Så producerar vi poddradion Skeptikerpodden

Peter Dahlgren 5 Comments

Att producera en poddradio (podcast) är mycket arbete. Här tänkte jag beskriva hur man gör rent tekniskt, för noll kronor, eftersom jag fått många frågor hur man de facto går tillväga. Det journalistiska arbetet eller marknadsföringen av poddradion lämnar jag därhän i denna artikel (fortsätt läs på bloggen för hur det går till).

Inspelning

Vi är åtta personer som gör poddradion Skeptikerpodden som handlar om pseudovetenskap och vidskeplighet. Vid inspelning använder vi Skype för att diskutera i en gruppkonversation och ett inspelningsprogram för att spela in diskussionerna (det finns många alternativ, CallBurner är ett utav dem). En fördel med Skype är att man också kan ringa till vanliga telefoner och genomföra intervjuer, även om det förstås kostar några kronor.

Vi använder sedan Dropbox för att dela filer med varandra genom en utdelad katalog. När ett nytt avsnitt produceras läggs ljudfilen upp i katalogen. Sedan synkas den automatiskt mellan alla personer så att vi enkelt kan lyssna och dela filer med varandra.

Klippning

Programmet redigeras sedan i Sony Sound Forge Pro (dock inte av mig). Jag anser att det programmet är fullständigt värdelöst och ologiskt, men det är en smakfråga. Audacity fungerar däremot överaskande bra, i synnerhet för att vara gratis, och jag kan varmt rekommendera det. Personligen föredrar jag dock ProTools eller Nuendo (bilden nedan) eftersom jag har erfarenhet av professionell ljudredigering och har ganska höga krav på mina verktyg. Men det finns många alternativ, du kan lätt hitta 25 gratis program för ljudredigering. Det viktigaste är att du känner att verktyget passar dig.

I bilden ovan kan du se hur jag klippte mitt 13 minuter långa inslag om logiska felslut i programmet Nuendo. Kom dock ihåg att det bara är ett verktyg – jag har mött många som tror att ju dyrare grejer man har desto bättre blir resultatet.

Om du ska spela in ett poddradioprogram själv behöver du förstås inte Skype, utan kan spela in direkt i redigeringsprogrammet. Då har du också betydligt större kontroll över inspelningen, eftersom Skype tenderar att sköta det mesta i bakgrunden utan din vetskap om hur det går till.

Lagra gamla avsnitt

Ett avsnitt kanske består av okomprimerade ljudfiler om 600 megabyte, så vi sparar bara ett avsnitt i taget i Dropbox. De gamla avsnitten får komprimeras och läggas på en server för arkivering (och givetvis tar jag säkerhetskopior, som dessutom lagras på en andra server i långtbortistan om huset skulle brinna ned). Att producera ljud, i synnerhet okomprimerad sådan, tar väldigt mycket hårddiskutrymme. Så hårddiskar i plural är ett måste.

Publicering

Poddradio skiljer sig från webbsändningar eftersom vi inte sänder eller streamar något, utan lägger ut avsnitten som vilken fil som helst.

En vanlig WordPress-blogg är allt som behövs, och den blir till en fullfjädrad poddradio tack vare Podcasting Plugin By TSG som är en plugin för poddradio. (PodPress fungerar också väldigt bra. Välj den du tycker verkar bäst.)

Dock kräver poddradio mycket bandbredd. Extremt mycket! Ju fler som lyssnar, desto dyrare blir det. Så du vill inte betala per nedladdad byte, vilket blir dyrt i längden. Välj i stället en tjänst med ett fast pris per månad. Libsyn erbjuder en sådan tjänst och ger dessutom informativ statistik om vilka avsnitt som är populärast. Ljudfilerna ligger alltså på Libsyns server, men länkas sedan från bloggen. Du kan också skippa WordPress-bloggen och sköta allt från Libsyn om du önskar det.

