Seriöst. Hur dum får man bli?
Skannat ur dagens Smålandsposten, lokaltidning för Kronobergsregionen (namnet till trots).
Month: oktober 2007
Hur många ord per mening skriver du?
Steven Johnson gjorde en jämförelse av ord per mening i några av sina egna och andras böcker.
Det intressanta är att vi har en viss skrivstil som återspeglar sig i böckerna. Marknadsföraren Seth Godin fanns med bland urvalet och det visar sig föga förvånande att hans böcker är kortast till antalet ord per mening. Men däremot ligger någon enstaka bok med genomsnittet när det gäller komplexa ord.
Komplexa ord räknades som ord med tre eller fler stavelser. Författaren Frederic Jameson, däremot, ligger i ett eget skikt med långa meningar och komplexa ord mest hela tiden. 53 ord per meningar ligger i toppen.
En intressant stilstudie. Hur skriver du själv?
Nu ska alla webbhotellskunder kartläggas
Skatteverket vill komma åt alla kunder och deras domännamn. Anledningen sägs vara att komma åt de som inte deklarerar hela sin näringsverksamhet till Skatteverket och därmed skattefuskar. Läs mer i Skatteverket vill kartlägga webbhotellskunder hos IDG.
I ett vitesföreläggande till webbhotellet Bahnhof tvingar Skatteverket nu webbhotellsbolaget att lämna ifrån sig uppgifterna. Bahnhof å sin sida menar att Skatteverket bryter mot sekretesslagar i EU-direktiv och personuppgiftslagen. Uppgifter som lämnas ut av telefoni- och internetoperatörer regleras i lagen om elektronisk information, EkomL. Men Skatteverket tillbakavisar kritiken med hänvisning till att det redan är rättsligt prövat av deras rättsavdelning. För att undantas vitesföreläggandet måste Bahnhof vända sig till Länsrätten.
Läs Skatteverkets vitesföreläggande till Bahnhof (3 sidor PDF).
Lägg därefter till förslagen om samkörning i myndigheters register, Försvarets radioanstalt (FRA) som vill skanna igenom all data- och telekommunikation till och från utlandet. Bara för att nämna några.
Allt i kampen mot terroristerna. Och skattefuskare. Men vad ingen politiker verkar förstå är att de enda förlorarna på en begränsad demokrati är vi själva. Terroristerna vann den dagen vi började diskutera inskränkningar.
George Orwell. Du hade rätt.
Besök också Stoppa Storebror! som drivs av integritetsombudsmannen Pär Ström. Ta gärna och köp Pär Ströms bok Övervakad. Jag köpte den för ett tag sedan, men har inte hunnit läsa igenom den.
Sju vanligaste orsakerna till att en webbserver inte svarar
IDG skriver en artikel om de sju vanligaste orsakerna till att en webbserver inte svarar.
Jag tog mig friheten att bara använda de engelska uttrycken. Annars blir det bara nätverksproblem, serverfel och överbelastning.
- Unable to connect to server.
- DNS lookup problem.
- Connection refused by server.
- Timeout while trying to load the page.
- 503 Service Unavailable.
- 500 Internal Server Error.
- 502 Bad Gateway.
Unable to connect to server stod för 62,14 % av felen. Tyvärr är det en väldigt vag och allmän beskrivning, liksom Connection refused by server.
Hur som helst. När man har sett till att koden är fri från buggar gäller det att identifiera eventuella nätverksproblem. Det ligger utanför mitt kunskapsområde och dessutom inte heller mitt ansvar (det är ju därför jag köper den tjänsten).
Däremot kan jag se till att inte överbelasta servrarna genom att använda cache, lastbalansering, ordentlig hårdvara, gå över till enkla html-sidor vid kris och liknande. Mycket går att påverka själv, men inte allt. Det är många knytpunkter som ska passeras innan webbsidor kommer till klienten.
Varför är Facebook så populär?
Facebook.
Tidningar skriver om den sociala nätverkstjänsten ofta. Kanske för ofta? Men det är hur som helst ett lysande koncept och även jag har smittats av sjukan sedan drygt två månader tillbaka.
