Användbarhet

Som ni vet så brukar jag tycka att Jakob Nielsen har svar på det mesta vad gäller användbarhet.

Men i ett fall måste jag medge att han har fel. I en intervju med Computer Sweden tror han att den semantiska webben inte blir något:

Tror inte på semantisk webb
Ett förslag till lösning är den så kallade semantiska webben, ett projekt som leds av webbens upphovsman Tim Berners-Lee. Den semantiska webben går ut på att förse webbsidor med beskrivande information inordnad i ett system som påminner om bibliotekens ämneskataloger. Söker man på ”fordon” ska man kunna få upp sidor om bilar, även om ordet ”fordon” inte finns på de sidorna.

– Nej, i den form som det beskrivs tror jag inte att det blir något. Det blir för omständligt att märka upp allt i detalj. Det påminner om edi [electronic data interchange], en storslagen plan som är alltför komplicerad.

Herr Nilss… Nielsen försöker ta över världen?!

Så fel han har!

Kolla bara på tekniken rss. Den är helt och hållet semantisk med bland annat rubrik, publiceringsdatum, text och författare. Rss finns överallt i dagsläget och är dessutom föredömligt enkelt.

Jag tror starkt på den semantiska webben och precis som rss så är det små, små delar som skapar en helhet som kan användas av alla. Rss går ju exempelvis bygga ut med podcasts, alltså knyta en mp3-fil till varje inlägg så att det fungerar som en prenumerationstjänst. Helt otroligt faktiskt, men använder enkel teknik.

Att klassificera en hel webbplats med semantik fungerar nog inte. Det är alldeles för mycket jobb. Men det finns extremt enkla sätt att skapa en semantisk webb:

En annan kul grej är med länkar. Man kan bygga en relation mellan länkar med attributet rel, exempelvis <a rel="friend">Göran Persson</a>. Statsministern kanske inte är min vän, men får duga som exempel. XFN kallas det och används mest inom bloggvärlden.

Det går sedan göra detaljerade kartor som visar var bloggarna finns geografiskt, rita linjer mellan dem och få fram vem som är mest populär (den person som de flesta känner). Det finns oändligt med möjligheter! Och allt kommer ifrån en liten kodrad på ett par tecken.

Naturligtvis krävs det ett enormt sökssystem som kan indexera, tolka och presentera informationen. Det är inte gjort på en handvändning, så det är därför vi inte kan se någon explosion av användandet. Rss har däremot klarat det, men det är betydligt mindre komplext. Google känns som ett företag som borde ha nytta av det i sina sökningar.

Nästa steg, tror jag, är att göra något slags globalt ämnesregister man kan plocka nyckelord från. Ungefär som Google Directory eller något. Man lägger helt enkelt en meta-tagg som säger ”den här webbplatsen handlar om fordon”. Väldigt allmänt alltså.

Men det kan ge avsevärd betydelse under en sökning. Du kan söka på Google efter ordet ”Saab” och sedan filtrera fram:

• Nyheter om Saab från olika nyhetsportaler (eftersom nyhetsportaler är sorterade under ämnet ”nyheter” och ”media”).
• Tekniska artiklar om Saab, Saab Automobiles hemsida och annat (eftersom Saab är sorterad under ”bilföretag” och kanske ”fordon”).
• Tillbehör till din Saab hos återförsäljare. Nytt avgassystem kanske? (eftersom återförsäljaren är sorterad under ”tillbehör”).

Som synes har ord många betydelser (semantik) och tillbehör kan också vara många saker. Söker du enbart efter tillbehör får du nog fram både det ena och det andra. Men söker du efter Saab och tillbehör så är det nog lättare att hitta det du letar efter.

Således, den här ganska simpla ämnesindelningen kan ge väldig fördel. Det viktigaste är att alla är överens om hur det ska göras. Annars brakar allt ihop.

Jag tror inte heller på en rikt detaljerad webb där varje bokstav är klassificerad. Det är ingen som orkar med det. Däremot kan vi oftast enkelt säga vad det i allmänhet handlar om. Bara för att ett ord förekommer på en webbplats, behöver det ju nödvändigtvis inte vara så att det handlar om ordet. Saab, som jag nämner här, finns ju bara med som ett allmänt exempel.

