Kommunikation

Massmedier, sociala medier, copywriting, PR och journalistik och annat som har med ordets makt att göra.

Varför skriver folk sina åsikter innan de läst vad det handlar om?

Detta är genialiskt och något jag önskar att jag hade kommit på (och att jag hade någonstans att göra det). Jag pratar om aprilskämtet från amerikanska public service-radion NPR (National Public Radio).

De lyckas visa på en ganska basal mänsklig egenskap, nämligen vår benägenhet att uttrycka våra åsikter utan att ta hänsyn till fakta. I sociala medier blir det här förstås extra tydligt och man kan dessutom exploatera det.

Knepet är enkelt:

  1. Dela en nyhet på Facebook med en länk till ett aprilskämt.
  2. Ändra texten som visas på Facebook så att nyheten ser ut att beklaga sig över någon allmän företeelse i samhället.
  3. Invänta medan kommentarsfältet fylls på med folk som inte har klickat på länken och läst vad som faktiskt står där, men mer än gärna delger sina åsikter i frågan.

Det som hade gjort det här aprilskämtet ännu bättre vore om det handlade om källkritik.

Här är inlägget de delade, men du kan också se inlägget live på Facebook. Just nu är det fyllt med ironiska kommentarer så det kan vara roligare att titta på bilderna nedan.

NPR aprilskämt

NPR aprilskämt

NPR aprilskämt

 

(Via Uproxx via Lamebook)

 

Detta är det äckligaste jag sett (speciellt bild 2) – Hyllat.se tar betesjournalistiken till Sverige

Betesjournalistik, eller länkbete, har länge varit ett kännetecken av kvällstidningar: Rubriker som lovar mer än vad de håller. På internet har det funnits länge, men däremot inte så många i Sverige. Därför är det kul att det numera finns en svensk blogg som jagar klick.

Ett par av mina vänner på Facebook och de jag följer på Twitter har oberoende av varandra länkat till hyllat.se. Domänen skapades redan 4 mars 2014 så den har inte varit aktiv mer än en knapp månad.

De har redan fler än 10 000 fans på Facebook så det har gått relativt snabbt för dem att skapa sig en följarskara. På Twitter är det dock bara 45 följare, men det är förmodligen inte så konstigt med tanke på att så få använder Twitter i förhållande till Facebook. Google+ är inte ens värt att nämna.

Vad är hemligheten?

Tittar man på deras Instagramkonto så blir det ganska tydligt att rubriker fyller en väldigt viktig funktion. Den ska inte bara skrivas, den ska finslipas in i minsta detalj.

Hyllat.se lägger ned mycket tid på sina rubriker

Det är förstås rubriker som lovar guld och gröna skogar, men som sällan når ända dit. Lite som att sälja sand i Sahara. Det brukar ofta kallas länkbete på internet, men det är egentligen inget nytt. Jag har sett detta på förstasidan av dagstidningar från början av 1900-talet där rubriken är väldigt subjektivt värderad och hårt vinklad, förvisso amerikanska tidningar.

Efter journalistikens professionalisering fasades den typen av rubriker ut mer och mer, men lever såklart vidare i kvällstidningarna. Att använda superlativ (bästa, sämsta, äckligaste, viktigaste etc) är något man bör undvika i journalistiska texter, men på nätet är det annorlunda.

Däremot är det få rubriker i kvällstidningar som är uttalat subjektiva, som exempelvis ”Detta är det värsta jag sett”. Professionaliseringen har gjort att journalisten står i bakgrunden och framför allt rapporterar fakta, inte sina egna värderingar. (Vilket såklart är en sanning med modifikation därför att urvalet av fakta speglar journalistikens värderingar, men det kan vi skippa här.)

På internet är den här typen av rubriker väldigt effektiva eftersom man kan mäta resultatet i realtid. En liten justering av rubriken och en ny placering är ibland allt som behöver göras för att artikeln ska återuppväckas från de döda. Lägg även till spridningen i sociala medier, som är personlig och värderande redan från början, och vi har en väldigt effektiv metod för spridning. Gödselspridning, skulle man kunna kalla det om man ville vara elak och nedvärdera metoden.

Vilka rubriker från Hyllat.se presterar bäst?

Jag lovade ju dessutom i min egen rubrik att visa det äckligaste jag har sett. Speciellt bild nummer två som kommer nu. Om du läst så här långt så förstår du förmodligen att superlativet bara var hittepå för att få dig att klicka vidare.

Klicka på diagrammet nedan så ser du vilka artiklar och rubriker som har presterat bäst. Det är en ganska imponerande bedrift att på mindre än en månad få en väldig snabb och och ”hög” spridning av artiklarna. Då väljer jag att medvetet inte tala om kvaliteten.

Den artikel som spridits mest har ungefär 128 000 gillningar, delningar och kommentarer på Facebook. Rubriken är ”De fem saker människor ångrar mest på dödsbädden”.

