Använder vänstern eller högern public service-nyheter mest? Studie över 30 år

Alla nya medier (som exempelvis Facebook) gör att SVT och SR får konkurrens om människors uppmärksamhet. Det finns därför en oro att personer på vänster- eller högerkanten nu väljer bort public service-nyheter för nyheter som går i linje med deras politiska övertygelser. Men gör de det?

Kort svar: Inte nödvändigtvis.

I en artikel, som är en del av min avhandling, undersöker jag vilka grupper som är mest benägna att använda (och sluta använda) public service-nyheter över 30 år. Är det vänstern eller högern? Är det sossar eller moderater? Eller är det de som saknar politiskt intresse? Genom att analysera svenska befolkningens politiska preferenser (ideologi, partitillhörighet och politiskt intresse) samt deras medieanvändning från 1986 till 2015 (totalt 103 589 personer) är följande svaret:

1. Ingen större skillnad mellan högern och vänstern

Vänstern och högern använder public service-nyheter lika mycket över tid. Men ju längre ut på ytterkanterna man är på vänster/höger-skalan, desto mer använder man public service-nyheter. Skillnaden är dock inte speciellt stort (och framträder framför allt när man kontrollerar för andra faktorer, såsom kön och utbildning).

2. Politiskt intresserade fortsätter använda public service-nyheter mer än de som saknar politiskt intresse

Ju mer politiskt intresserad man är, desto mer använder man public service-nyheter. Detta är den viktigaste förklaringsfaktorn om man jämför storleken på skillnaderna som jag har tittat på. Hur intresserad man är av politik är därför en av de viktigare förklaringarna till varför medborgarna använder (och fortsätter använda) public service-nyheter.

3. Gillar du ett riksdagsparti är chansen stor att du också följer public service-nyheter

Det skiljer mycket mellan olika partitillhörigheter, och från år till år, men det verkar inte ha så mycket att göra med huruvida partierna finns på vänsterkanten eller högerkanten. Här hittades inga större skillnader mellan partianhängarna över tid. Det viktiga är snarare huruvida partiet finns i riksdagen eller inte: de som sympatiserar med partier som inte finns i riksdagen använder heller inte public service-nyheter i någon större utsträckning. SD-anhängare är den enda gruppen där användningen av public service-nyheter faktiskt har ökat över tid.

Kontrollerar man däremot för ålder så minskar medieanvändningen över tid, främst bland SD-anhängare. Det beror på att det främst är äldre som använder public service-nyheter.

Vad betyder detta?

Enligt många tyckare (exempelvis de som pratar om filterbubblor) tar allt färre del av traditionella massmedier, och anledningen sägs vara att de som har de mest extrema övertygelserna har som störst behov att bekräfta sina politiska övertygelser och undviker därför politiskt neutrala nyhetskällor som public service-nyheter. Detta rimmar dock illa med verkligheten, både i den här undersökningen och med övrig forskning.

Även om det stämmer att svenskarna generellt sett använder public service-nyheter mindre och mindre sedan 1986, är minskningen inte speciellt stor. Det rör sig om några procentenheter hit eller dit (och då har vi ännu inte tagit mätfel i beaktande).

I stället är det de som saknar politiskt intresse som tenderar att ”överge” public service-nyheter, vilket också stämmer överens med mängder med andra studier som påpekar vikten av politiskt intresse. De som har starka ideologiska övertygelser tenderar i stället att använda nyheter mer än de som har svaga övertygelser.

Fakta om studien

  • Svenska medborgare har tillfrågats årligen från 1986 till 2015 (longitudinellt tvärsnitt)
  • 103 589 svenskar ingår i studien, 16 år och äldre
  • Urvalet är ett slumpmässigt urval av svenska befolkningen
  • Datan är baserad på nationella SOM-undersökningen (s.k. Super-SOM) genom enkätundersökningar på papper och webb

Begränsningar

Alla studier har begränsningar och det är viktigt att påpeka vilka de är så att man inte drar allt för långtgående slutsatser. Här är några saker som kan vara bra att ta hänsyn till:

  • Endast Aktuellt, Rapport och Ekot. Eftersom det är dessa public service-nyheter som har undersökts (oberoende av medium som tv, radio eller webb) säger artikeln ingenting om public service-användning generellt eller nyhetsanvändning generellt. Med andra ord kan en individ ta del av massor med nyheter via andra källor, eller allt från public service utom nyheter.
  • Självskattade svar. Medborgarna har själva fått svara på frågor om hur mycket de använder public service-nyheter, till skillnad från att någon observerar vad de konsumerar. Därför finns det en risk att deltagarna överskattar (och ibland underskattar) sin medieanvändning.
  • Gruppnivå, inte individer. Analysen är gjord på gruppnivå, det vill säga den tittar på hela befolkningen och uttalar sig inte om enskilda individer. Det finns med andra ord en stor variation vad gäller medieanvändning inom respektive grupp, och den variationen säger den här artikeln ingenting om.
  • Svarsfrekvensen har minskat över tid. Det är exempelvis fler politiskt intresserade som tenderar att svara på undersökningar, vilket därmed påverkar vilka personer vi drar slutsatser om. Pensionärer är duktiga på att svara, medan unga och icke-svensktalande är sämre på att svara.
  • Hönan och ägget. Frågan om kausalitet är viktig. Alla tre politiska preferenser (ideologi, partitillhörighet och politiskt intresse) är till viss del ärftliga och kan därför antas påverka även medieanvändning, men kan naturligtvis också påverkas av medierna. Vilken kausal riktning som har störst effekt är en öppen fråga, men eftersom avhandlingen handlar om selektionseffekter är det individernas val av medier som är av intresse här.

Läs artikeln

Artikeln är publicerad i tidskriften The International Journal of Press/Politics och heter följande:

Selective Exposure to Public Service News Over Thirty Years: The Role of Ideological Leaning, Party Support, and Political Interest

Abstract
Internet has fragmented the media landscape. People can now easily self-select into news outlets that aligns with their political preferences, which may create a polarized citizenry. However, public service broadcasting in many European countries still strive to have a universal appeal, which can mitigate political cleavages. This study examines which political preferences are more likely to facilitate selective exposure to public service broadcasting news, as well how public service broadcasting news affect political polarization, using an annual survey spanning 30 years in Sweden (n=103,589). Using mixed-effects modelling, results suggests that fewer attend to public service news over time, but differences by political leaning is minor, whereas identity with right-wing populist party decrease the use of public service news. Moderate amounts of political interest are enough for individuals to sustain use of public service news over time. Political polarization is also minor between those who use public service news more often versus seldom. In general, neither political cleavages nor political polarization seems to have increased over time due to selective exposure or public service news use.

Du kan läsa hela artikeln i fulltext om du saknar inloggning via ett bibliotek. Du kan också ladda ned analysskript och all data.

Gillade du artikeln?
Få senaste artiklarna direkt i din inkorg. Jag skickar aldrig spam.
I agree to have my personal information transfered to MailChimp ( more information )