Month: maj 2008

Vi är på väg rakt in i 1984

Personlig integritet har fått en allt för undanskymd roll i vårt samhälle. Det påstås att långtgående integritetsinskränkningar krävs för att bekämpa den ”nya” brottsligheten. Ny teknik är alltid välkommet i brottsbekämpning, men inte på bekostnad av alla medborgares rättigheter.

I Privacy Internationals årliga undersökning av övervakningsstater får Sverige ett bottenbetyg. Vi har en ”systematisk oförmåga att upprätthålla skyddet för den personliga integriteten”. Förra året tillsattes en kommitté för att granska den personliga integriteten. Integritetsfrågorna har försummats på punkt efter punkt, slog de fast.

Vi är på väg rakt in i 1984. Förra året kom förslaget att Försvarets radioanstalt skulle få söka igenom alla gränsöverskridande e-brev, sms, fax, telefon- och internettrafik i kampen mot terrorism. Ett sådant förslag är i mina ögon en veritabel våldtäkt på den personliga integriteten. De ska alltså läsa vad vi skriver och gör på Hotmail, Facebook och Google m fl. Motsvarigheten skulle vara att posten får ånga upp varje brev för att se om du ägnar dig åt något olagligt. Vår yttrandefrihet och meddelandeskydd, som är befäst i grundlag, blir som bortblåst. Förslaget är bordlagt men tas upp under juni.

Harmlösa register glider även ofta ifrån sitt ursprungliga ändamål. PKU-registret innehåller blod från alla födda efter 1975 och används numer av polisen i brottsutredningar. Blod vars syfte var att tillförsäkra signifikant forskning gavs nu den brukliga ändamålsglidningen till ett allomfattande DNA-register. Detsamma gäller biltullarna i Stockholm och på Öresundsbron som är polisens nya ögon. Datalagringsdirektivet som implementerades i fjol tvingar mobiloperatörer att spara all information om din kommunikation i minst ett år. Din mobiltelefon avslöjar hela tiden var du är.

Det är naivt att tro att polisen inte kommer att använda hjälpmedlen. Tittar vi tillbaks på IB-affären och Säpos olagliga åsiktsregistrering av hundra tusen svenskar förstår vi ganska snart vidden av övervakningen och vår blåögda syn på statens bevågenhet. Under tsunamikatastrofen belade Säpo e-brev inom regeringskansliet med sekretess med hänvisning till rikets säkerhet. Tidskriften Riksdag & Departement lyckades via kammarrätten få ut breven som avslöjade en mörkläggning. Det är anmärkningsvärt att de som är satta att värna om vår författning inte har insikt nog att själva följa den.

Vi måste komma ihåg att majoriteten av befolkningen inte är kriminella, och att brottsbekämpning inte är det enda värdet i ett samhälle. ”Har man rent mjöl i påsen har man inget att frukta” hörs ofta. Det är en vanföreställning att det som inte visas upp måste vara kriminellt. Varför låser du om dig på toaletten? Rätten att ha sitt privatliv för sig själv är stipulerad i både FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Europakonventionen.

Kameraövervakning på allmänna platser döms ut av professor David P Farrington och Brottsförebyggande rådet. Och i England, där varje Londonbo varje dag passerar runt 300 kameror, har övervakningen varit en flopp, skriver CSO. Ändå framförs det konsekvent och okritiskt som ett bra sätt att stävja brott.

Vi måste se till helheten av alla inskränkningar. Om vi debatterar varje fråga för sig finns det goda skäl till övervakningen. Men som en helhet, som vi måste se den, hör den snarare till ett totalitärt välde. Personlig integritet är som syre, man märker inte det förrän det är borta. För alla har vi något att dölja.

Vi ska kunna röra oss fritt och åtnjuta den frihet i egenskap av demokrati. Vi kan inte längre se på medan våra privatliv dissekeras i offentlighetens rampljus. Vi måste kräva att vår personliga integritet respekteras. Den som är beredd att ge upp fundamentala fri- och rättigheter för att få lite temporär säkerhet förtjänar varken frihet eller säkerhet. Demokrati kräver ständigt försvar. Låt 2008 bli året då vi återtog vår personliga integritet.

Stoppa FRA-förslaget - Gör motstånd

Stoppa FRA-lagen!

