censur

Vilka vill ha censur – kvinnor eller män?

I debatten kring censur och yttrandefrihet har påståendet dykt upp att kvinnor är mer benägna att förespråka censur. Däremot har jag inte sett någon presentera belägg för detta påstående, så jag plockade fram svenskarnas attityder kring censur från SOM-undersökningarna. Kvinnor är, i genomsnitt, något mer benägna att förespråka censur än män.

I en debattartikel i Expressen hävdade flera debattörer att kvinnor är mer positiva till censur än män:

Vi kan inte längre blunda för att kvinnor i genomsnitt har en större benägenhet än män att vilja förbjuda yttranden.

Tidskriften Feministiskt perspektiv svarade att det är grundlöst.

Så vad gäller? Även om dessa debattörer främst hade universiteten i åtanke, tänkte jag undersöka hur det ser ut mer allmänt i den svenska befolkningen.

Könsskillnader i attityden till censur

Om vi använder SOM-undersökningarna från 2002 och framåt kan vi se att kvinnor är något mer positiva till censur än män.

Under år 2017 instämde 64 procent av svenska kvinnor att censur aldrig bör kunna användas, medan 77 procent av männen ansåg det. Över tid har dock attityderna förändrats något, fler och fler (både kvinnor och män) tycker att censur är en dålig idé. Vänder man på steken så kan man säga att 36 procent av kvinnorna vill ha censur, åtminstone i undantagsfall, medan motsvarande siffra för männen är 24 procent.

Klicka på bilden för en större version.

Kvinnor och mäns åsikter om censur av press, radio och tv

Bakom varje linje finns ett grått band. Det visar 95 procent konfidensintervall, vilket är den osäkerhet jag valde.

Metod

Mer specifikt ställdes följande fråga under 2002, 2008, 2013 samt 2017 i de nationella SOM-undersökningarna:

Vilka av följande metoder tycker du bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet?

Frågan följdes av flera aktiviteter, bland annat Censur i press, radio och tv. Jag valde att plocka bort ”Ingen uppfattning” och endast titta på de tre alternativen där deltagarna har uttryckt en preferens, vilket är de som syns i grafen ovan.

Man skulle kunna tolka denna fråga som att den handlar om yttre hot mot Sverige. Men av omkringliggande frågor (exempelvis kameraövervakning, telefonavlyssning, demonstrationsförbud) så kan man också se det mer allmänt, som inskränkningar av medborgerliga friheter.

Censur och viljan att förbjuda yttranden är inte nödvändigtvis samma sak. Censur sker ofta av staten men man kan ju också tycka att privata företag ska kunna censurera yttranden (exempelvis på sociala medier). Med det sagt är censur det närmaste vi kan komma till att mäta attityden till yttrandefrihet, åtminstone över tid.

Konfidensintervallet konstruerades genom en GAM med andragradspolynomial.

Antalet deltagare inkluderade i analysen är för respektive år följande: 2002 (n = 1 539), 2008 (n = 1 416), 2013 (n = 1 473) samt 2017 (n = 1 524). Dessa siffror är slutresultatet efter att de som svarade ”Ingen uppfattning” har plockats bort.

Slutsats

Är kvinnor mer benägna att förorda censur? Ja, svenska kvinnor är i genomsnitt mer benägna att tycka att censur av press, radio och tv är en bra idé jämfört med män. Det rör sig om runt 4-13 procentenheters skillnad, i genomsnitt, under 2017.

Denna slutsats gäller svenska kvinnor och män i allmänhet och i genomsnitt. Det säger ingenting om enskilda män eller kvinnor, män eller kvinnor på universitet, eller för den delen kvinnor och män på andra arbetsplatser.

Trender på internet sett ur ett demokratiperspektiv (det ser mörkt ut)

Apple säger åt oss att tekniken kommer att göra oss fria. År 1984 säger de att Orwells 1984 inte kommer att hända. Samtidigt går de längst fram i ledet för godtycklig censur.

Det är en av internettrenderna säger Rebecca MacKinnon i denna TED Talk på ämnet internetdemokrati. Hennes budskap är enkelt: Let’s take back the internet!

Sunets webbkatalog blir infoo.se

Webbktatalogen lever igen. För ett tag sedan tog Urban Lindstedt över den gamle trotjänaren Sunets webbkatalog. Nu lanseras infoo.se som är en lätt kommersialisering av tjänsten. Lindstedt kommenterar.

Mediecensur på BLT. I veckan har vi också sett hur den blekingska tidningen BLT censurerat kommentarer som är kritiska mot deras egna tidning. BLT svarade via sin blogg häromdagen och utmålade sig själv som ett offer för kritiken. Det ironiska är att BLT för tillfället utildar sig inom sociala medier men missar poängen fullständigt när de hamnar i skottlinjen.

E-post bättre än sociala medier. Apropå sociala medier så framgår det av en studie att e-postmarknadsföring är bättre än sociala medier. Slutsatsen var att personer inom segmentet 18-34 år var mer benägna att göra ett köp efter en kampanj via e-post än via sociala medier.