Delningar m.m. på Facebook för Hyllat.se

(Du kan också ladda ned datan i Excel-format om du själv vill undersöka det närmare.)

Som så mycket annat på nätet (och i resten av hela världen) så är det som sprids väldigt få. I detta fallet är det bara fem artiklar som sprids i 90-percentilen och två artiklar som sprids i 95-percentilen. Tittar man på forskningen inom journalistik och informationsspridning (vilket jag forskar om just nu) så är det ungefär så det ser ut. Det är bara ett fåtal av artiklarna som sprids vidare i någon nämnvärd omfattning, och ofta är det i ett begränsat antal ämnesområden.

Läs mer

Även Hans Kullin skriver om den här formen av journalistik, men då hur kvällstidningar och i synnerhet Expressen använder ”stjärnan” för att dölja vem artikeln handlar om. Allt för att vi ska bli nyfikna på vem det handlar om, och klicka vidare för att läsa.

Som en motreaktion har även speciella Twitterkonton dykt upp, som avslöjar vad artiklarna egentligen handlar om. För Huffington Post finns @HuffPoSpoilers och för flera svenska tidningar finns @Nyhetsspoilers. Följ dem gärna, för det är roligt att se hur rubriken är skriven och vad som egentligen döljer sig bakom den, utan att behöva läsa hela artikeln.

Min bok om påverkan och manipulation äntligen här

Påverkan och manipulation - Studentlitteratur

Woho! Nu har Håkan Järvås och min bok Påverkan och manipulation släppts!

Boken går att köpa på Adlibris, Bokus och alla andra större nätbokhandlar.

Boken tar ett väldigt brett perspektiv på påverkan genom att beskriva saker som hur människor beter sig i sociala situationer, hur synintrycken kan vilseleda, effekten av social påverkan, hur ord och argument kan förvrängas liksom vilka effekter massmedier har på människor. Boken är helt enkelt ett måste för alla som är seriöst intresserade av att påverka andra.

Du kan läsa mer om boken på Studentlitteraturs sida eller bokens sida marionett.net där vi samlar filmklipp och länkar.

Exempel på dåliga pressmeddelanden

Hur gör man om man inte har någon egentligen nyhet, utan vill svepa in det man vill säga i fina ord? Jag har samlat några kusliga exempel från filmens värld (eftersom jag jobbar med det emellanåt).

Större delen av den svenska filmbranschen består av statlig inblandning (Svenska filminstitutet) och regional inblandning (resurscentrum och filmfestivaler). Då blir det mycket myndighetssvenska som möter ungdomar. Det är tjänstemän som försöker kommunicera med kidsen, vilket inte alltid blir så bra.

Eftersom jag driver en webbplats riktad till ungdomar så består mycket av jobbet av att ta uruselt skrivna texter på kanslisvenska och översätta dem till ren svenska. Det finns förstås de organisationer som gör detta bra själva, men enligt min erfarenhet är de väldigt lätträknade.

Här är några exempel på dåliga texter jag stött på.

Dynamiska mötesplatser

Vad det står:

Genom vår verksamhet skapas dynamiska mötesplatser för filmbesökare, filmskapare och filmer.

Vad det betyder: Du kan träffa andra människor om du går på vår filmfestival. Kanske kan ni hitta på någonting roligt i framtiden.

Människor med olika ingångsvärden

Vad det står:

Vi lägger stor tyngd i processen och det som händer mellan A och Ö. Vi strävar efter att skapa en dynamik mellan människor med olika ingångsvärden. När den dynamiken är på plats kan allting hända.

Vad det betyder: Vi låter olika människor träffa varandra. Då får vi se vad som händer.

När inte ens texten håller med rubriken

Här är ett annat intressant pressmeddelande. Eller inte – nyheten visar sig vara osann redan i första meningen i pressmeddelandet.

film2home

Nyheten är förstås att man kan få bättre bild om man ser på film via företagets tjänster, vilket egentligen inte är mycket till nyhet. Det är väl snarare sådant man kan förvänta sig nu för tiden. Ungefär som att tåget kommer på utsatt tid.

Här är nyheten ett mysterium

Det finns en elefant i rummet!  Och den är arg! Här försöker uppenbarligen PAN Vision vitsa till det, men det enda som drev mig till att faktiskt läsare vidare var att jag letade exempel på dåliga pressmeddelanden. Det är nämligen en fördel att skriva vad det handlar om så konkret och omedelbart som möjligt.

Pressmeddelande

I det här fallet handlar det om en stor bild som laddats upp på nätet, vilket inte heller är någon vidare nyhet.

Slutsats

För att citera komikern George Carlin:

People add extra words when they want things to sound more important than they really are. ”Boarding Process”. Sounds important. It isn’t! It’s just a bunch of people getting on an airplane.

Håll nyheten enkel och blanda inte in fler (svåra) ord om du inte behöver. Ge mig fakta, utan krusiduller. Läs gärna Interesting Facts Make Web Pages Compelling för mer fakta om fakta.

Se också mina tips för att skriva pressmeddelande.