Uppdaterat: Jag har även skrivit en något kortare debattartikel i Smålandsposten: Respektera vår personliga integritet

Bästa artiklarna (roundup)

En sammanfattning (roundup) av årets hittills bästa artiklar på Backend Media.

I vilken ordning placeras knapparna ”OK” samt ”Avbryt”?

OK/Avbryt

Ska man placera OK-knappen före Avbryt eller vice versa? Det är en fråga jag har undrat över många gånger när jag utformat webbformulär. Det har alltid slutat med att jag tittat på hur andra har gjort, och i synnerhet hur det ser ut i operativsystemet.

Jakob Nielsen har testat knapparnas placering och kommit fram till att det egentligen inte spelar någon roll. Det är betydligt mer viktigt att följa de konventioner som finns på plattformen, det vill säga applikationen eller operativsystemet.

Alltså: OK och sedan Avbryt, eller Spara och sedan Förhandsgranska etc.

Meningslös ”shuffle-quizz” (men lite kul ändå)

Med inspiration av Vem i helvete … ?! tänkte jag göra en ”shuffle-quiz”. (För övrigt en väldigt underhållande blogg.)

Det går till så här: Sätt på din musikspelare på shuffle och tryck fram en låt för varje fråga. Låtens titel bildar svaret.

Will it be ok?
Garden of Serenity

How are you feeling today?
Herd ’Em Say

How do your friends see you?
Smokin’ Weed With da Devil

Will you get married?
Sleepin Wit My Fonk

What’s your best friends themesong?
Rockberry Jam

What is the story of your life?
Jump on it

What was high school like?
This Time I Found Love

How can you get ahead in life?
My Beat

What is the best thing about your friends?
Picture This

What is tonight going to be like?
Handle The Vibe

What song describes you?
Summer Rain

Describe your grandparents?
After Dollars, No Cents

How is your life going?
Life On Mars

What song will they play at your funeral?
I Can Hear Music

How does the world see you?
Ave Maria

Will you have a happy life?
Trance Dance

What do your friends really think of you?
Skjuter du skjuter jag

Do people secretly lust after you?
The Boss

How can i make myself happy?
Shadows

What should you do with your life?
High All The Time

Will you ever have children?
Forever My Friend: The End

Det blev en del ”träffar” som stämmer in på mig. Därmed kan man dra slutsatsen att jag antingen har övernaturliga krafter och min musiksamling besitter svaret på livets alla gåtor (så länge den är i shuffle-läge) eller att det bara är tillfälligheter att låttiteln stämde in, och man genom lite tolkningar får det att passa med sitt eget liv. Bestäm du. 😉

Annars tar jag ”High All The Time” på frågan ”What should you do with your life?” bokstavligt.

Dagens ord: anmärkningsvärd

anmärkningsvärd (adjektiv)
Ting som är värt att notera eller uppmärksamma. “En anmärkningsvärd film.”

Det här är ett av mina favoritord. Det kan brukas nästan hur som helst, men jag brukar använda det i en pejorativ (nedsättande) betydelse. Eftersom det är så vagt och så allmängiltigt begrepp kan det appliceras på nästan vad som helst med ett förhållandevis bra resultat. Ett allmänt begrepp med en klar definition väcker pathos (åhörarens känslor) snarare än förnuft.

Efter att man har skrivit en kritisk kommentar om en person kan man lägga till ”Det var en ytterst anmärkningsvärd handling av honom.” Utan att använda ett nedsättande språk får man undertexten att ”det här är inte bra.” Trots att man aldrig ens yttrat något negativt är det underförstått.

Därför använder jag ordet särdeles när jag framför kritik.

Har du något tips på ord du brukar skriva som döljer en vidare mening än vad man vid första anblicken ser?

Glöm inte bort navigeringen med hjälp av webbadressen

En meny ska vara tillgänglig och pedagogisk. Men själva webbadressen glöms lätt bort. Det är trots allt den mest vitala delen av navigationen och som är svårast att ändra när den väl är etablerad.

Av någon anledning skulle jag titta på näringsdeklarationen på den müsli jag äter. Efter att nyss ha inspekterat paketet hamnade jag på tillverkaren Axas hemsida för müslimärket ”Guld” som jag äter.

