Enkelhet är bra.
Mediabyrån har listat några punkter om vanliga fel på webbplatser. Läs och begrunda.
Titta också på Mediabyråns andra informationsartiklar. De är korta och handfasta.
Jakob Nielsen har i sin Alertbox i dag skrivit att Amazon inte längre är förebilden för design av e-handelswebbplatser.
Nielsen skriver att Amazon fungerat bra därför att det är en av de största nätbutikerna på nätet. Att vara störst innebär att Amazon kunnat sätta standarder för hur saker och ting ska fungera. Om mindre nätbutiker kopierat detta sätt så får besökaren mindre problem att handla eftersom de känner igen sig. (Ungefär som i nätets barndom, de som utformade webbsidorna då lade grunden till hur vi använder det i dag, även om det givetvis utvecklats sedan dess.)
Så har det fungerat fram tills nu, säger Nielsen. Amazon har ändrat för mycket på sin webbplats att de i stället bryter mot konventioner som blivit vanliga på nätet. Vi förväntar oss alltså att det ska fungera på ett visst sätt, medan Amazon gör tvärtom.
Amazon har alltså blivit sämre därför att:
Men Amazon har fortfarande sina ljusa stunder, menar Nielsen. Men helheten är inte vad den en gång varit.
Var ska man lägga länkarna i en nyhetsartikel? Ska de ligga i den löpande texten, eller som en lista vid sidan om?
Jag tycker det bara finns ett sätt att göra i nästan alla fall. Lägg det i den löpande texten.
Länkarna får automatiskt större relevans när det förekommer i en mening. Men se till att länka viktiga ord.
Dessutom kan man plocka ut alla länkar automatiskt från den löpande texten och visa som en lista. Man kan alltså få det bästa ur två världar! Tvärtom går däremot inte.
Vilket sätt tycker du är bäst?
Surftips: Planera för en webbplats.
Beskrivningen lyder som följande:
Om du funderar på att göra eller beställa en webbplats eller kanske bygga om din gamla webbplats har du nytta av detta material. Här kan du läsa om hur du gör din webbplats användarvänlig och tillgänglig. Du får bland annat råd om hur du gör webbsidor läsbara och underlättar för användarna att hitta på din webbplats.
Det är Skoldatanätet, Myndigheten för skolutveckling, som står bakom den webbplatsen.
Skoldatanätet har många intressanta och nyttiga tjänster. En klassiker är ordlistan Lexin som finns på flera språk. Den använder jag nästan dagligen när jag stöter på främmande ord.
Tummen upp för skolutveckling!
Låt säga att du har en adress på din webbplats som ser ut som /bilar/kombi/volvo/v70/. Den säger ju allt om innehållet. Men vad den också ska göra är att fungera i en hieraki.
Om du plockar bort v70 från slutet så ska alltså alla Volvobilar dyka upp. Och likaså om du tar bort en nivå till så ska samtliga kombibilar visas upp. Det är maximal tillgänglighet (och användbarhet) om man utifrån adressen kan navigera sig genom en webbplats. För vem vet, du kanske letar efter en kombi, fast en Saab i stället? Då är det ju bara att testa /bilar/kombi/saab/.
Om det är enkelt så innebär det att vi hittar det vi söker. Hittar vi det vi söker blir vi glada. Blir vi glada blir vi mer benägna att köpa. Köpa är bra. Då tjänar man pengar.
Alltså: enkelt för kunden = mer pengar till företaget. Tänk vad enkelt det är. 😉
Det är många av er som har försökt komma åt www.backendmedia.se/tillganglighet. Den sidan har aldrig funnits, men jag har ändå lagt till en ompekning från den till www.backendmedia.se/category/tillganglighet. Då hamnar ni ju rätt oavsett hur ni gör (det gäller alla andra kategorier också för den delen).
För det gäller att ha koll på statistiken. Inte minst för att se hur många besökare man har (det är ju trots allt bara siffror). Utan även för att se vad besökarna faktiskt sysslar med.
