Month: juli 2005

Underbara flash (eller hur jag lärde mig att blockera fanskapet)

Peter Dahlgren 17 Comments

Flash är ett otyg. Det är bara i vägen, suger bandbredd och saknar all form av tillgänglighet. Eller hur?

Det är därför jag blockerar flash. Folk vet inte hur det ska användas. Det används till att göra hela webbplatser i. Det är ungefär som att komma till en webbplats som säger ”för att se den här webbplatsen måste du ladda ned det här programmet och köra”.

Flash är inte webbsidor. En webbsida är en html-sida med en egen adress. På den finns det länkar som jag kan ta mig vidare på. Jag kan klicka på vilken länk jag vill, i vilken ordning jag vill och jag kan välja att öppna en länk i ett nytt fönster om jag vill. Eller kanske ”spara mål” eller lägga ett bokmärke på en speciell sida. I en flash-applikation (för det används ju ibland som applikation, snarare än ett interaktivt element) fungerar inget sådant.

Hur ska då flash användas? Jag tycker att flash ska användas för att göra något som inte kan göras med webbsidor. En animation. En bilmotor som visar hur cylindrarna arbetar. När man behöver det där lilla extra helt enkelt. Att bygga en webbplats i flash är inte ”det där lilla extra”. Det är ren idioti.

Ställ dig en enkel fråga innan du lägger till flash på din webbplats:

Kan jag göra det här lika bra med html i stället?

Ett bra exempel:

Animation som visar hur en bilmotor fungerar och dess cylindrar.

Ett riktigt dåligt exempel:

Bredbandsbolaget kör med splah-screens i flash. Det kan likaväl göras i vanlig html.

Hur piffar man upp en tråkig webbplats?

Peter Dahlgren 2 Comments

Kort svar: Det går inte.

Det finns ingen genväg i stil med ”lägg in följande bild så strömmar besökare till”. Det handlar bara om en sak: innehåll. Content is king.

Fyll din sajt med något vettigt och gör det ofta. Där har du ”genvägen”. Tänk själv på vilka webbplatser du besöker dagligen, och varför. Uppdateras de sällan eller inte alls? Troligtvis inte.

Ett företag har ingen större nytta av en webbplats om den bara ska visa upp adress och telefonnummer. Då kan man lika gärna finnas enbart i gula sidorna. Man måste ha större visioner än så för att lyckas på nätet.

Det gäller att ta reda på vad webbplatsen ska innehålla och hur ofta det ska uppdateras. Om ditt företag säljer bilar så är det naturligt att bilarna exponeras på webbplatsen. Men om du säljer ventilationssystem så kanske det inte riktigt är lika upphetsande. Då kan allehanda artiklar om ventilation vara bra. Hur fungerar ett ventilationsystem? Varför behövs det? Varför ska man välja just ditt ventilationssystem?

Har du en tråkig produkt (ventilation är väl knappast kul?) så lägg absolut inte in en rolig flashanimation för att piffa upp det hela. Det gör mer skada än nytta om du inte vet varför de är där. En animation som beskriver ventilationsystemet är däremot alltid intressant.

Lästips: Så planerar och bygger du en stor webbplats

Wiki med nyheter kommer inte att fungera

Peter Dahlgren 6 Comments

Har du använt Wikipedia så känner du säkert till att det är ett öppet uppslagsverk. Vem som helst kan lägga till eller ändra bland texterna, en så kallad wiki.

Nu försöker man sedan en tid tillbaka att göra samma sak med nyheter – Wikinews.

Det kommer aldrig att fungera. Här är varför:

  1. Internet har drivit utveckling av nyheter till snabbare publicering. Den som publicerar snabbast vinner. Ingen kan publicera snabba nyheter på en wiki utan att få förstahandsinformation, och det kostar i dagsläget.
  2. En nyhet varar väldigt kort tid. En gammal nyhet är ingen nyhet, brukar jag säga (men citatet kommer säkerligen från någon annan). Varför ska man lägga ned frivillig energi på något som ingen läser om några timmar. Ett uppslagsverk är däremot tidslöst.