Adressen dit är axa.se/prc/prc.nsf/DisplayFolders?Open
&webpage=F7F112AA80D6A733C12570A500438715&
Folder=musli&SubFolder=musli&acronym=axamain
&level=3&back=2

Föga upphetsande adress. Dessutom omöjlig att komma ihåg. Här är mitt förslag:

axa.se/musli/guld/

Fördelen med den här typen av adresser är att det dessutom går att förutse hur navigationen är uppyggd. Du har förmodligen redan gissat att under axa.se/musli hittar vi en överordnad lista över olika müslisorter. Och du kan byta ut guld mot ett annat varumärke.

I grund och botten handlar webbadressnavigationen om domän.se/kategori/produkt. Om du har produkter som av olika skäl är svåra att kategorisera, eller kan hamna i fler än en kategori, är det en god idé att ta bort kategorin. Alltså domän.se/produkt.

Hierarkin ska avslöja sig i adressen

Webbadressen är ett bra sätt att avslöja hur långt ned i hierarkin man befinner sig, liksom att ge besökaren information om hur man tar sig vidare.

I exemplet ovan med Axa så är Guld namnet på produkten och müsli kategorin. Följdaktligen är hierarkin följande:

  1. Axa (startsida)
  2. Müsli (kategori)
  3. Guld (produkt)

Genom att plocka bort bit efter bit i webbadressen ska vi hamna högre och högre upp i hierarkin. Det blir som en brödsmulenavigering, Axa > Müsli > Guld, som återspeglas i webbadressen.

Förslag på utformning av vanliga webbadresser

Nedan finner du ett par förslag på utformningen av webbadressen för vanliga typer av webbplatser.

E-handel

domän.se/kategori
domän.se/kategori/eventuell-underkategori
domän.se/kategori/produkt

Exempel: mobiltelefoner.se/sonyericsson/w810i

Nyheter

domän.se/kategori
domän.se/kategori/årtal/månad/dag/nyhetens-namn

Exempel: nyheter.se/inrikes/2008/05/20/moderaterna-arga

Självklart ska man kunna navigera uppåt i hierarkin. Tar man bort nyhetens namn (så att det blir /inrikes/2008/05/20) ska man se nyheter för den specifika dagen. Och fortsättningsvis för den specifika månaden, året och slutligen (när bara /inrikes/ återstår) de senaste nyheterna under den kategorin. Detta gör att en användare kan nå allt innehåll enkelt, utan att använda webbplatsens konventionella navigering.

Bloggar

domän.se/kategori
domän.se/inläggets-namn
domän.se/årtal/månad/år

Exempel: blogg.se/navigering-med-webbadressen

Här undviker jag att ha med kategorinamnet i adressen för ett enskilt inlägg eftersom ett inlägg vanligen placeras i flera kategorier. Alternativt kan man välja en huvudkategori där inlägget publiceras, varfter inlägget även kan hittas i de andra kategorierna.

Inläggets namn bör inte spegla rubriken. Det blir för långt och innehåller för mycket småord. I denna artikel du läser just nu ser den ut som följande: glom-inte-bort-navigeringen-med-hjalp-av-webbadressen. I stället bör den vara likt följande: blogg.se/navigering-med-webbadressen eller på annat sätt lika kort, koncis och unik. Undvik om möjligt vanliga ord som och, med, eller och liknande. Satsa på unika nyckelord.

Nyckelorden i adressen är också en viktig del av sökmotoroptimering. Men i vårt fall koncentrerar vi oss i första hand på användarvänlighet för läsaren. Den automatiska sökmotoroptimeringen som uppstår är en positiv bieffekt.

Som du säkert noterar så har bloggen inte datumet i webbadressen heller (förutom när man ska bläddra). Bloggar är i regel inte knutna till datumet som nyheter är. Men om du av någon anledning satsar på dagsaktuella nyheter på din blogg är det nyhetsadresserna du ska använda.

Katalogtjänster

(annonser, telefonnummer, företag etc)
domän.se/kategori-eller-bransch
domän.se/geografisk-placering
domän.se/kategori-eller-bransch/geografisk-placering
domän.se/foretagsnamn

Exempel: register.se/snickare/stockholm

Om vi tar en telefonkatalog som exempel är det en bra idé att ha två olika kategorier i den andra nivån av hierarkin (nedanför förstasidan). Först letar man efter en typ av bransch: register.se/snickare (hitta snickare i Sverige) och sedan var de finns: register.se/snickare/stockholm (snickare i Stockholm).