- Gynnar journalister. Facebook har lyckats därför att journalister är en del av målgruppen. Lite äldre, lite seriösare, avskalat och väldigt subtil textreklam. Att skriva om Facebook ligger därför varmare om hjärtat än med Lunarstorm. För många journalister har det blivit en given startpunkt i det grundläggande journalistiska arbetet. Beroende på aktivitet kan man följa en persons vardag, se bilder, vänner, intressen och allt sådant. Tillgången till information och den makt som Facebook tillskansar sig med fler och fler användare liknar George Orwells 1984. Målgruppen var från start studenter, men när mediet nådde kritisk massa finns det ingen tydlig skiljelinje längre.
- Fokus på befintliga relationer. Facebook försöker inte knyta ihop människor som inte känner varandra. Tanken är bara att flytta ut de nuvarande relationerna i en virtuell värld. Det gynnar också de grundläggande behoven om att känna gemenskap, uppskattning och självförverkligande. Det är ett enkelt sätt att visa upp sig själv inför sina vänner.
- Namn. Inte användarnamn. Till skillnad från ICQ, MSN Messenger, Skype, Lunarstorm och andra sociala medier behöver man inte kunna något nummer, e-postadress eller användarnamn. Det räcker med namnet på personen, vilket ibland är nog så svårt. Jag träffade en lumparkompis på Systembolaget häromdagen. Några timmar senare var vi vänner på Facebook. Det hade aldrig fungerat på något annat nätverk, såvida inte personen lagt till namnet. Men på Facebook är namnet obligatoriskt.
- Marknadsförs av användarna. Expansionen av nätverket beror på användarna själva. Det är inte Facebook som skickar ut reklam. Det är medlemmarna själva som säger åt sina vänner: Kom till Facebook du också eftersom jag tjänar på det. Den direkta nyttan med att samla alla sina vänner på en och samma plats går inte att förbise.
- Öppen utveckling. Ett smart drag var att öppna upp Facebook för tredjepartsutvecklare. Det har såvitt jag vet aldrig gjorts tidigare. Företag kan få en del av kakan; användarnas personliga information, större spridning och samtidigt bidra till fortsatt utveckling. Det är också svårare att säga nej när en vän bjuder in dig till att lägga till en ny applikation, än om tillverkaren själv hade gjort det. Det som är bra sprids av sig självt.
Schibsted lägger ned Sesam – köper index i stället
Schibsted lägger ned egna sökmotorn, skriver Dagens Media.
”Vi kommer inte länge utveckla vårt webbindex och ska byta till ett index från en partner. Vi ska också redesigna tjänsten och centrera verksamheten runt några av huvudtjänsterna” säger Schibsted Norges koncerndirektör Birger Magnus till Dagens Medier.
Det är anmärkningsvärt att företaget valde att marknadsföra sökmotorn via traditionella medier som tv och tidningar. Jämför det med Google som helt och hållet vuxit organiskt helt utan konventionell marknadsföring. Där har i stället användarna stått för ryktesspridningen och hänvisandet av nya besökare.
Det är svårt att konkurrera i traditionellt avseende med något som användarna har valt själva.
Vill man söka i svenska nätindex går det ju lika bra med Eniros webbsök (som använder Googles index). Där finns dessutom valmöjligheten att söka efter privatpersoner, kartor, gula sidorna samt köp och sälj. Hos Sesam går det bara att söka på webben, i nyheter, bilder och videoklipp.
Någon sorts positionering måste till för att man ska konkurrera. Är man nöjd med att köra Volvo köper man inte en Saab bara för att det är en annan bilmodell. Bytet i sig är inget självändamål.
När Google startade gjordes undersökningar om användare kunde se skillnad på sökresultatet i jämförelse med Yahoo. Ingen kunde det. Det som däremot skilde söktjänsterna åt var att Google hade en sökruta och en knapp. Yahoo hade drygt 130 länkar till underkategorier, och mitt i alltihop en sökruta. Det var ingen tvekan vad man skulle göras hos Google, och teknikfrälsta kunde enkelt skicka sina mindre internetbegåvade vänner dit utan att få följdfrågor vad man skulle göra.