När du har första avsnittet ute är det förstås viktigt att registrera poddradion på iTunes Store (ej att förväxla med mediespelaren iTunes). iTunes Store är förutom butiken där du kan köpa musik även en katalog över poddradioprogram – och där vill du absolut synas. Apple beskriver tydligt hur du går tillväga för att publicera poddradion på iTunes Store. Läs där, för du har nytta av allt som står där. Avsnitten om hur xml-formatet ska se ut kan du dock hoppa över eftersom din plugin sköter det automatiskt.

Att tänka på

  • Liten filstorlek. Folk lyssnar i mobiltelefonen i allt högre utsträckning. Därför är en lätt fil att föredra framför en med hög ljudkvalitet. Vi använder 96 kbit/s mono som ger acceptabel ljudkvalitet. Innehållet är mycket viktigare i vårt fall. Annars bör du överväga att släppa flera små avsnitt snarare än få långa.
  • Bild i mp3-filen. Tänk på att göra en logga för din poddradio. Och bädda in loggan i mp3-filen. Att visuellt kunna identifiera poddradion i mobiltelefonen underlättar dramatiskt. Den syns också i mediaspelaren iTunes.

Vilken mikrofon ska jag välja?

Du behöver naturligtvis en mikrofon och hörlurar för att spela in. Hörlurar använder du för att inget ljud av dina meddebattanter ska slippra in i mikrofonen. En bra mikrofon kostar drygt en tusenlapp och den bör ha en USB-kabel. Använd dock aldrig en USB-mikrofon om du ska spela in musik, eftersom det lätt kan uppstå synkproblem när du spelar upp med medhörning (det uppstår en fördröjning med USB-mikrofoner ibland).

Det är så vi går tillväga med Skeptikerpodden. Ibland gör vi dock intervjuer ”on-location” med bärbar inspelningsutrustning. Men det är en annan historia. Jag hoppas du haft nytta av dessa tipsen, och om du startar en poddradio får du gärna skriva en kommentar var jag kan hitta den! 🙂

Bästa tipset: Skriv e-posten som en tweet

Peter Dahlgren 4 Comments

Ju kortare, desto bättre.

Om det är en enda sak du ska tänka på när du skriver e-post så är det detta: Skriv brevet som om du bara har 140 tecken till förfogande. Ta sedan den texten och lägg i ämnesraden.

Detta kan inte påpekas tillräckligt ofta. Ju kortare, desto bättre. Ofta får jag e-post som ser ut så här:

Hej! Jag har nyligen sagt upp mig och i och med det har jag startat företag. Jag har nämligen varit sjukskriven i två år eftersom min förra arbetsgivare var en…

När jag läst e-post motsvarande ett maratonlopp med text kommer äntligen frågan:

Det var huvudlinjerna i min livshistoria. Har du något bra boktips om jag ska marknadsföra min butik på nätet?

Varför lägger du inte frågan överst – och allra helst redan i ämnesraden? Ställ din fråga, och berätta sedan bakgrunden kring din fråga (när du ställt frågan kommer troligtvis följdfrågor naturligt). Om du börjar berätta kronologiskt från det att du lämnade BB kommer jag att somna eller kasta ditt mail i papperskorgen. Att skriva det viktigaste först kallas emfatisk struktur (den omvända pyramiden eller trattmodellen kallas den också) .

Radio- och TV-verket slås ihop med GRN

Peter Dahlgren Leave a comment

Den första augusti slogs Radio- och TV-verket ihop med Granskningsnämnden för radio och TV (GRN) och bildade en ny myndighet: Myndigheten för radio och tv.

Några nyheter i radio- och TV-lagen som också trädde i kraft samma datum:

  • SVT Play hamnar under radio- och TV-lagen, vilket innebär att de står under myndighetens tillsyn.
  • Kommersiell radio behöver inte längre sända eget och lokalt material.
  • Större frihet för att ta in annonser och produktplaceringar. Dessutom fler annonsformat såsom delad skärm.
  • Ett nytt krav införs som innebär att personer med funktionsnedsättningar ska få tillgång till sändningarna. Hur det kommer se ut i praktiken kommer vi se framöver.

