Konkreta skäl till varför flash suger som webbplatser

Tidigare i veckan blev jag kallad ignorant eftersom jag sågade webbplatser i flash. Jag tänkte bemöta kritiken.

Jag valde att ta några få argument om varför flash suger så otroligt hårt, men det verkade inte ge effekt. Därför kommer här en längre lista på övertalande argument.

Först vill jag påpeka att det faktiskt går att göra det jag tidigare hävdat inte skulle fungera. Alltså att öppna i nytt fönster, spara en länk ”som mål”, bokmärka och så vidare. Men det måste man bygga in i flashapplikationen.

  • Det går inte att söka. I min webbläsare har jag en sökfunktion som innebär att jag kan söka efter ord eller fraser som står på webbsidan. Kan flash det?
  • Webbläsaren fungerar inte. Har du flash blir din webbläsare överflödig eftersom vardagliga uppgifter måste läggas i flashapplikationen i stället (till exempel öppna ett nytt fönster, spara länkar, bokmärka och så vidare). Därför kan du skrota din webbläsare och bara installera flash och surfa på nätet. Det borde i teorin fungera lika bra.
  • Gränssnittet blir inte standardiserat. Att göra en flashapplikation innebär att man själv måste lägga in menyer för högerklick (eller har jag fel?). De kommer alltså att bli olika för varje flashapplikation jag besöker. I nuläget har jag fiffiga saker som Search web for ”flash” när jag markerar och högerklickar på ett ord. Den menyn kommer endast upp om flashskaparen har lagt in den funktionen.
  • Tilläggsprogram blir verkningslösa. Jag använder Firefox och en hel del tilläggsprogram. Bland annat så blockerar jag reklam som jag tycker är opassande och irriterande. Hur ska mina tilläggsprogram fungera i flash?
  • Ingen separation mellan innehåll och presentation. Använder du css vet du vad det handlar om. Vi ska inte blanda html-kod som formar utseendet på en webbsida, utan det sköter vi med css i stället. Vi kan därför göra en webbsida som fungerar för alla upplösningar, i en mobiltelefon, handdator, på en datorskärm (uppenbarligen…) och i sökmotorer. Html + css är en universallösning som är tänkt att fungera överallt. Kan flash det? Nej, inte än i alla fall.
  • Beroende till ett företag. Html är en fri standard utvecklad av en branschorganisation utan kommersiella syften. Flash är utvecklat av företaget Macromedia som mer än gärna ser att flash tar marknadsandelar.
  • Dåligt stöd för skärmuppläsare. Trots att version 6 av flash var ett bra steg framåt är stödet för skärmuppläsning fortfarande sämre än klassisk html.
  • Sökmotorer hittar inte. Vi ska heller inte glömma att sökmotorer inte kan indexera innehållet fullt ut. Är det en risk värd att ta i dagsläget? En kompletterande webbplats i html fyller väl knappast någon funktion då? Samma sak – fast med html. Kunde inte html användas från början då?

Argument för webbplatser helt i flash lyder som följande (plockat från de kommentarer jag fick till mitt tidigare inlägg om flash):

”Man kan förladda delar av sidan så att sidan inte behöver laddas om för att uppdatera ett element”

I dag erbjuder nätleverantörerna uppkopplingar på upp till 24 Mbit per sekund. Vad skulle man behöva förladda med en sådan uppkoppling?

”I princip alla sidor gjorda i flash renderar korrekt i alla webbläsare.”

Det gör pdf-filer också. Men de är gjorda för tryck eller pappersutskrifter. De har därför begränsad spridning. En html-sida fungerar på papper likaväl som den fungerar på nätet.

”Flash ger större frihet att skapa attraktiva designer.”

Jag vet inte om jag kan hålla med om detta. Däremot så har jag fått känslan av att det är betydligt lättare, framför allt med animation.

”Formulär kan ge dig infomation om felaktigt ifyllda fält i realtid, i stället för att som är mycket vanligt med html-formulär, behöva gå tillbaka och fylla i flera fält om igen.
[…]
Med hjälp av t ex tooltips och röstguider kan även mer kompicerade applikationer göras mycket användarvänliga.
Listan kan göras lång.”

Det håller jag med om. Det är väldigt användarvänligt att ge feedback omedelbart när användaren skriver in fel telefonnummer eller liknande. Men det kan göras med AJAX också.