Lärdomen är att skala av din webbplats och bara inrikta dig på saker som ingen annan gör. Att försöka vara ”bäst” i sin kategori är svårt eftersom det är ett ord som betyder olika för flertalet.
Två färgpatroner: 800 kronor. En ny skrivare med två färgpatroner: 795 kronor.
”Jag vill att du ska veta att jag skäms.”
Henrik Schyffert berättar en rolig anekdot om Sedelpress. Alla vet ju att det är abonnemanget och inte telefonen företag tjänar pengar på, liksom på bläcket i stället för skrivaren. Men ibland blir det lite väl genomskinligt.
Skatteverket lägger ut prototyp av ny webbplats med bättre huvudmeny
På prototyp.skatteverket.se kan du se den nya versionen av Skatteverkets webbplats. Upplägget påminner väldigt mycket om en av mina egna webbplatser.
Bland annat har menyn överst nu fått en mening i stället för det fullkomligt meningslösa alternativet ”Startsida”. Det är onödigt eftersom det är enda alternativet. Det är praxis att länka logotypen till startsidan och därför faller användningsområdet för en meny med ett enda alternativ. Som dessutom är en återupprepning.
Indelning privat och företagande är klassisk och framför allt logisk. Till skillnad från Trygg-Hansa så hamnar man direkt på privat-avdelningen. Man slipper splash-screen där man måste göra ett aktivt val. Det är ditt jobb som webbutvecklare att göra val åt majoriteten av besökarna. Sedan ska resterande, i det här fallet företagarna, enkelt kunna byta.
Skatteverkets projektgrupp frågar även vad vi (det vill säga webbutvecklare i allmänhet) anser om att ha en till flik som heter ”Startsida” och ha information från de tre nuvarande flikarna. Jag tycker det är det en dålig idé. Startsida är för mig ett överflödigt begrepp i stil med ”Övrigt” som tyder på en bristande kategorisering. Nu vet jag att så inte är fallet med Skatteverket, men jag tror nog mer på att göra tre snarlika flikar med samma innehåll.
Man går till Skatteverket i ett specifikt ärende. Senast i tisdags beställde jag ett personbevis. Därför väljer jag, och troligtvis fler än jag, snabbt det alternativ som motsvarar mitt mål med besöket. Därför tror jag att samma innehåll på både fliken privat och företag är en god idé.
Ett annat alternativ är förstås att inte använda ordet ”Startsida”, utan i stället ”Nyheter”. Det inbegriper mer rättvist vad det egentligen handlar om. Dessutom är det lättare att kommunicera ”nyheter med lite smått och gott vid sidan om” i stället för ”startsida med allt möjligt”. Rent användbarhetsmässigt då alltså.
Tänkvärda aforismer om yttrandefrihet
”Det enda säkra tecknet på makt, är att kunna hindra människor från att göra det de önskar.”
Betrand Russel
”Demokrati, är det när det ena säger vad den andre måste göra?”
Loesje
”Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem.”
Voltaire
”Gränsen för religionsfriheten går först vid Brottsbalken.”
Jan Guillou
”Det är farligt att ha rätt när staten är fel.”
Voltaire
”Politik är att hindra folk att lägga sig i vad som angår dem.”
Paul Valéry
”Våra viktigaste tankar är de som motsäger våra känslor.”
Paul Valéry
”Det är inte styrkan hos de goda tankarna, utan deras varaktighet, som skapar goda människor.”
Freidrich Nietzsche
”Frihet är det enda man inte kan ha om man inte är villig att ge det till andra.”
W.W.
”Tänk så mycket enklare det är att vara kritisk än att ha rätt.”
Benjamin Disraeli
”Filosofi är att i ett mörkt rum försöka fånga en svart katt som inte finns där. Teologi är att i ett mörkt rum försöka fånga en svart katt som inte finns där medan man ropar: ’Jag har den.'”
Pablo Cruz
”Det har aldrig funnits ett gott krig eller en dålig fred.”
Benjamin Franklin
”Alla djur är jämlika, men några är mer jämlika än andra.”
George Orwell
”Den yttersta tragedin är inte de onda människornas brutalitet, utan de goda människornas tystnad.”
Martin Luther King