Så tjänar du 14 000 kronor om året utan att anstränga dig

Peter Dahlgren Leave a comment

How I Make $2,000 Every Year Without Doing Very Much

Back in 2005, long before we started Envato and FreelanceSwitch, I came across a site called iStockPhoto and discovered I could sell illustrations there. Now I’m not much of an illustrator, but I do like experimenting with making money. So I set about creating some little icons and graphics – mostly leftovers from my design work.

Proffstips: 8 saker att tänka på när du säljer foton på nätet

Här är sajterna där du kan sälja dina foton – och åtta tips på vägen. Yuri Arcurs är den person som tjänar mest i världen på att sälja bilder på så kallade ”microstock-sajter”, där vem som helst (med talang och tur) kan ladda upp och få sina bilder sålda. Här delar han med sig av sina bästa tips.

De 6 bästa rekommendationerna till din inkompetente vän

Peter Dahlgren 1 Comment

Har du fått förfrågan om att skriva ett rekommendationsbrev till en anställd eller vän som är, tja, helt inkompetent? Du vill undvika att såra din vän men samtidigt vill du inte ljuga. Lösningen heter mångtydighet. Ekonomen Robert Thornton vid universitetet Lehigh i USA, har några förslag på vad du kan skriva.

6 rekommendationer

  1. Jag kan entusiastiskt rekommendera den här personen med inga kvalifikationer över huvud taget.
  2. Jag är glad att meddela att denna person är en före detta kollega till mig.
  3. Jag kan försäkra dig om att ingen person är bättre för jobbet.
  4. Jag uppmanar dig att inte spilla någon som helst tid på att erbjuda denna person jobbet.
  5. Allt som allt kan jag inte säga tillräckligt goda saker om den här personen eller rekommendera personen för högt.
  6. I mitt tycke kommer du bli väldigt lyckligt lottad om du får den här personen att arbeta för dig.

(Du hittar fler rekommendationer i hans bok. Jag har dock inte läst den.)

Förlorar man inte kunder med utlänkar?

Peter Dahlgren 1 Comment

Susanne undrar hur man egentligen bör utforma en bokningssajt för hotell. De får provision för varje köp som kunden gör, men de vill samtidigt inte länka till hotellet ifråga på grund av rädsla att mista provisionen. Kunden ska ju helst boka på deras sida!

Problemet bottnar i bokningssajten är urkass och avskräcker från bokningar på grund av bristen på trovärdigheten, menar Susanne, som då lagt in länkar till hotellen från bokningssajten (liksom länkar tillbaka – från hotellen).

Säljarna vill dock inte länka till hotellen eftersom det innebär att besökarna själva kan kontakta hotellen och att bokningssajten då missar intäkter.

Så hur ska man göra?

Min första fråga är mycket enkel: Vad är syftet med bokningssajten? Jag kan gissa på att det handlar om att förenkla och spara tid för användaren genom att kunna överblicka flera alternativ på en och samma gång. Men på vilket sätt förenklar det om det ändå är krångligt att boka?

Jämför detta med att du ska besöka en resebyrå. Resebyrån finns inte på Storgatan där alla människor finns, utan på Bakgatan. För att gå in i resebyrån måste man först hämta ett inpasseringskort på Pressbyrån. Tror ni den här resebyrån kommer att få några kunder? Naturligtvis inte. Då spelar det ingen roll om resebyrån säger åt kunden vilka flygbolag resebyrån anlitar om de vägrar säga hur man tar kontakt med dem (då kan ju kunden vända sig direkt till flygbolaget och boka resan). Men vad de missar här är att varje flygbolag har olika rutiner för bokningar, vilket resebyrån kan förenkla: ”Så du och sambon vill resa till Paris på söndag? Inga problem, här har du två biljetter”.