Röstguider (gärna med tillhörande bilder eller animation) är också ett väldigt bra exempel där flash används i sitt yttersta. Men behöver man konstruera en hel webbplats i flash för detta? Nej. Det räcker med en helt vanlig html-sida där röstguiden är det enda som är gjort i flash.

Flash är bra. Ingen tvekan om det. Men det är inte tillräckligt bra i dagsläget för att hela webbplatser ska kunna byggas i det. Inte på långa vägar. Dessutom tycker jag det är lustigt att flash härmar allt man kan göra i html. De uppfinner hjulet igen. Men det är ju bara min åsikt.

Versaler är mest irriterande i e-post visar undersökning

På IDG.se från måndagen: Versaler är mest irriterande i e-post.

I listform, mest irreterande i e-post:

  1. Versaler.
  2. Förkortningar.
  3. Inga ämnesrader.
  4. Man får kopior som man inte behöver.
  5. Överdriven vänlighet.

Fel typsnitt var heller ingen höjdare. Använder du fel typsnitt vill 80 % av de tillfrågade cheferna inte anställa dig. Så använd enkla och vanliga typsnitt på nätet och utanför.

Tål att tänkas på när man skriver e-post till sina kunder, eller varför inte sina vänner? (För övrigt bör kunderna ses som vänner. De ger ju dig mat på bordet.)

Ta inte betalt per timme, ta betalt för det värde du ger

Brukar du titta på annonserna som ligger här? Det gör i alla fall jag för att se om annonsprogrammet Google Adsense skickar fram några relevanta annonser eller ej, som ni kan ha nytta av.

När jag tittade precis, såg jag följande annons:

Textannons med dålig utformning

3 000 kronor för fem timmar är en timlön på 600 kronor. Jag ser inget fel i det, men att skriva så i en annons är ju ingen hit direkt. Till en början går det att börja jämföra med andra företag om ”vem som är billigast”.

Som tjänsteföretag bör man aldrig sättas in i en tabell och jämföras med andra. Pris är inte allt. Det är bara en av många faktorer som avgör hur bra tjänsten är.

Vad som är mer viktigt är vad de gör för pengarna, inte hur länge. Vi kan alltså förutsätta att de kommer att jobba fem timmar med positioneringen och därefter lägga av. Det vore bättre om vi kunde förutsätta att de garanterade resultat för 3 000 kronor och därefter lade av. Men tolkningen kanske är så hårfin att endast jag stör mig på den?

Som Brendon Sinclair skriver i boken The Web Design Business Kit ska man basera priset på värdet man ger kunden. Låter det abstrakt? Låt mig ge dig några exempel.

Om du tar ut en timlön så innebär det att du tjänar mer ju mindre tid du lägger ned. Och kan du inte din uppgift alls och trevar dig fram – ja, då tjänar du ännu mer! Är det rättvist mot kunden? Nej, inte direkt.

Låt säga att du har byggt en ”tipsa en vän”-funktion till en kund. Det tog åtta timmar och kostar 1 000 kronor för kunden. Om du ger samma funktionalitet till en ny kund, ska du ta timlön för hur lång tid det tar att installera (som blir en tiondel av utvecklingskostnaden)? Nope, du tar samma pris som tidigare! Du tar betalt för din expertis och värdet som du ger kunden. Ta mer betalt!

Ta inte betalt för timmar. Ta betalt för det värde du ger till kunden.

Vanliga fel på webbplatser enligt Mediabyrån

Mediabyrån har listat några punkter om vanliga fel på webbplatser. Läs och begrunda.

  • Långsam visning av sidor
  • Egna och okonventionella lösningar för navigation
  • Struktur som avspeglar organisationen
  • Ostandardiserade färger på länkar och sidor
  • Plattformsberoende teknik
  • Fast bredd på sidorna
  • Entrésidor (splash screens)
  • Ramar (frames)

Titta också på Mediabyråns andra informationsartiklar. De är korta och handfasta.

Underbara flash (eller hur jag lärde mig att blockera fanskapet)

Flash är ett otyg. Det är bara i vägen, suger bandbredd och saknar all form av tillgänglighet. Eller hur?