Ibland är det också nödvändigt att bläddra efter företag i orten. Då går man direkt in på register.se/stockholm (alla företag i Stockholm). Väljer man sedan snickare bör man däremot skickas till register.se/snickare/stockholm. Adressen register.se/stockholm/snickare bör också finnas, för konsekvensens skull, men ska däremot skicka användaren vidare till den förra.

Detta gör att användaren kan använda endera sättet att hitta information och är inte begränsad till någon speciell struktur, även om det i realiteten är så. Dessutom får varje innehåll en unik adress, vilket underlättar länkning och indexering hos Google eftersom du slipper dubbelt innehåll.

När det finns flera sätt att hitta information (bransch och ort i vårt exempel) är det viktigt att bestämma vilket som ska vara det primära sättet. I vårt fall är det bransch och därefter ort. Det bör bestämmas efter det tillvägagångssätt som är vanligast bland användaren. Jag drar en slutsats från mitt eget sökande att jag först letar efter en viss bransch och sedan inriktar mig på en specifik ort.

På annonssajten Blocket är det däremot tvärtom. Där utgår man från att välja län först, och sedan kategori. Blocket har kritiserats för detta av informationsarkitekter som menar att man i första hand bör välja kategori, eller åtminstone bådadera redan på förstasidan. Men Blocket kanske lutar åt att i första hand vara en lokal annonsplats?

Hur du än gör bestäms av vad du har för tjänst och hur dina användare beter sig. Ta reda på det genom att göra en undersökning, fråga eller försök att observera hur de hittar information genom att göra kontrollerade användartester.

Lätt att läsa upp över telefon

Ibland läser jag upp webbadresser över telefon. Det fungerar oftast dåligt, men om man använder metoderna jag angivit ovan så kan man i stället berätta vad man bör skriva. ”Jo, först skriver du inrikes, snedstreck, årtalet, månad, dag och sedan ser du artikeln där”. Det är också underförstått att man enkelt kan byta ut inrikes mot utrikes.

Jag vill påstå att utformningen av webbadressen är den absolut viktigaste delen inom webbutveckling. Webbadressen är det som får spridning enklast, mest okontrollerat, och är svårast att påverka i efterhand. Innehållet på webbplatsen går att ändra på ett par sekunder. Men om du noga tänker igenom alla aspekter från början, blir det enklare för dina besökare och det resulterar i slutändan i mer trafik och intäkter.

Börja tillämpa bättre webbadresser

Om du har ett publiceringssystem som spottar ut långa webbadresser och som har varit indexerade i många år är det svårt, jobbigt och också tidskrävande att byta ut adresserna.

I en tidigare artikel beskrev jag hur du bygger om din webbplats men behåller plats på Google.

Tore ger handfasta tips till entreprenörer

Tores sagor från verkligheten är en blogg av grundaren till e-handelsföretaget Polyshop. Här skriver han handfasta tips och delar med sig av sina erfarenheter. Ofta i stil med tips som du kan ta till dig på en gång.

I senaste inlägget skriver han exempelvis om värdet av att spara i princip allt som kan tänkas vara av värde:

Anteckningar, uträkningar, brev, offerter, kontaktuppgifter, avtal, avtalsförslag, m.m. satte jag i vana att spara digitalt och fick stor nytta av det senare. En gång gick jag tillbaka 2 år i tiden för att kolla en tidigare offert från ett företag och upptäckte att dom i den nya offerten hade höjt sina priser.

Ett måste att läsa för alla intresserade av entreprenörskap, i synnerhet för dig som arbetar med försäljning eller logistik via nätet.

De fyra värsta misstagen inom webbdesign

Det finns många saker att störa sig på när det gäller webbdesign. Men det finns fyra saker som är de värsta av de värsta. Fyra dödssynder anno 2007.

1. Ladda om sidan när du minst anar det

På nätet gäller det att vara först med nyheter. Allra först. Gärna så ”först” att det innebär att sidan måste laddas om under tiden du läser, i händelse av att det kommit en ny extravagant nyhet som du bara måste läsa.

Att lägga läsaransvaret på läsaren går naturligtvis inte. Ladda gärna om sidan var tionde minut, helst när användaren läst halva stycket efter att återvänt till datorn efter en vända på toaletten. Omotiverade sidladdningar ger bättre statistik för annonsörerna också.

Syndare: dn.se, svd.se (laddas om var tionde minut)

2. Förläng laddningstiden och frys webbläsaren

Post- och telestyrelsen lovar bredband åt alla hushåll 2010. Fiber kan byggas ut ganska enkelt varefter tekniken utvecklas och det senaste lovordet är en gigabit per sekund. Men även om man i nuläget sitter med en lina på hundra megabit per sekund kan det gå sakta. Laddningstiden på de enskilda servrarna blir lidande, eller andra flaskhalsar någon annanstans i det enorma nätverket. Att ladda en sida ska gå snabbt. Så enkelt är det bara.

Lång laddningstid är inte enbart beroende på servern. En snabb server som kastar ur sig flera megabyte av javascript (läs skräp) måste först tolkas och köras av den mottagande datorn. Det är först när sidan laddat klart i webbläsaren som laddningstiden är avslutad.

Syndare: prisjakt.nu (med javascript lika svällande som en brunstig tonårspojke)

3. Visa kommentarerna i omvänd kronologisk ordning

Bloggar visar senaste inlägget överst, precis som nyhetssajter. Man gör detta eftersom varje artikel i regel är oberoende av den föregående och för att få det senaste levererat först.

Men en del gör dock samma sak med kommentarer, vilket blir konstigt eftersom man då måste läsa nedifrån och upp. I en diskussion är kronologi den viktigaste komponenten och det blir näst intill omöjligt att skapa ett sammanhang utan korrekt ordning. Det är som att läsa en roman en sida i taget. Baklänges.

Syndare: idg.se (som dock tog sitt förnuft till fånga och rättade till problemet)

4. Spela upp videoklipp så fort sidan öppnas

Det här är den absoluta dödssynden som leder till omedelbar hjärtsvikt med en fatal utgång som följd.

När jag går igenom mina nyhetsflöden öppnar jag dem oftast i nya tabbar för att läsa senare. Eftersom jag arbetar med film innebär det en del videotittande. Det värsta är när jag sitter på kvällskvisten, med svag musik och dämpad belysning, och går in för att bli totalt överrumplad av att webbsidan startar musiken omedelbart. På högsta volym såklart.

En annan lika jobbig variant är när de tar ett videoklipp med låg volym och lägger in en musikvinjett i början som inte riktigt är anpassad för klippets totala dynamik. Följden blir att när klippet repeteras, spränger det nästan högtalarna – för att inte tala om de före detta trumhinnorna. (Eftersom man höjt volymen för att höra dialogen.)

Men YouTube spelar upp videoklipp direkt? Nej, det gör de inte. Endast när man aktivt väljer att gå in på en videosida spelar de upp videoklippet. Inte när man går till huvudsidan, eller när man bäddar in videoklippet på en blogg.

Syndare: kristallen.tv (har lyckligtvis rättat till det), ted.com (vinjetten spränger trumhinnan, liksom kontraktet med hyresvärden)

Jag hade rätt igen: Statistik blir 2008 års stora grej

På fjolårets sista dag förutspådde jag att statistik skulle bli stort 2008. (Läs Så blir 2008.)

Lite smått imponerad över mig själv kan jag nu konstatera att analysen lutade åt rätt håll.

Nu har Dagens Nyheter nämligen skapat DN.factlab med data och statistik. Då jag själv föredrar en balanserad vetenskaplig rapport med testadata framför en närmast påhittad och vinklad Aftonbladetartikel är detta speciellt välkommet för mig.

Läs mer om hur det fungerar:

Roligt att själv hitta fakta på nätet
I dag lanserar Dagens Nyheter den nya webbtjänsten DN.factlab. Den erbjuder ett unikt och enkelt sätt att söka och jämföra fakta på internet.

Steg två i min profetia, som inte riktigt är uppfyllt, är att göra denna data läsbar för maskiner. Till exempel via xml så att det kan användas av andra applikationer. Som jag sa tidigare, möjligheterna är enorma.

Läs också Jag hade rätt: Wikinews fungerar inte.

Kollektiv intervju med Googles vd

På Fredik Wass bisonblog genomfördes en kollektiv intervju med Googles vd: Jaikububblan vs Google (Stina och Nicklas svarar på frågor).

Stina Honkamaa är Sverigechef och Nicklas Lundblad är europeisk policy manager på Google.

Det intressanta är hur intervjun genomfördes. Fredrik ställde frågor i sin Jaiku-kanal och bad läsarna att bidra med frågor till intervjun. Resultatet blev alltså en kollektivt genomförd intervju.