Därefter får man anpassa som jag gjort. Om många personer väljer att göra något som inte stöds av webbplatsen, varför inte lägga in detta stödet?
När jag letade lite efter tillgänglighet på nätet så hamnade jag på www.tillganglighet.se. Det är nästan så att man sätter hjärtat i halsgropen.
Visserligen verkar webbplatsen mest förespråka tillgänglighet i det vanliga livet, men man kan ju inte förstå varför webbplatsen inte får vara mer tillgänglig.
Efter ett litet test på förstasidan kan vi konstatera:
alt-text.width och height som förklarar storleken på bilderna. Det innebär att när sidan laddas kommer bilderna att dyka upp allt eftersom och på så vis ”hoppar” texten runt tills allt laddat färdigt.Bortsett från detta har vi ”information overload”. Vi får helt enkelt för mycket information på en gång och på grund av bristande typografi går det inte urskilja vad som är rubriker eller vad som går att klicka på. Ibland blir länkarna understrukna när man håller musen över dem. Ibland inte.
När man designar måste man vara konsekvent. Om utvalda ställen får sitt alldeles egna utseende (”där ser det snyggt ut”) skapar det bara förvirring. Vad vi behöver är en hel webbplats som fungerar likadant på vilken sida vi än är på. Och det ska absolut inte ändra sig för vilken del av den enskilde webbsidan man tittar på. Det är därför css-layout är så bra. Det går att göra en central fil som alla webbsidor använder. En ändring i filen och ändringen visas på alla webbsidor omedelbart. Smidigt, enkelt och framför allt rätt.
Gör det aldrig. När man klickar på en länk ska den öppnas i samma fönster.
För fem år sedan hade jag sagt annorlunda. Men nu har användandet av nätet utvecklats (läs: våra webbläsare har fått flikar och annat smart) och vi kan på enklare sätt styra vilka webbsidor vi vill ha öppna och var de ska öppnas. Jag kör personligen alltid med ett klick på skrollhjulet för att öppna nya flikar i webbläsaren Firefox. Fönster som kastas upp i ett nytt fönster (kontra ny flik) är lika irreterande som popup-annonser.
Regeln är alltså enkel. Samma, samma. Inte ens pdf-filer eller zip-filer får öppnas i nya fönster. ”Men då kanske besökaren blir förbannad?” säger du. Nej, då ska du säga att det är en pdf-fil du länkar till. Besökaren ska på förhand veta vad som väntar, och kunna göra valet före han eller hon klickar. Inte efter.
Seså, gör om alla din target="_blank" nu.
Jag har stött på en del personer som verkar tro att ju färre gånger man behöver klicka på en webbsida, desto lättare är det att hitta.
Så är det givetvis inte. Det som är intressant är hur relevanta klicken är. Det är inget fel med många klick, snarare tvärtom. Två klick som leder fel är mycket värre än fyra klick som leder besökaren rätt.
Var inte rädd för att visa helheten och sedan låta besökaren klicka sig djupare in på detaljer. Låt varje sida på din webbplats handla om bara en sak. Behöver du förklara något så länkar du vidare till en sida som handlar om det. Korslänka informationen. Det är ju det som nätet är så bra på.
På många sidor finns det länkar som heter ”Information”. Det säger mig inte ett dyft. Vad är information? Allt som ligger på nätet är väl information? IT är ju till och med en förkortning för informationsteknik!
Det finns alltså inget direkt svar på vad ”information” är på en webbplats. Det kan vara precis vad som helst. Telia tar ändå priset med deras mångfaldigt onödiga splash-screen:
Här på vår webbplats Telia.se finner du information, vare sig du söker fakta om våra produkter och tjänster eller om vårt företag.
Precis vad jag letar efter. Information. Grattis Telia!
Vad vill jag ha sagt? Skriv vad dina länkar verkligen leder till. Om vi klickar på en länk ska det inte stå ”läs lite information”. Om vi klickar på en bild ska det inte stå ”titta på ett fotografi”. Om vi ska spela upp ett videoklipp så ska det inte stå ”rörliga bilder”.
Andra tabbar med text som jag tycker är irriterande: