MSN – en av Sveriges mest besökta webbplatser?

MSN har, av någon skum anledning, sjukt mycket besökare. Varför? Det är ju en portal. Använder folk verkligen portaler nu för tiden? En portal är ju en helt onischad sida som försöker fånga in så många målgrupper som möjligt på startsidan, något jag direkt förespråkar att man inte ska göra.

Här är antal unika webbläsare inom parentes under vecka 39. De webbplatser jag brukar besöka är markerade med fet text.

  1. Msn.se (3 333 237)
  2. Aftonbladet.se (3 118 255)
  3. Eniro.se (1 659 434)
  4. Expressen.se (1 390 675)
  5. Lunarstorm.se (1 190 085)
  6. Passagen.se (1 068 690)
  7. Spray (939 390)
  8. TV4.se (760 973)
  9. Svt.se (682 082)
  10. Tradera.com (543 094)
  11. Hemnet.se (517 344)
  12. Gulasidorna.se (425 965)
  13. SR.se (409 381)
  14. Playahead.com (407 616)
  15. Di.se (405 023)
  16. n3sport (400 926)
  17. Pricerunner.se (381 932)
  18. Svd.se (349 243)
  19. Telia Startsidan (346 068)
  20. CDON.se (240 696)
  21. Bytbil.com (205 839)
  22. Ticnet.se, BiljettDirekt Ticnet (183 176)
  23. Leta.se (174 246)
  24. Bovision.se (145 902)
  25. IDG.se startsida (143 560)
  26. Sydsvenskan.se (136 716)
  27. Svenskafans.com (136 614)
  28. Avanza.se (109 280)
  29. Ekonominyheterna.se (108 184)
  30. Golf.se (103 775)
  31. Computersweden.se (91 724)
  32. Kanal5.se (91 412)
  33. TV3.se (80 905)
  34. Habbohotel.se (80 848)
  35. Tasteline.com (80 297)
  36. Na.se (74 181)
  37. Traderamotor.com (72 781)
  38. Canalplus.se (71 934)
  39. Pcforalla.idg.se (71 734)
  40. Hd.se (71 681)
  41. Corren.se (67 468)
  42. Vk.se (60 066)
  43. Nyteknik.se (59 098)
  44. Affärsvarlden.se (50 050)
  45. Vlt.se (49 095)
  46. eforum.idg.se (46 808)
  47. Nt.se (44 705)
  48. Fotosidan.se (43 885)
  49. Morningstar.se (43 826)
  50. Falukuriren.se (43 212)

Notera att detta inte är en komplett lista över alla webbplatser i Sverige. Det är bara de som använder KIA för statistik.

Källa: IDG.se

Så kan du handla säkrare på nätet

Vi börjar måndagen med ett litet surftips till alla som handlar på nätet. Malin Bergendal har skrivit en artikel som listar några saker du bör tänka på när du handlar via nätet.

En kort summering:

  • Kan du nå företaget via adress och telefonnummer?
  • Låter det för bra för att vara sant?
  • Passar produkten i Sverige?
  • Blir det några extra avgifter?
  • Hur lång är leveranstiden?
  • Måste du lämna personuppgifter och hur använder företaget dem?
  • Hur betalar du?

Några andra bra saker att tänka på är att skriva ut all informationen om produkten och spara all e-postkontakt med företaget så att du kan visa vad som hänt, om något går snett. Kom ihåg att du har rätt att ångra dig inom 14 dagar inom Sverige och inom 7 dagar i ett EU-land. Om inte, kontrollera noga hur lång tid du har på dig och vad det kanske kostar.

Läs alla tips: Så kan du e-handla säkrare.

Jakob Nielsen har fel om den semantiska webben

Som ni vet så brukar jag tycka att Jakob Nielsen har svar på det mesta vad gäller användbarhet.

Men i ett fall måste jag medge att han har fel. I en intervju med Computer Sweden tror han att den semantiska webben inte blir något:

Tror inte på semantisk webb
Ett förslag till lösning är den så kallade semantiska webben, ett projekt som leds av webbens upphovsman Tim Berners-Lee. Den semantiska webben går ut på att förse webbsidor med beskrivande information inordnad i ett system som påminner om bibliotekens ämneskataloger. Söker man på ”fordon” ska man kunna få upp sidor om bilar, även om ordet ”fordon” inte finns på de sidorna.

