Har du en katastrofplan för din webbplats?

Peter Dahlgren Leave a comment

Hårddiskkrasch

Vad händer om för många besöker din webbplats på en gång? Det är ett lyxproblem att ha, men inte desto mindre ett problem.

Vi är många som hoppas, drömmer och aktivt jobbar med att driva relevant trafik till våra sidor. Men när man når den så kallade tipping point eller kritisk massa är det lätt hänt att det blir tvärtom. Din webbplats kraschar av överbelastning och går inte att nå. (Du kan ju också utsättas för en överbelastningsattack, DoS, eller ännu värre DDoS – en distribuerad överbelastningsattack som sker från flera olika platser.)

Driver du e-handel utan en fysisk butik är det naturligtvis en extra viktig fråga.

Jag planerar just nu för överbelastning. Inte för att jag lär drabbas av det inom en överskådlig framtid, utan för att vara på den säkra sidan. Att veta vad man ska göra när det väl händer. Då är det bara att agera och skrida till verket i stället för att paniskt reagera och hitta på någon ad hoc-lösning i all hast.

Just nu är min största webbplats, Voodoo Film, uppdelad i två delar; ett filmforum som drivs av vBulletin och en redaktionell del som drivs av ett egenutvecklat publiceringssystem. De ligger på var sin server. Valet av vBulletin (php) var enkelt eftersom jag länge surfat på sådana forum, vet möjligheterna och att det redan finns forum med tusentals användare online samtidigt. Mjukvaran klarar det.

Mitt egenutvecklade publiceringssystem (asp.net) använder cache i framför allt presentationslagret, vilket gör att det i princip bara är att hämta sidorna ur minnet, i värsta fall från en cache på hårddisken. Men beroende på sida genereras sidorna på nytt varannan dag eller var tionde minut från databasen. Det låter visserligen bra, men jag föredrar ändå att vara paranoid i förebyggande syfte. (Det är väl lite därför man tar backup?)

Det finns fortfarande inget som slår statiska html-sidor och det är lite dit jag tittar. Jag arbetar även aktivt för att försöka få ned filstorleken. Det sparar även bandbredd, vilket gör att sidorna laddas snabbare och att kostnaden blir mindre.

Så här ser min plan ut:

  • En version för alla. Jag försöker i största möjliga mån att undvika personaliserade sidor. Det var populärt ett tag, speciellt med portaler och liknande utdöda hybrider. Tanken är att man ska cacha det en gång och sedan visa det för miljoner av besökare.
  • Sprid på servrar. En idé är att lägga statiska filer såsom bilder på en egen server. En bild som laddas upp ligger oftast där i flera år, och behöver således inte belasta webbservern som visar statiska eller dynamiska sidor.
  • Gör sidorna små. Google är bra eftersom den är snabbladdad och sidorna är lätta. Du ska ju ändå bara söka där. Tänk på det och utforma dina sidor efter vad besökaren ska göra. Driver du en informativ resurs, som jag, är det omöjligt att undvika stora sidor med tanke på att det är själva innehållet. Men använd css för layout i stället för tabeller, ta bort onödig copyrighttext och förkorta filnamn om du kan.
  • Färre filer på sidan. Har du flera css-, javascript- och bildfiler? Slå ihop dem. Fler http-anrop till webbservern belastar mer i det långa loppet än att hämta en lite större fil en gång.

När webbservern en dag får se harmagedon i vitögat gör jag följande:

  1. Leta upp källan. Ta ett djupt andetag, dricker ett par munfullar vatten och försöker undersöka varifrån trafiken kommer. Om jag vet källan kan jag nog också lista ut vad besökaren är ute efter. (Länkas jag från en ockult sekt kan jag vara säker på att de tagit namnet Voodoo Film lite väl bokstavligt.)
  2. Lägg ut statiska sidor. Ta en kopia av webbsidorna högst upp i sajthierarkin (de länkar som finns i huvudmenyn). Lägg ut som statisk html-fil. Om det är riktigt allvarligt lägger jag bara ut det som besökarna kom dit för.
  3. Glöm inte ditt bästa innehåll. Jag gör också statiska html-filer av de filer som genom statistik visat sig vara de mest eftertraktade. Att hålla koll på de sidor med flest sidvisningar är därför nödvändigt. Innan det händer naturligtvis.