Det finns tusentals saker man kan använda den semantiska webben till. Problemet är som alltid bara att komma på det och få många att använda det. Annars spelar det ju ingen roll hur bra det än är.

Det här blev ett långt inlägg och du ska ha tack som läste ända hit. Skriv gärna en kommentar om vad du tror om den semantiska webben – finns det någon framtid? Trevlig helg!

Leo skrev en bra kommentar när jag författade tre saker en bra webbplats består av:

Det är olika beroende på syftet och målgruppen och det är aldig svart och vitt utan alltid frågan om en balansgång.

Jag kan hålla med om att det är bra om det är enkelt att använda en webbplats, men det finns bra webbplatser som inte är så väldigt lättanvända.
Det är där ingen större skillnad på mjukvara.
Visst tycker jag det finns mjukvara som är mer användarvänlig än den jag faktisk använder, men som saknar kraft och inte är lika snabb att jobba med då man väl lärt sig hur man skall använda den.

Första punkten instämmer jag till fullo med. Nummer två vill jag samtidigt framhäva.

Vardagliga saker som vi gör ofta (kanske flera gånger per dag) behöver nödvändigtvis inte vara enkla att utföra. Det är till större fördel om man kan utföra dem effektivt och med liten ansträngning.

Låt säga att man utformar ett formulär som vi kommer att använda en, kanske två gånger per månad. Eftersom vi använder det så sällan så är det bästa vi kan göra att utforma det i någon form av guideläge som succesivt hjälper oss igenom varje steg. Det brukar kallas för ”wizard” bland datorprogram.

Om vi däremot vill göra en uppgift flera gånger per dag, och ofta, så vill vi förmodligen inte gå igenom en guide med frågor som vi redan vet svaret på. Då är det bättre om vi själva kan fylla i all nödvändig data på en gång. Inlärningströskeln blir högre, men det går snabbare och effektivare att jobba på bekostnad av användarvänligheten.

Just i det här fallet överväger effektiviteten användarvänligheten. Det får gärna ta lite tid innan man lär sig vad man ska göra, men när man väl kan det så går det rysligt fort.

Som Leo säger i början av så handlar det om en balansgång. Man är inte tvungen att välja det ena eller det andra, utan det beror på projektet. Vem som ska använda det, hur det ska användas och hur ofta.

Trevlig helg och trevlig användbarhet! 😉

Om du söker på Google kommer du troligtvis att klicka på sökresultatet som ligger längst upp.

Studier visar att 42 procent av användarna klickar på första sökresultatet, och 8 procent på det andra. Även om man automatiskt skiftar dessa två resultat så klickar användarna fortfarande i samma utsträckning på det resultat som ligger högst upp.

Man kan alltså konstatera att användaren antingen är lat eller tror att sökmotorn verkligen placerar det bästa resultatet högst upp.

Det skriver Jakob Nielsen i sin senaste Alertbox: The Power of Default Values.

Det står också att läsa att besökare tenderar att använda standardalternativen i formulär och man därför ska (om möjligt) förutbestämma vilka värden som ska vara ifyllda. Om du exempelvis har ett formulär där man måste välja land, är det smart att välja Sverige som standard om de allra flesta kommer därifrån. Allt för att göra det lättare för användaren.

MSDN TV är Microsofts ”tv-kanal” på nätet om diverse it-relaterade ämnen. Ett intressant ämne är användbarhet som tas upp tillsammans med företaget InUse: Användbarhet i praktiken.

Se speciellt Tillgänglighet – DEMO som ger ett exempel på hur en användbarhetsstudie går till. En vanlig surfare försöker beställa en vara i klädföretagets H&M:s nätbutik. Det går inte så bra eftersom testpersonen missar ett viktigt felmeddelande som utformats för diskret och för likt ett erbjudande.

En bra kommentar som jag gillar från videon:

Om användaren inte hittar funktionen så finns den inte, om användaren inte förstår funktionen så fungerar den inte.

Så är det. 😉

Surftips: Så tolkar vi webbsidor

Vi skumläser snabbt, undviker röda knappar och fastnar för interaktiva moment. Internetworld har kartlagt vårt typiska beteende på nätet och tipsar om hur du gör din sajt mer lättanvänd.