i Adobe Reader. Det skapar bara förvirring och det fungerar inte som man vill. Åtminstone för mig.

Jakob ger också några tips, som alltid, för att förbättra tillgängligheten:

  • Öppna allt som inte är webbsidor i nya fönster.
  • Varna besökarna i förväg att ett nytt fönster kommer att öppnas.
  • Ta bort menyraden från det nya fönstret.
  • Bäst av allt: förhindra webbläsaren att öppna filen – tvingen den att ladda ned den. Det går att lösa med något serverspråk.

50 procent av besökarna använder sökfunktion

Mer än hälften av alla besökare på en webbplats letar efter en sökfunktion. En femtedel väljer däremot att leta sig fram bland länkarna och den tredje gruppen använder både och. (Siffror från useit.com.)

Så därför kan det vara bra med några tips när du placerar ut din sökfunktion:

  • Använd inte länkar till sökfunktionen, utan placera en sökruta på varje sida väl synlig. Just det, varje sida.
  • Sökmotorn bör söka igenom allt redan från början. Glöm avgränsande sökningar i nyheter eller något annat. Den form av sökning ska läggas på den avancerade sökningen, om du ens har någon sådan.
  • Booleanska sökningar bör undvikas (alltså AND och OR med flera). Som sagts i föregående punkt så bör det endast göras i den avancerade sökningen.
  • Sökrutan bör vara stor nog. En bra tumregel är att du kan få plats med frasen ”Får jag plats med detta?” i sökrutan.

Den enklaste formen av sökfunktion vinner alltså. Därmed inte sagt att tekniken för att leverera resultatet är enkel. 😉

Här är ett dåligt exempel på sökfunktionens utformning:

Sökruta hos filmdatabasen IMDb.com

Filmdatabasen IMDb.com har placerat två sökrutor nära varandra. Det vållar problem när man bara sätter markören i närmsta ruta och trycker enter. Visst ska man promota sina egna funktioner, men jag går inte till IMDb för att söka på nätet. Och att lägga ”IMDbPro.com free trial” under webbplatsens sökruta känns malplacerat. Det är bättre att lägga den på resultatsidan i stil med ”With IMDbPro you can search better because…”. Då är jag mer benägen att använda den.

Här är ett bra exempel på en sökfunktion:

Sökruta hos Microsoft.com

Nu sätter väl alla Linuxfanatiker i vrångstrupen, men Microsoft har faktiskt en bra utformad sökfunktion. Sökrutan är stor, tydlig och placerad längst upp på sidorna. Liksom IMDb försöker Microsoft promota sin egen sökmotor (MSN Search). Men jag besöker inte Microsoft för att söka på nätet. Sidan med sökresultat är det däremot lite si och så med. Det brukar vara lättare att gå till Google och söka efter innehållet på Microsoft. Lite ironiskt. 😉

I övrigt har både mjukvarutillverkaren Microsoft och filmdatabasen IMDb bra webbplatser, båda inom sitt respektive område, späckat till tusen med nyttig fakta.