Vissa webbhotell har virtuella miljöer vilket innebär att din hemsida kan spridas lite varstans på ett kluster av hårddiskar. Det borde i teorin göra att två filer kan laddas samtidigt, och därmed snabbare, än om allt ligger på samma hårddisk. Jag är dock alldeles för dum att uttala mig om detta är en sanning. Men det låter logiskt i mina öron.

Har du planerat för en (välkommen) katastrof?

Förpackningen är allt

Peter Dahlgren Leave a comment

Tv-programmet Bullshit med programledarna Penn och Teller avslöjar många pseudovetenskapliga påhitt.

I ett avsnitt testar de att paketera den billigaste (skit)maten de kan hitta. Det serveras sedan som den mest exklusiva som går att få tag på. En servitör fulländar illusionen om gourmématen som helt organisk, handplockad och högklassig i största allmänhet. Resultatet? ”The best I ever eaten.”

Psykologi, eller rättare sagt manipulation, är intressant. Föreställningen om hur maten ska smaka är så stor att vi lurar oss själva till att tro på den. Marknadsförararen Seth Godin kallar detta All marketers are liars (som också är titeln på hans bok) och menar att vi konsumenter gärna intalar oss själva en liten historia om produkterna vi använder, som inte nödvändigtvis behöver vara sann. Seth poängterar däremot att företagen måste vara helt ärliga, men gärna hjälpa konsumenten att tro på det de vill tro.

En vanlig föreställning bland konsumenter, om du frågar dem på stan, är att reklam inte påverkar dem. De menar att de inte springer och köper en tandkräm bara för att de sett den på tv. Att de har kontroll över sina inköp, och därmed påverkan från reklam. Det är såklart beundransvärt att de inbillar sig det, men faktum är att de flesta inte har en aning om hur de påverkas. Det finns mängder av litteratur på detta område, så jag ska inte sväva iväg om det nu.

Jag vill ändå rekommendera Hjärnstorm som är en riktigt bra programserie som SVT visade för ett tag sedan. Däri undersökte programledaren Henrik Fexeus fenomen som dessa, hur vi exempelvis tycker om produkter med cirkulär geometri eller förpackning, snarare än kvadratiska, eftersom de känns mjukare och behagligare. Det och mycket annat. Tyvärr ligger avsnitten inte längre ute på nätet, men det kommer en ny säsong under 2008 – så håll ögonen öppna!

3 oförskämt enkla affärsidéer som fungerar (och en bonus)

Peter Dahlgren 4 Comments

Den här listan ger inspiration till affärsidéer som är oförskämt enkla, ja till och med pinsamt enkla. Men de fungerar. Förhoppningsvis kan det ge dig inspiration till att det faktiskt inte behöver vara något avancerat med att driva företag. Det räcker bara att man löser ett problem, vare sig det är ett som finns i ute världen eller som är skapat av efterfrågan av din produkt. (Vilket drömscenario!)

Filma en brasa och sälj dvd:n. Bras- och akvarium-tv har blivit populärt tack vare intåget av den platta tv:n. Kostnaden för att producera en timme lång videosekvens med ett par vedträn som brinner är oförskämt liten. Marginalkostnaden är också den oförskämt liten. Kanske ackompanjerad till en Mozartklassiker.

Kranvatten på flaska. Vi människor köper vatten på flaska trots att vi har ett av världens bästa kranvatten. Det är idiotiskt att köpa vatten på flaska, egentligen. Men vi gör det ändå. Man kan göra som Loka och Ramlösa och ta källvatten, eller som Coop och sälja vanligt kommunalt kranvatten. Priset skiljer dem åt, knappast smaken.

Miljörörelsen har dock, mycket riktigt, uppmanat folk att dricka kranvatten i stället. Men där finns en annan affärsidé: att sälja eller ge bort vattenflaskor med din logga på.

Ta betalt för support. Red Hat gör det och var kanske till och med pionjärer. Svenska MySQL likaså (eller amerikanska med tanke på uppköpet av Sun). De ger bort en suverän produkt helt gratis som dessutom är open source. Sedan tar det betalt för att hjälpa människor använda det.

