Jag har en konstig fetisch: kontorsprodukter

Moleskine

Av någon anledning tycker jag att kontorsprodukter är ruskigt kul; kalendrar, pennor, anteckningsböcker med mera. Jag skojar inte – att gå i en bokhandel är nog bland det bästa man kan göra. 😉

Mer om kontorsprodukter

Så bekämpar du spam i bloggkommentarer och i gästböcker

Spam i bloggar är ett evigt dilemma. Men jag har förslag på några lösningar som du kan använda om du själv bygger en blogg, gästbok eller annan kommentarfunktion och vill få den fri från spam.

  • Captcha-bilder. Det är bilder med tecken som skapas automatiskt som man måste fylla i ett fält. Datorprogram kan inte tolka dessa bilder så bra (så länge de är något kryptiska), men de har gjort ganska stora framsteg på senare tid så det finns ingen garanti längre. Tyvärr är det en stor nackdel för blinda användare, så en ljudfil eller liknande med upplästa tecken kan vara nödvändigt.
  • Filtrering. Ett filter är också ett bra sätt men kräver ett ständigt underhållande eftersom det går att hitta nya metoder för att ta sig runt det. Men när det väl är på plats och fungerar så märks det inte, vare sig för besökaren eller för den som hanterar kommentarer.
  • Skaffa spamfilter. I stället för att göra ett eget filter kan man också snylta på exempelvis Akismet som har en api du kan nyttja.
  • Besvara en fråga. ”Vilken färg har en apelsin: turkos eller orange?” Detta borde spärra alla automatiska program som inte har så stor intelligens. Men det finns ingen garanti för att spamprogrammen testar olika kombinationer (speciellt om du använder radioknappar). Ett textfält där användaren själv skriver in svaret är att rekommendera.
  • Förmoderering. Att gå igenom alla kommentarer innan de publiceras. Detta bör du alltid göra för det händer ju också att vi människor vill marknadsföra våra webbplatser genom att spamma manuellt.
  • Döp om fälten. Om ett utav dina formulärsfält heter ”email” är det lätt för ett spamprogram att lista ut att det ska vara en e-postadress. Gör det omvända i stället. Ha ett fält som heter ”email” men som inte får innehålla en e-postadress. Spamprogrammen är inte så smarta att den kan tolka innehåll. Man kan också använda sig av fält som absolut inte får innehålla något, men som är dolda för användaren med stilmallar. Det går också att kombinera med ”email”-fältet och borde vara en snabb, enkel lösning på problemet. Var noga med att skriva i klartext för människor som surfar utan stilmallar: ”skriv inte något i detta fält”.
  • Kräv registrering. Att registrera sig innan man kan kommentera förhindrar visserligen oftast spam fullständigt, men kan å andra sidan vara ett stort steg för att bara skriva en kommentar. Försök att ge något mervärde än att bara kunna skriva kommentarer, vilket kanske inte är tillräcklig orsak för många. Skapa en funktion som låter besökaren se en lista över alla kommentarer som han eller hon skrivit.
  • Använd inte bloggprogram. Om du använder ett publiceringsverktyg som WordPress, Drupal, Mambo eller liknande finns det ofta inbyggda kontaktformulär. Detta vet spammarna, och de kan också ladda ned en kopia för att se hur kontaktformuläret fungerar. Skriv ditt eget kontaktformulär och byt ut det med publiceringsverktyget. Om du blir unik med en viss kombination kan du bli helt befriad från spam. Spam distribueras nästan alltid av automatiska program som letar efter kända kryphål. Ditt kryphål blir på så vis inte känt för spammarna.
  • Kombination av alla metoder. Ibland kan två metoder vara helt verkningslösa, men tillsammans kan de vara oerhört kraftfulla. Testa dig fram.

Jag har själv haft stor framgång med att byta namn på formulärfält. Visserligen får den semantiska webben stå tillbaka lite, men hellre det än att bli totalt nedspammad.

Dessutom verkar en enkelt formulerad mening som ”Skriv in bokstaven P i fältet nedan” stoppa all spam för min del också.

Dåligt ledarskap skapar ohälsa

Jag brukar inte blogga på helger men nu gör jag ett undantag.

I en artikel i vår lokala blaska Smålandsposten hittar jag en intressant artikel om hur dåligt ledarskap kan skapa ohälsa på arbetsplatsen. Jag ser också mötesplatser på internet som en form av mötesplats (för mig i alla fall) och därför är det applicerbart även på vårt område.

”Dåligt ledarskap skapar mer ohälsa än alla sjukdomar i världen” säger Johnny Johnsson, företagsläkare. ”Större delen av ohälsan är skapad, ett resultat av medvetna och omedvetna beslut i företag, organisationer och politik”.