När Anna Lindh mördades kunde man följa hela utvecklingen på uppslagsverket Susning. Det är en sorts nyhetsrapportering i sig, att skriva om aktuella händelser kring ett ämne. Ett betydligt mer relevant sådant och som tekniken lämpar sig väldigt bra till.

Som jag sa, Wikinews kommer aldrig att fungera. Vi får däremot se vad som händer i framtiden. Jag blir bara glad om jag blir överbevisad för idéen är intressant, även om jag tror att de har för stor tillit till wikitekniken.

Tillgänglighet är mer än teknik

Peter Dahlgren Leave a comment

När man pratar om tillgänglighet tänker man oftast på att inte använda ramar, nyttja alt-texter och skriva rätt doctype. Men tillgänglighet är inte bara teknik.

Så här skriver Susning.nu om tillgänglighet:

…kvalitetsmått för hur välanpassad en person kan känna sig i en viss miljö eller med en tjänst.

Därför kan man konstatera att tillgänglighet är helt beroende på målgruppen. Om vi ska bygga en webbplats som är maximalt tillgänglig så ska den i princip finnas på alla språk i alla möjliga format. Det brukar varken vara möjligt eller speciellt praktiskt.

Ett bra exempel är Sveriges Radio. Deras sändningar kan bli mer tillgänglig om de sänder ut en starkare signal. Deras sändningar kan också bli mer tillgängliga genom att sända på fler språk. Fast de är ganska duktiga ändå, de täcker in oss som bor i Sverige: nyheterna finns på svenska, finska och ”i klartext” (lättare svenska). Tillgänglighet handlar alltså inte bara om teknik.

Sammanfattningsvis kan vi konstera två saker:

  1. Tillgänglighet beror på målgruppen. Vi behöver inte anpassa för blinda om det inte finns några blinda i målgruppen.
  2. Tillgänglighet är inte bara teknik. Det skrivna ordet (eller lästa…) är minst lika viktigt för att öka tillgängligheten. Som vi lärde oss så handlar tillgänglighet om att inte sätta upp hinder för användaren.

Amazon inte längre förebilden för e-handel

Peter Dahlgren Leave a comment

Jakob Nielsen har i sin Alertbox i dag skrivit att Amazon inte längre är förebilden för design av e-handelswebbplatser.

Nielsen skriver att Amazon fungerat bra därför att det är en av de största nätbutikerna på nätet. Att vara störst innebär att Amazon kunnat sätta standarder för hur saker och ting ska fungera. Om mindre nätbutiker kopierat detta sätt så får besökaren mindre problem att handla eftersom de känner igen sig. (Ungefär som i nätets barndom, de som utformade webbsidorna då lade grunden till hur vi använder det i dag, även om det givetvis utvecklats sedan dess.)

Så har det fungerat fram tills nu, säger Nielsen. Amazon har ändrat för mycket på sin webbplats att de i stället bryter mot konventioner som blivit vanliga på nätet. Vi förväntar oss alltså att det ska fungera på ett visst sätt, medan Amazon gör tvärtom.

Amazon har alltså blivit sämre därför att:

  • För mycket skit på sidorna. För varje sak man lägger till på en webbsida blir det svårare att hitta det man verkligen ska göra. Köpa böcker.
  • Sökfunktion som söker på hela nätet. Om en användare vill söka på nätet så går de till sin favoritsökmotor. Inte Amazon.
  • Annonser bland sina böcker gör naturligtvis att de tjänar mer pengar, men samtidigt kanske kunden inte köper Amazons egna böcker. Låter det logiskt?
  • Dåligt gränssnitt vid kategorier för speciella produktsidor. Samma stuk används på en produktsida för böcker som för plasmaskärmar. Det är två olika produkter som behöver visas annorlunda, men Amazon strömlinjeformar alla produkter till samma utformning och det ger därför problem med användbarheten.
  • Dålig integration mellan internationella webbplatserna. Amazon finns i flera länder, men det finns inget sätt att veta om en bok finns i ett land närmare dig, om du inte söker efter den själv.
  • Amazon kommer i flera förpackningar. Andra företag använder deras programvara. Det framgår inte tydligt att Amazon inte står bakom andra e-handelsplatser. Eller tvärtom.