Det är därför jag blockerar flash. Folk vet inte hur det ska användas. Det används till att göra hela webbplatser i. Det är ungefär som att komma till en webbplats som säger ”för att se den här webbplatsen måste du ladda ned det här programmet och köra”.

Flash är inte webbsidor. En webbsida är en html-sida med en egen adress. På den finns det länkar som jag kan ta mig vidare på. Jag kan klicka på vilken länk jag vill, i vilken ordning jag vill och jag kan välja att öppna en länk i ett nytt fönster om jag vill. Eller kanske ”spara mål” eller lägga ett bokmärke på en speciell sida. I en flash-applikation (för det används ju ibland som applikation, snarare än ett interaktivt element) fungerar inget sådant.

Hur ska då flash användas? Jag tycker att flash ska användas för att göra något som inte kan göras med webbsidor. En animation. En bilmotor som visar hur cylindrarna arbetar. När man behöver det där lilla extra helt enkelt. Att bygga en webbplats i flash är inte ”det där lilla extra”. Det är ren idioti.

Ställ dig en enkel fråga innan du lägger till flash på din webbplats:

Kan jag göra det här lika bra med html i stället?

Ett bra exempel:

Animation som visar hur en bilmotor fungerar och dess cylindrar.

Ett riktigt dåligt exempel:

Bredbandsbolaget kör med splah-screens i flash. Det kan likaväl göras i vanlig html.

Hur piffar man upp en tråkig webbplats?

Kort svar: Det går inte.

Det finns ingen genväg i stil med ”lägg in följande bild så strömmar besökare till”. Det handlar bara om en sak: innehåll. Content is king.

Fyll din sajt med något vettigt och gör det ofta. Där har du ”genvägen”. Tänk själv på vilka webbplatser du besöker dagligen, och varför. Uppdateras de sällan eller inte alls? Troligtvis inte.

Ett företag har ingen större nytta av en webbplats om den bara ska visa upp adress och telefonnummer. Då kan man lika gärna finnas enbart i gula sidorna. Man måste ha större visioner än så för att lyckas på nätet.

Det gäller att ta reda på vad webbplatsen ska innehålla och hur ofta det ska uppdateras. Om ditt företag säljer bilar så är det naturligt att bilarna exponeras på webbplatsen. Men om du säljer ventilationssystem så kanske det inte riktigt är lika upphetsande. Då kan allehanda artiklar om ventilation vara bra. Hur fungerar ett ventilationsystem? Varför behövs det? Varför ska man välja just ditt ventilationssystem?

Har du en tråkig produkt (ventilation är väl knappast kul?) så lägg absolut inte in en rolig flashanimation för att piffa upp det hela. Det gör mer skada än nytta om du inte vet varför de är där. En animation som beskriver ventilationsystemet är däremot alltid intressant.

Lästips: Så planerar och bygger du en stor webbplats

Wiki med nyheter kommer inte att fungera

Har du använt Wikipedia så känner du säkert till att det är ett öppet uppslagsverk. Vem som helst kan lägga till eller ändra bland texterna, en så kallad wiki.

Nu försöker man sedan en tid tillbaka att göra samma sak med nyheter – Wikinews.

Det kommer aldrig att fungera. Här är varför:

  1. Internet har drivit utveckling av nyheter till snabbare publicering. Den som publicerar snabbast vinner. Ingen kan publicera snabba nyheter på en wiki utan att få förstahandsinformation, och det kostar i dagsläget.
  2. En nyhet varar väldigt kort tid. En gammal nyhet är ingen nyhet, brukar jag säga (men citatet kommer säkerligen från någon annan). Varför ska man lägga ned frivillig energi på något som ingen läser om några timmar. Ett uppslagsverk är däremot tidslöst.

När Anna Lindh mördades kunde man följa hela utvecklingen på uppslagsverket Susning. Det är en sorts nyhetsrapportering i sig, att skriva om aktuella händelser kring ett ämne. Ett betydligt mer relevant sådant och som tekniken lämpar sig väldigt bra till.

Som jag sa, Wikinews kommer aldrig att fungera. Vi får däremot se vad som händer i framtiden. Jag blir bara glad om jag blir överbevisad för idéen är intressant, även om jag tror att de har för stor tillit till wikitekniken.

Tillgänglighet är mer än teknik

När man pratar om tillgänglighet tänker man oftast på att inte använda ramar, nyttja alt-texter och skriva rätt doctype. Men tillgänglighet är inte bara teknik.