Apropå att ge bort saker gratis så finns det ett litet företag i Kronobergstrakten som ger bort en skrivpärm till studenter på Växjös universitet. I den finns reklam för lokala företag inom de områden studenterna pluggar. Snacka om en produkt som gynnar alla parter!

”Hackare förklarar krig mot Scientologin”

Peter Dahlgren 3 Comments

På Youtube förklarar ”Anonymous” krig mot Scientologi-rörelsens existens på internet.

Läs hela nyheten på IDG: Hackare förklarar krig mot Scientologin

Här är krigsförklaringen:

Det här är bra. Scientologi är en farlig och destruktiv sekt, punkt slut. Huruvida ett krig på nätet gör någon nytta är däremot tveksamt.

Få känner nog igen scientologi om det inte nämns ”up front.” Men det finnas närmare än vad du tror. Jag gick för några år sedan en utbildning i konflikthantering. Där föreläste en före detta kriminell drogmissbrukare om hur man kunde lösa konflikter. Det centrala i utbildningen var användandet av ARC-triangeln, en av scientologin uppfunnen metod.

Genom mina efterforskningar verkar det vara Narconon, ett rehabiliteringshem för drogmissbrukare, som stått för ”utbildningen”. Det drivs av Scientologikyrkan, som med all sannolikhet manipulerat honom och många fler missbrukare.

I mina ögon är det höjden av oansvarighet att låta en sådan person utbilda i konflikthantering. Jag ska nämna att utbildningen skedde i säkerhetsbranschen.

5 vanligaste lösenorden från Bilddagboken (och hur du skyddar dig)

Peter Dahlgren 9 Comments

Den senaste tiden har jag informerat mina besökare om vikten av välja ett säkert lösenord. Jag passade också på att analysera de lösenord som hackare lyckats knäcka från Bilddagboken.

De fem vanligaste lösenorden:

  1. 123456
  2. bajskorv
  3. hejsan
  4. fotboll
  5. hallon

Då urvalet var knappt, endast 1 111 knäckta lösenord, valde jag endast ta de fem mest frekventa. Förutom de svenska orden är det ingen större skillnad mot MySpace: 10 vanligaste lösenorden.

Hur ska ett säkert lösenord se ut?

Såhär: pD\o\"_M1-&$='x{j$ oy (21 tecken).

  • Långt. Ju längre ditt lösenord är, desto bättre. Det bör vara minst åtta tecken.
  • Specialtecken. Använd många olika tecken för ditt lösenord; bokstäver, siffror och specialtecken. Ett väldigt bra lösenord är i stil med {KA%\V1#w\^.s%.u>+~LB. Blanda alltid gemener med versaler.
  • Undvik ord. Använd inte ord som finns i ordlistor, de testas allra först. Hitta på något helt obegripligt. Med ordlista menas inte Svenska Akademins, utan hackerordlista. De fungerar som människor gör, så förkortningar i stil med ”H3ll0” för ”Hello” ger inget skydd.
  • Byt ofta. De som hackade Bilddagboken hittade en backupfil från maj 2007. De som ändrat lösenord sedan dess är betydligt bättre skyddade.
  • Ett per webbplats. Använd olika lösenord för varje webbplats du använder. När Aftonbladet hackades var det bara ett av systemen som drabbades. Men de lösenord som hittades användes för att komma in på andra tjänster.
  • Smart program. Det bästa är att använda ett program som håller reda på lösenorden åt dig. Jag rekommenderar Keepass. Det kan automatiskt klistra in användarnamn och lösenord i inloggningsformulär när du besöker en webbsida. Du behöver bara komma ihåg ett lösenord till programmet. Det är gratis, open source och fungerar på alla plattformar.
  • Skriv ned lösenorden. Risken för inbrott är mindre än dataintrång i dagsläget, så skriv ned lösenorden på papper om du inte vill använda Keepass. Spara däremot aldrig dina lösenord som en textfil på datorn.

Liksom Keepass kan Strong Password Generator ge dig ett automatisk lösenord som är starkt. Du får också smarta tips på hur du kommer ihåg det.