Men Amazon har fortfarande sina ljusa stunder, menar Nielsen. Men helheten är inte vad den en gång varit.

Dagens nyheter finns på två domäner – så får det inte gå till

Peter Dahlgren 2 Comments

Dagstidningen Dagens nyheter finns under både dn.se och dagensnyheter.se. Så får det inte gå till.

Det är bra att registrera olika former av ett tidningsnamn, men det ska bara finnas en version som är den rätta. Själv föredrar jag att skriva dn.se eftersom det är kortare. Således bör den bli den officiella webbplatsen och alla andra skickar besökaren vidare dit.

Det har däremot Göteborgs-Posten tänkt på och skickar användaren vidare till gp.se när man försöker skriva in goteborgs-posten.se (om du glömmer bindestrecket spelar det ingen roll, goteborgsposten.se är också registrerad och skickar dig vidare till gp.se).

Visa länkar i löpande text eller vid sidan om?

Peter Dahlgren 6 Comments

Var ska man lägga länkarna i en nyhetsartikel? Ska de ligga i den löpande texten, eller som en lista vid sidan om?

Jag tycker det bara finns ett sätt att göra i nästan alla fall. Lägg det i den löpande texten.

Länkarna får automatiskt större relevans när det förekommer i en mening. Men se till att länka viktiga ord.

Dessutom kan man plocka ut alla länkar automatiskt från den löpande texten och visa som en lista. Man kan alltså få det bästa ur två världar! Tvärtom går däremot inte.

Vilket sätt tycker du är bäst?

Nyttan med alt-texter i snyggt exempel

Peter Dahlgren 5 Comments

Ibland kan det vara bra att visa vanliga problem med exempel. Att alt-texter ska använvdas för att förbättra tillgängligheten för blinda är det många som vet. Men det underlättar också för oss som är seende.

Smålandsposten är i blåsvädret igen. I en filmrecension för Så som i himmelen har recensenten gett filmen ett betyg. Det är ett enkelt sätt att skilja bra filmer från sämre.

Men vad de gjort är att visa betyget som en bild. Som inte finns och saknar alt-text. På detta sättet är det totalt omöjligt att veta vilket betyg de gett filmen.

Viktig alt-text saknas, filmbetyg går inte att utläsa

Så här ser deras html-kod ut:

<img src="/images/lowest_betyg.gif" width="" height="" border="0">

Det enda betyget vi kan gissa oss till är tack vare att bildfilen heter lowest_betyg.gif (exemplarisk svengelska för övrigt). Troligtvis är det fråga om lägsta betyg. Men det hela hade enkelt kunna undvikas genom att lägga till följande lilla kod:

<img src="/images/lowest_betyg.gif" width="" height="" alt="Betyg 1 av 5" border="0">

Alt-texter ska alltid anges på bilder. Fyller bilden ingen mer funktion än att bara vara snygg, så ska du skriva alt="" eller ännu hellre använda css. Då slipper blinda höra den i sin skärmuppläsare.

En annan rolig sak är att attributen width och height är tomma. I Microsoft Internet Explorer får därför alt-texten ingen effekt, utan bilden visas med storleken 1 x 1 pixel. Det går alltså inte att läsa alt-texten som annars visas samtidigt.

Detta problemet hade aldrig behövt uppstå om de valt att följa standarden för att utveckla webbsidor. I xhtml 1.0 ska koden se ut som följande:

<img src="/images/lowest_betyg.gif" alt="Betyg 1 av 5" />

Eftersom width och height inte har något värde måste de plockas bort. Attributet border tar vi också bort eftersom det kan vi sköta med css i stället. Sedermera lägger vi till ett avslutande snedstreck eftersom alla taggar måste ”avslutas”.

Nu har vi konstaterat två saker:

  1. Alt-texter är viktiga, både för seende och blinda.
  2. Följ standarden, annars fungerar inte webbsidorna likadant överallt. I teorin i alla fall.

Låt besökarna hjälpa varandra med social navigering

Peter Dahlgren Leave a comment

Om du har en webbplats med mycket innehåll är det svårt för besökaren att hitta rätt. Då kan det vara bra med lite hjälp på traven.