– Nej, i den form som det beskrivs tror jag inte att det blir något. Det blir för omständligt att märka upp allt i detalj. Det påminner om edi [electronic data interchange], en storslagen plan som är alltför komplicerad.

Jakob Nielsen försöker omfamna världen
Herr Nilss… Nielsen försöker ta över världen?!

Så fel han har!

Kolla bara på tekniken rss. Den är helt och hållet semantisk med bland annat rubrik, publiceringsdatum, text och författare. Rss finns överallt i dagsläget och är dessutom föredömligt enkelt.

Jag tror starkt på den semantiska webben och precis som rss så är det små, små delar som skapar en helhet som kan användas av alla. Rss går ju exempelvis bygga ut med podcasts, alltså knyta en mp3-fil till varje inlägg så att det fungerar som en prenumerationstjänst. Helt otroligt faktiskt, men använder enkel teknik.

Att klassificera en hel webbplats med semantik fungerar nog inte. Det är alldeles för mycket jobb. Men det finns extremt enkla sätt att skapa en semantisk webb:

En annan kul grej är med länkar. Man kan bygga en relation mellan länkar med attributet rel, exempelvis <a rel="friend">Göran Persson</a>. Statsministern kanske inte är min vän, men får duga som exempel. XFN kallas det och används mest inom bloggvärlden.

Exempel på relation med XFN-tekniken

Det går sedan göra detaljerade kartor som visar var bloggarna finns geografiskt, rita linjer mellan dem och få fram vem som är mest populär (den person som de flesta känner). Det finns oändligt med möjligheter! Och allt kommer ifrån en liten kodrad på ett par tecken.

Naturligtvis krävs det ett enormt sökssystem som kan indexera, tolka och presentera informationen. Det är inte gjort på en handvändning, så det är därför vi inte kan se någon explosion av användandet. Rss har däremot klarat det, men det är betydligt mindre komplext. Google känns som ett företag som borde ha nytta av det i sina sökningar.

Nästa steg, tror jag, är att göra något slags globalt ämnesregister man kan plocka nyckelord från. Ungefär som Google Directory eller något. Man lägger helt enkelt en meta-tagg som säger ”den här webbplatsen handlar om fordon”. Väldigt allmänt alltså.

Men det kan ge avsevärd betydelse under en sökning. Du kan söka på Google efter ordet ”Saab” och sedan filtrera fram:

  • Nyheter om Saab från olika nyhetsportaler (eftersom nyhetsportaler är sorterade under ämnet ”nyheter” och ”media”).
  • Tekniska artiklar om Saab, Saab Automobiles hemsida och annat (eftersom Saab är sorterad under ”bilföretag” och kanske ”fordon”).
  • Tillbehör till din Saab hos återförsäljare. Nytt avgassystem kanske? (eftersom återförsäljaren är sorterad under ”tillbehör”).

Som synes har ord många betydelser (semantik) och tillbehör kan också vara många saker. Söker du enbart efter tillbehör får du nog fram både det ena och det andra. Men söker du efter Saab och tillbehör så är det nog lättare att hitta det du letar efter.

Således, den här ganska simpla ämnesindelningen kan ge väldig fördel. Det viktigaste är att alla är överens om hur det ska göras. Annars brakar allt ihop.

Jag tror inte heller på en rikt detaljerad webb där varje bokstav är klassificerad. Det är ingen som orkar med det. Däremot kan vi oftast enkelt säga vad det i allmänhet handlar om. Bara för att ett ord förekommer på en webbplats, behöver det ju nödvändigtvis inte vara så att det handlar om ordet. Saab, som jag nämner här, finns ju bara med som ett allmänt exempel.

Det finns tusentals saker man kan använda den semantiska webben till. Problemet är som alltid bara att komma på det och få många att använda det. Annars spelar det ju ingen roll hur bra det än är.

Det här blev ett långt inlägg och du ska ha tack som läste ända hit. Skriv gärna en kommentar om vad du tror om den semantiska webben – finns det någon framtid? Trevlig helg!

Flock är en helt ny typ av webbläsare – släpps om två veckor

Webbläsarna har inte förändrats mycket, menar Bart Decrem som grundat en ny typ av webbläsare som kallas Flock.

Några av de speciella egenskaperna i Flock är:

  • Social webbläsare, som då troligtvis använder social navigering.
  • Delning av bilder med andra användare.
  • Bloggning direkt från webbläsaren.
  • Personifieringsmöjligheter.
  • Fiffigt sätt att lägga till bokmärken till sina sidor (jaha, vad innebär det?).
  • Enkelt dela bokmärken med andra användare.
  • Plus allt annat som en ”vanlig” webbläsare gör.