Så här skriver Susning.nu om tillgänglighet:

…kvalitetsmått för hur välanpassad en person kan känna sig i en viss miljö eller med en tjänst.

Därför kan man konstatera att tillgänglighet är helt beroende på målgruppen. Om vi ska bygga en webbplats som är maximalt tillgänglig så ska den i princip finnas på alla språk i alla möjliga format. Det brukar varken vara möjligt eller speciellt praktiskt.

Ett bra exempel är Sveriges Radio. Deras sändningar kan bli mer tillgänglig om de sänder ut en starkare signal. Deras sändningar kan också bli mer tillgängliga genom att sända på fler språk. Fast de är ganska duktiga ändå, de täcker in oss som bor i Sverige: nyheterna finns på svenska, finska och ”i klartext” (lättare svenska). Tillgänglighet handlar alltså inte bara om teknik.

Sammanfattningsvis kan vi konstera två saker:

  1. Tillgänglighet beror på målgruppen. Vi behöver inte anpassa för blinda om det inte finns några blinda i målgruppen.
  2. Tillgänglighet är inte bara teknik. Det skrivna ordet (eller lästa…) är minst lika viktigt för att öka tillgängligheten. Som vi lärde oss så handlar tillgänglighet om att inte sätta upp hinder för användaren.

Amazon inte längre förebilden för e-handel

Jakob Nielsen har i sin Alertbox i dag skrivit att Amazon inte längre är förebilden för design av e-handelswebbplatser.

Nielsen skriver att Amazon fungerat bra därför att det är en av de största nätbutikerna på nätet. Att vara störst innebär att Amazon kunnat sätta standarder för hur saker och ting ska fungera. Om mindre nätbutiker kopierat detta sätt så får besökaren mindre problem att handla eftersom de känner igen sig. (Ungefär som i nätets barndom, de som utformade webbsidorna då lade grunden till hur vi använder det i dag, även om det givetvis utvecklats sedan dess.)

Så har det fungerat fram tills nu, säger Nielsen. Amazon har ändrat för mycket på sin webbplats att de i stället bryter mot konventioner som blivit vanliga på nätet. Vi förväntar oss alltså att det ska fungera på ett visst sätt, medan Amazon gör tvärtom.

Amazon har alltså blivit sämre därför att:

  • För mycket skit på sidorna. För varje sak man lägger till på en webbsida blir det svårare att hitta det man verkligen ska göra. Köpa böcker.
  • Sökfunktion som söker på hela nätet. Om en användare vill söka på nätet så går de till sin favoritsökmotor. Inte Amazon.
  • Annonser bland sina böcker gör naturligtvis att de tjänar mer pengar, men samtidigt kanske kunden inte köper Amazons egna böcker. Låter det logiskt?
  • Dåligt gränssnitt vid kategorier för speciella produktsidor. Samma stuk används på en produktsida för böcker som för plasmaskärmar. Det är två olika produkter som behöver visas annorlunda, men Amazon strömlinjeformar alla produkter till samma utformning och det ger därför problem med användbarheten.
  • Dålig integration mellan internationella webbplatserna. Amazon finns i flera länder, men det finns inget sätt att veta om en bok finns i ett land närmare dig, om du inte söker efter den själv.
  • Amazon kommer i flera förpackningar. Andra företag använder deras programvara. Det framgår inte tydligt att Amazon inte står bakom andra e-handelsplatser. Eller tvärtom.

Men Amazon har fortfarande sina ljusa stunder, menar Nielsen. Men helheten är inte vad den en gång varit.

Dagens nyheter finns på två domäner – så får det inte gå till

Dagstidningen Dagens nyheter finns under både dn.se och dagensnyheter.se. Så får det inte gå till.

Det är bra att registrera olika former av ett tidningsnamn, men det ska bara finnas en version som är den rätta. Själv föredrar jag att skriva dn.se eftersom det är kortare. Således bör den bli den officiella webbplatsen och alla andra skickar besökaren vidare dit.

Det har däremot Göteborgs-Posten tänkt på och skickar användaren vidare till gp.se när man försöker skriva in goteborgs-posten.se (om du glömmer bindestrecket spelar det ingen roll, goteborgsposten.se är också registrerad och skickar dig vidare till gp.se).