Social navigering är ett bra sätt som innebär att användarna hjälper varandra. För att hitta rätt eller få svar på sina egna frågor tar man direkt, eller indirekt, hjälp av andra besökare på en webbplats.

Direkt hjälp kan man exempelvis få via ett forum. Person A ställer frågan ”är den här kameran bra?” och person B svarar. Indirekt hjälp kan fås via recensioner som andra besökare har skrivit.

Om du har en mängd artiklar som handlar om filmproduktion så kan det vara värdefullt med ”de som läst den här artikeln har också läst…”.

Vad finns det för knep för att öka den sociala navigeringen? Jo, man kan:

  • Starta ett forum. Att snacka med andra är det ultimata sättet att använda social navering. Men det kanske inte passar alla typer av webbplatser. Passar det på din?
  • Tipsa en vän. Att tipsa en vän är ett sätt att navigera socialt eftersom det hjälper vännen. Det är också ett bra sätt att marknadsföra sig automatiskt (så kallad viral marketing).
  • Kundrecensioner är en annan klassiker. Lägg upp en produkt och låt sedan besökarna betygsätta och skriva egna recensioner.
  • Sätt betyg. Allmän betygsättning är ganska intetsägande om innehållet, men en mer detaljerad fråga kan vara värdefull. ”Hjälpte den här artikeln dig att förstå hur dvd-spelare fungerar?”. En simepl ja/nej-fråga som kan ge besökaren vägledning om att artikeln faktiskt är läsvärd. Eller inte.
  • Min favorit är ”de som köpt den här produkten har också köpt…” plus ”liknande produkter”. Det brukar kallas rekommendationer och det finns till och med rekommendationssystem som man kan köpa. Dessa system fokuserar endast på att leta upp liknande produkter baserat på en algoritm. Olika leverantörer av rekommendationssystem har olika sätt att visa rekommendationer, så det gäller att veta vad man vill åstadkomma innan man köper ett sådant.

Jag vill nog påstå att Amazon.com är kung på social navigering. De använder detta överallt. När du tittar på detaljerna kring en bok dyker rekommendationer upp. ”Customers who bought this book also bought”. Du kanske undrar vad andra har tittat på? Amazon har svar på det också. ”Customers who viewed this book also viewed”. Till och med när du lägger till boken i kundvagnen så finns det en ikon som heter ”See more items like those in your cart”. Jag gillar det. Hela tiden tipsas man om liknande böcker.

Utöver det så kommer det erbjudanden om ”köp den här boken tillsammans med denna, så sparar du 7 dollar”. Och erbjudandet gäller två böcker som brukar köpas tillsammans (alltså baserat på deras försäljning). Helt suveränt.

En annan bra (svensk) webbplats som använder social navigering är Pricerunner. Det är en shoppingagent (ett roligt ord för övrigt ;)) som jämför priser på en produkt mellan butiker. Varje butik kan sedan få ett omdöme av besökarna (femskaligt betyg plus en skriven text). Desto högre betyg, ju större sannolikhet är det att besökaren får förtroende för butiken och handlar där. En etta i betyg av flera besökare är ofta ett varningstecken.

Det var social navigering det, mina damer och herrar. Kan du komma på några fler exempel där social navigering används?

Planera för en webbplats med Skoldatanätet

Peter Dahlgren Leave a comment

Surftips: Planera för en webbplats.

Beskrivningen lyder som följande:

Om du funderar på att göra eller beställa en webbplats eller kanske bygga om din gamla webbplats har du nytta av detta material. Här kan du läsa om hur du gör din webbplats användarvänlig och tillgänglig. Du får bland annat råd om hur du gör webbsidor läsbara och underlättar för användarna att hitta på din webbplats.

Det är Skoldatanätet, Myndigheten för skolutveckling, som står bakom den webbplatsen.

Skoldatanätet har många intressanta och nyttiga tjänster. En klassiker är ordlistan Lexin som finns på flera språk. Den använder jag nästan dagligen när jag stöter på främmande ord.

Tummen upp för skolutveckling!