När jag använt bokningssajter för hotell är länkar till hotellen otroligt viktiga. Där kan jag ofta läsa nyheter om hotellet som inte finns på bokningssajten. Hur långt är gångavståndet till centrum eller närmsta tågstation? Om det är ett hotell som tänkt till så borde sådan information finnas på deras hemsida – så varför skulle någon hindra mig från att ta del av detta? För att man vill låsa in kunden i en besvärlig bokningsprocess för att tjäna maximalt med pengar?

Så sammanfattningsvis är problemet alltså att bokningssajten är dålig, inte att den länkar till hotellen. Tänk dig en telefonkatalog med bara ett nummer: ”Ring oss så kopplar vi dig till företaget du vill prata med, men vi vill helst inte att du ringer direkt till företaget eftersom vi förlorar pengar på det”. Arrogant mot kunden? Absolut. Om ni inte levererar något mervärde är det heller ingen rimlig affärsidé.

Ska man skicka iväg besökaren med länkar? Förlorar man inte en kund då?

Det här var vanligt i internets barndom. Man länkar inte till andra sidor med rädslan för att användaren försvinner och besöker dem i stället. Men egentligen förhåller det sig tvärtom. Om vi får värdefulla tips från din webbplats, är besökaren mer benägen att återkomma fler gånger för att ta del av fler tips. Tänk på det!

Det handlar alltså om att avsiktligt skicka iväg användaren till andra sidor eftersom de har nytta av det. Och har era besökare nytta av det, kan ni vara säkra på att de vill ha fler nyttotips.

En av mina favoritsidor, Lifehacker (som förvisso skriver om nörderi såsom produktivitet och liknande), har som uttalad strategi att få folk att lämna sidan. Eftersom jag får så mycket bra tips där, så går jag givetvis dit så fort det är något jag letar efter inom ämnet.

Om användaren inte vill vara på din sida så försvinner hon ändå. Det finns ingenting du kan göra åt det. Då är det bättre att du skickar iväg henne med ett leende på läpparna med förhoppningen om att hon tänker på just din webbplats. För du vill väl att hon går till din webbplats för att den är bäst, snarare än att det är den enda hon känner till?

Så mycket kostar Amazon S3

Peter Dahlgren 1 Comment

Amazon har en datalagringstjänst som kallas Amazon S3 – kort för Simple Storage Service. Tanken är väldigt enkel. Du kan lagra filer och du betalar bara några få ören för bandbredden och lagringen. Men om man behöver mycket bandbredd, vad blir egentligen ”några ören” då?

Jag har som bekant börjat producera en podcast och då behövs ju av naturliga skäl mycket bandbredd. Hur mycket visste jag inte till en början, så Amazon S3 verkade vara en god investering med tanke på att man betalar för det man använder, och ingenting annat.

Efter tre månaders användning och tolv avsnitt av poddpradioprogrammet har jag ganska goda föreställningar om hur mycket bandbredd som behövs. I synnerhet när lyssnarna nästan ökat exponentiellt från första avsnittet…

Diagrammet nedan visar hur många kronor det kostar för varje nedladdad gigabyte. Som du kan utläsa så kostar alltså 500 GB bandbredd ungefär 750 kronor i månaden.

I diagrammet har jag använt dollarkursen 7,9. Till detta gör Amazon ett momspålägg om sedvanliga 25 procent, vilket också framgår av diagrammet (varför jag råkat räkna med moms är en bra fråga, men räknar du med baklängesmoms om 20 procent får du fram priset utan moms).

De kostnader som jag räknat med är endast nedladdningar, men i sin helhet är kostnaderna för Amazon S3 följande:

Nedladdningar: 0,15 dollar per GB
Uppladdningar: 0,01 dollar per GB
Lagring: 0,15 dollar per GB

Jag räknar med uppladdningar och lagring som halvfasta kostnader därför att de endast förändras varefter som nya avsnitt produceras, ungefär tre till fyra gånger per vecka, och är därför förhållandevis konstanta. Bandbredden blir av naturliga skäl dyrare ju fler som laddar ned avsnitten, varför jag anser det är en viktigare variabel att räkna med.