Flock släpps om två veckor och Decrem har ett blygt mål om 100 miljoner användare inom fem år.

Källa: IDG.se

Behöver du en sökmotor till din webbplats?

Om du vill ha en enkel, kraftfull sökmotor till din webbplats så kan du titta på Fluid Dynamics Search Engine.

Det är en sökmotor som kan användas på både lokala och externa webbplatser. Utseendet kan ändras genom mallar och det verkar väldigt lättanvänt (du kan testa att själv anpassa sökmotorn i deras demo, inga krångligheter där inte).

Versioner finns för både freeware och shareware och sökmotorn används tillsammans med Perl.

Varning för dessa företag

Om du själv har ett företag och gör affärer med antingen konsumenter (B2C) eller företag (B2B) så kan det vara bra att hålla koll på bedragare inom branschen.

Råd & röns svarta lista listar de företag som inte följt Allmänna reklamationsnämndens (ARN) råd. Gäller företag som riktar sig till konsumenter.

Svensk Handels varningslista är däremot mer blandad. Här finns även B2B-företag.

Ta en särskild titt på ILC International Lighting Company ApS som även finns inspelade av webbplatsen Cint.se som fungerar som en konsumentguide:

Lyssna på bedragaren från ILC i MP3-format (8,6 MB)

(ILC försöker sälja dåliga lysrör till en hög prislapp via telefon. De påstår sig ha gjort en undersökning och nu försöker följa upp den. Något åt det hållet i alla fall. ;))

Web Style Guide, lär dig bygga webbsidor

Det här är en bok, utlagd på nätet. En bra sådan. The Web Style Guide är som namnet säger en guide för hur du bygger webbsidor. Med det avses struktur, sidlängd, layout, typografi, grafik och inte minst redaktionell utformning.

Dock är den lite tung att läsa på skärmen, så jag föreslår att du skriver ut den eller köper boken. Eller du, läs lite och köp resten. Så brukar jag göra. Då får man oftast en känsla för materialet om det är värt att spendera några av sina hårt intjänade riksdaler på.

Boken kan du köpa hos Amazon: Web Style Guide – Basic Design Principles for Creating Web Sites.

Enkelhet är inte alltid nödvändigt för vardagliga saker

Leo skrev en bra kommentar när jag författade tre saker en bra webbplats består av:

Det är olika beroende på syftet och målgruppen och det är aldig svart och vitt utan alltid frågan om en balansgång.

Jag kan hålla med om att det är bra om det är enkelt att använda en webbplats, men det finns bra webbplatser som inte är så väldigt lättanvända.
Det är där ingen större skillnad på mjukvara.
Visst tycker jag det finns mjukvara som är mer användarvänlig än den jag faktisk använder, men som saknar kraft och inte är lika snabb att jobba med då man väl lärt sig hur man skall använda den.

Första punkten instämmer jag till fullo med. Nummer två vill jag samtidigt framhäva.

Vardagliga saker som vi gör ofta (kanske flera gånger per dag) behöver nödvändigtvis inte vara enkla att utföra. Det är till större fördel om man kan utföra dem effektivt och med liten ansträngning.

Låt säga att man utformar ett formulär som vi kommer att använda en, kanske två gånger per månad. Eftersom vi använder det så sällan så är det bästa vi kan göra att utforma det i någon form av guideläge som succesivt hjälper oss igenom varje steg. Det brukar kallas för ”wizard” bland datorprogram.

Om vi däremot vill göra en uppgift flera gånger per dag, och ofta, så vill vi förmodligen inte gå igenom en guide med frågor som vi redan vet svaret på. Då är det bättre om vi själva kan fylla i all nödvändig data på en gång. Inlärningströskeln blir högre, men det går snabbare och effektivare att jobba på bekostnad av användarvänligheten.

Just i det här fallet överväger effektiviteten användarvänligheten. Det får gärna ta lite tid innan man lär sig vad man ska göra, men när man väl kan det så går det rysligt fort.

Som Leo säger i början av så handlar det om en balansgång. Man är inte tvungen att välja det ena eller det andra, utan det beror på projektet. Vem som ska använda det, hur det ska användas och hur ofta.

Trevlig helg och trevlig användbarhet! 😉