Johnny menar att det ledningen beslutar om får effekter även på mikronivå. Omorganisationer, vare sig de är stora eller små, påverkar ända ned på cellnivå. Varje liten del påverkar helheten; arbetsliv, familjeliv, fritid. Vi har bara ett liv och det går inte att dela. Den bäste arbetsgivaren tar hänsyn till helheten. Det kostar väldigt lite men kan göra underverk för produktiviteten. Bra liv betyder bra verksamhet, medan slavarbete ger lönsamhet bara på kort sikt.

Hans tips för att undvika ohälsa är att:

  • Tydliga mål, inte fler än tre för då blir det svårt att hålla i huvudet.
  • Kreativ miljö med högt i tak där mångfald främjas, både bland kön och etnicitet men även hos individen.
  • Ett konsultativt och främjande ledarskap som utgår ifrån att varje människa gör ett bra jobb och att de får möjligheten att göra det.
  • Information via möten. Inte bara e-post, eftersom den mänskliga kontakten är viktig.
  • Medbestämmande, delaktighet med bestämt ansvarstagande och samtidigt motsvarande befogenheter. Människan mår inte bra om man inte ställer krav, men kraven måste vara rimliga.

Jag tycker speciellt att information via personliga möten och ett ledarskap som utgår från att alla gör ett bra jobb är extremt viktigt. Att vara cynisk och tro att alla är slavdrivare skapar faktiskt just en sådan stämning. Det är otroligt hur pass stor påverkan dessa små faktorer har på livet. (Läs för övrigt hur du ger en bra komplimang, dock på engelska).

När desto fler är ”långtidsfriska” (den som varit anställd i tre år och inte haft en enda sjukdag de senaste två åren), upp emot 30 procent, sker en markant ökning av kreativiteten i gruppen.

7 av 10 offentliga webbplatser använder inte stilmallar än

Verva (Verket för förvaltningsutveckling) har testat offentliga webbplatser och kommit fram till att kodkvaliteten är undermålig. Du kan läsa om hur mätningen gick till på Vervas webbplats.

Enligt Verva är det endast en av fem webbplatser som följer kodstandard, men det gäller giltig kod. Utvecklingen går åt rätt håll, men ändå långsamt.

Giltig kod på förstasidan har ökat från 6 till 20 procent och en korrekt rubrikstruktur uppgår till 32 procent av de testade webbplatserna. 7 av 10 använder dock föråldrad teknik för layout (allt annat än stilmallar). De som lyckats skriva en huvudrubrik på sin förstasida är 36 procent.

Verva ger också ut en handledning om hur man gör bättre webbplatser. Du kan läsa mer om den i Nu kan alla göra bra webbplatser med 24-timmarswebbens vägledning.

(Källa: IDG)

Nu är jag tillbaka i verkligheten igen…

Var borta förra veckan på filmfestival i Göteborg, men nu har jag återanpassat mig till verkligheten.

En dum sak som jag gjorde var att uppdatera WordPress till senaste versionen. WordPress är ett bra publiceringssystem, men blandar kod i presentationstemat (med andra ord man kan programmera direkt i layouten). Nackdelen med det är att när kodförändringar görs, behövs även layouten uppdateras i samma takt. Det blir lite meningslöst att separera koden från presentationen när de ändå är beroende av varandra.

Det är därför du inte kan se menyn i toppen just nu. Jag tänkte byta tema till något ännu mer avskalat.

Har ni något tips på enkla WordPress-teman?

Publiceringssystemet Drupal 5.0 släppt

Av en slump lyckades jag se att Drupal 5.0 har släppts för drygt en vecka sedan. Det är ett gratis publiceringssystem (cms) som kan bygga väldigt avancerade webbplatser.

Till skillnad från andra gratisprodukter så är Drupal faktiskt gjort för användare och inte för nördar. Jag är själv något av en webbnörd, men när det kommer till att publicera text och bild vill jag har ett arbetsflöde som är flexibelt och inte kräver att jag är professor i datavetenskap. Jag vill skriva text för textens skull, inte för tekniken.

Drupal är extremt flexibelt och har en bra taxonomi (typ av kategorisystem), rss, mängder med tilläggsprogram och en stor användarbas. Även IBM tycker att Drupal är bäst i en jämförelse med Mambo, Typo3, MovableType, WordPress och TextPattern. Det är fem andra gratis publiceringssystem.

Jag såg en introduktionsvideo som visar några av nyheterna i femman; mer användbart gränssnitt, fler och bättre teman, väldigt enkelt lägga till nytt innehåll eller ändra inställningar.

Nu står jag inför valet och kvalet att lägga ned sju års utveckling på en skräddarsydd webbplats och slänga in den i Drupal, eller fortsätta med den långsamma utvecklingen.

Fler tips om webbapplikationer

God helg allihopa!