Jag har sedan jämfört dessa siffror med Libsyn, en tjänst som lagrar just ljudfiler för poddradio. Skillnaden blir minst sagt signifikant eftersom man bara betalar för lagringen per månad, vilket är en fast kostnad, och ingenting extra för bandbredden.

Så jag hoppas att denna lilla kostnadsberäkning kan hjälpa dig att fatta ett bra beslut om Amazon S3 är värt pengarna eller inte. För mig lutar det att inom kort börja använda Libsyn i stället.

Datainspektionen granskar myndigheters sociala medier

Peter Dahlgren 2 Comments

Följer myndigheter och företag personuppgiftslagen i de sociala medierna? Den frågan ämnar Datainspektionen ta reda på med en ny granskning.

Så här skriver Datainspektionen i sitt pressmeddelande:

– Vi ser en kraftig ökning av antalet frågor som handlar om vilket ansvar man enligt personuppgiftslagen har för de personuppgifter som publiceras via sociala medier, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.

Datainspektionen har inte tagit ställning till vilka bestämmelser i personuppgiftslagen som gäller för personuppgifter som kommuniceras via sociala medier. Därför drar myndigheten nu igång ett projekt för att klargöra ansvarsfrågorna.

Granskningen kommer att resultera i riktlinjer för hur man bör hantera personuppgifter via Facebook, Twitter etc i den dagliga verksamheten.

Okej att lägga ut personalbilder på webben?

Peter Dahlgren 2 Comments

Hanteringen av personuppgifter är en snårig djungel. Här ska jag ge en liten insikt i hur personuppgiftslagen fungerar och hur du får den att gå hand i hand i solnedgången med din företagswebbplats.

Jag fick följande fråga via e-posten:

Jag sökte runt på internet för att få vägledning i en fråga och hittade till bloggen om PR, kommunikation och webb. Jösses, du verkar verkligen ha koll på det mesta! Det jag sökte vägledning i gäller en fråga som vi just nu funderar över i vårt företag. För- och nackdelar med att ha bilder och namn på personal på vår hemsida. Vi håller för närvarande på att jobba fram en ny webbsida och där dök frågan upp. Hittills har vi bara kört på med bilder och namn utan att tänka efter om det är bra eller dåligt. Vissa medarbetare är dessutom inte så förtjusta. Är det möjligen en fråga du har några råd om eller om du kan hänvisa till någon bra litteratur eller källa?

Den här frågan kan delas upp i dels en juridisk aspekt och dels en etisk. Jag vill hävda att etiken väger tyngre än juridiken, även om kanske få skulle hålla med mig. Men det är å andra sidan en separat fråga.

Vad gäller det juridiska är det personuppgiftslagen (PUL) som reglerar vilka personuppgifter som får publiceras, och i lagen kan vi läsa att dess syfte är att ”skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter”.

Namn och bild räknas då förstås som personuppgifter. Men det är inte olagligt att publicera namn eller bild på anställda eftersom det går under den förenklade hanteringen av personuppgifter. Det vill säga, namn på de anställda är en sådan uppgift man kan förvänta sig på webbplatsen för en organisation. Då får man publicera namn och arbetsrelaterade uppgifter såsom titel och telefonnummer utan medgivande, så länge det inte är kränkande för den anställde.

Arbetsgivaren har också rätt att publicera bilder på den anställde om det finns ett behov av det. Och det kan ju finnas ett behov om den anställde genomför kundmöten eller liknande. Står man på ett fabriksgolv hela dagarna kan man däremot ifrågasätta en bildpublicering.

Personuppgifter är en djungel av lagar och föreskrifter. En enklare princip är att helt enkelt fråga den anställde om det är okej med bildpublicering. Men det är också viktigt att kontrollera att den anställde inte har skyddade personuppgifter. En sådan publicering skulle kunna få allvarliga konsekvenser för personen.

Vill du veta mer om personuppgiftslagen kan du bege dig till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet, och då i synnerhet avdelningen om just Personuppgiftslagen där du hittar frågor och svar.