När patienten rullar av operationsbordet mot sin död

Har precis läst en klassiker inom sociologin och noterar följande intressanta citat:

Thus, when a surgeon and his nurse both turn from the operating-table and the anaesthetized patient accidentally rolls off the table to his death, not only is the operation disrupted in an embarrassing way, but the reputation of the doctor, as a doctor and as a man, and also the reputation of the hospital may be weakened. (s. 235)

Ja, när patienten rullar av operationsbordet mot sin död är det viktigt att tänka på hur det kan uppfattas av andra. Det som kallas impression management.

Från The Presentation of Self in Everyday Life (1957) av Erving Goffman, fast i nytryckt upplaga från 1990. Med en extra krydda av cynism inlagd av mig själv också, förstås.

Hur en liten skruv kan få folk att helt tappa kritiskt tänkande

Kritiskt tänkande på internet får ibland maka på sig för snabbheten. När det gäller att sprida viktig samhällsinformation som hotar hälsa och egendom kan det förstås finnas en poäng med det, men när det gäller mer ”långsamma” nyheter tenderar de flesta ändå att strunta i källgranskningen och lita på att avsändaren har gjort jobbet.

Lukasz Lindell med flera ville testa människors oförmåga till källgranskning och hittade häromdagen på ett rykte om Apples nya telefon. De postar det på Reddit och ser vad som händer. Och inom ett dygn är karusellen igång.

Hur vi lurade (nästan) hela Apple communityn

Hur vi lurade (nästan) hela Apple communityn

Mindre än 12 timmar senare hade det hänt. Först ut var Apple-bloggen Cult of Mac som rapporterade “Apple May Be Working On A Top Secret Asymmetric Screw To Lock You Out Of Your Devices Forever” och sen rasade det bara på. Fler och fler bloggar skrev om det påstådda läckaget från Apples högkvarter i Cupertino, USA. Yahoo, Wired och MacWorld hakade på. På Twitter rasade inläggen till fler än vad som gick att räkna. På YouTube gjordes videobloggar om den nya skruven. Google+ pratade om det sida efter sida. Testa själv, gå till www.google.se och sök på “asymmetric screw”.

Om du tycker det är ironiskt så läs också 10 tips för ett roligare Twitter (for dummies).

MailCom & spam – tar din e-postadress och säljer

MailCom, eller MailCom Europe AB, är ett företag som säljer databaser över e-postadresser. Olyckligtvis har adressaterna inte alltid gett sin tillåtelse att få sin e-postadress såld av MailCom. I praktiken innebär det att de har en tjänst som skickar ut spam, om inte direkt så via deras kunder.

När detta uppmärksammas i ett blogginlägg, redan för ett par år sedan, så svarar de naturligtvis inte med att rätta till sin tvivelaktiga och oetiska hantering av e-postadresserna, utan genom att hota om stämning.

Det var inlägget MailCom Europe AB spammens urmoder som kritiken lades fram samtidigt som vd:n för MailCom svarar i kommentarsfältet, drygt ett år senare. Du kan se vd:ns svar i bilden nedan:

Att hota med stämning så fort ens företag omtalas negativt är för övrigt en intressant taktik. Inte så mycket för att det är en högst tveksam väg att gå rent juridiskt (man kan bara förtala personer), utan för att det är en oetisk metod att ta till för att tysta kritiska röster.

Som en stark förespråkare för yttrandefrihet anser jag ändå att man inte ska acceptera felaktigheter (vad de nu än må vara). Men felaktigheter bör korrigeras, inte döljas eller tystas ned. Det är en väsentlig skillnad och tar sin utgångspunkt i att alla bör ha yttrandefrihet av det enkla skälet att det annars leder till motsägelser.

Om du vill höra mer om resonemanget om rättigheter så utvecklar jag det på en annan blogg, där jag skriver mer filosofiskt inriktat: Ett försvar för individbaserade rättigheter. Jag har också skrivit om liknande företag tidigare, bland annat Hewal som återuppstod från de döda efter ett halvår samt några tips på vilka företag man ska akta sig för. Du kan också få råd och tips kring faktumet att man inte har rätt att styra vad andra säger om ditt företag.

Andra om MailCom

Nytt om Twitter: 300 000 svenska användare

Det finns 299 000 svenska användare på Twitter. Av dessa är 171 000 aktiva och 53 000 mycket aktiva.

I diagrammet nedan ser du antalet nyregistreringar per månad. Det ökade kraftigt i slutet av 2008 och början av 2009.

Uppgifterna finns att läsa i den senaste rapporten om Twitter (PDF) från Intellecta Corporate.

För att visualisera alla människor har de också konstruerat en graf över twittrare där du kan hitta dig själv och se var du ”hör hemma”. Jag själv finns, föga förvånande, i  ”mediebubblan” (orange) bland annat löst folk.

Läs även

Äntligen vet vi hur många svenskar som twittrar från februari 2011, då antalet var ungefär 91 000.