Så knäcks ett lösenord

Det är viktigt att förstå hur ett lösenord knäcks. Då kan du bättre skydda dig mot det. I regel finns det tre sätt:

  1. Gissa. Ju mer man känner till om en person, desto lättare är det att hitta rätt lösenord. Heter katten Fia? Då testar vi olika kombinationer av Fia. Undvik därför ditt andranamn, namnet på din sambo eller liknande som lösenord.
  2. Ordlista. En ordlista är som namnet säger en lista över ord. Men inte vanliga ord, utan ord som tagits fram från tidigare knäckta lösenord. Därför finns lösenord som 123456, abc123 och qwerty i ordlistan eftersom de är de absolut vanligaste lösenorden i världen.
  3. Brute force. Detta innebär att man testar alla tänkbara kombinationer av ett lösenord med ett datorprogram. Denna metod kommer alltid att lyckas knäcka ditt lösenord. Det är bara en fråga om tid. Ett riktigt långt lösenord med många specialtecken kan ta flera hundra miljoner år att knäcka. Ett lösenord på tre bokstäver tar ett par millisekunder.

Vanliga myter

ettjättejättejättelångtlösenord är lika säkert som 4|K#d)$�6".

Det beror på, i synnerhet eftersom bokstäverna a till z med största sannolikhet testas först. Hackare vet om att människor tänker så och ofta använder befintliga ord och kända mönster. Varför lägga energi på att knäcka lösenord med specialtecken när de flesta ändå bara använder ett fåtal bokstäver?

De enda specialtecknen i exemplet ovan är å, ä och ö. I den sistnämnda |, #, ), $ och �. Ett lösenord på 5 tecken med bokstäverna a till ö (gemener) ger ungefär 17,2 miljoner unika kombinationer. Min dator knäcker ungefär 10 miljoner lösenord/sekund. Det talar för sig själv.

Använder du i stället 5 tecken med både versaler och gemener plus specialtecken ökar du skyddet dramatiskt. Vid 8 tecken har du någorlunda acceptabel säkerhet. Jag rekommenderar dig att använda minst 14 tecken.

Ett knep (som också är enkelt att komma ihåg) är att ta olika ord från exempelvis en sångtext och kombinera det med specialtecken. Då kan det bli något i stil med !never like >gonna< virgin? från låten Never gonna give you up av Rick Astley och Like a Virgin av Madonna kombinerat med lite obegripliga tecken.

Byt bokstäver mot siffror, l till 1 och o till 0, så är du säker

Nej. Detta ”språk” kommer ursprungligen från hackare. Därför läggs kända ordkombinationer in i ordlistor, och crackprogrammen ställs in att arbeta efter detta mönster.

Man kan tycka att tr3vligt är lika svårt att knäcka som tgvtrl3i, men det förstnämnda vittnar om ett känt mönster.

Vad kan du som webbutvecklare göra?

När vi vet hur lösenord bör se ut, och hur de knäcks, är det dags för dig som webbutvecklare att ta steget.

Envägskryptera alltid. Du skall alltid envägskryptera användarens egna lösenord. Det finns inga undantag. Spara aldrig lösenord i klartext och skicka aldrig ut lösenord via e-post. Om en användare glömmer sitt lösenord måste du implementera en ”Glömt lösenordet?”-funktion som enkelt skapar ett nytt genom att besöka en bekräftelselänk i ett e-postmeddelande.

Envägskryptering innebär att man gör en form av kontrollsumma av lösenordet, så kallad hash. ”Hello World!” blir exempelvis 2ef7bde608ce5404e97d5f042f95f89f1c232871 som hash i krypteringsalgoritmen SHA-1. Det går inte att få tillbaka lösenordet. Man kan bara jämföra med en annan hash för att se om de är lika.

Salta lösenordet. Salt innebär att man lägger till diverse skräp till lösenordet. Om vi tar Hello World! igen och lägger till &3] får vi därmed Hello World!&3]. Varje användare får en egen salt. Detta gör att varje hash av lösenordet inte blir likadant som någon annan, trots att de har samma lösenord, och det blir därmed betydligt svårare att knäcka. När man vill knäcka ett lösenord, är det första man tittar efter nämligen antalet förekomster av en hash. Desto fler förekomster, ju troligare är det att ett vanligt lösenord har använts. Salt gör alla hashar unika.

Du kan ta användarens ID-nummer som salt. Det innebär att den som lyckats ta en kopia av databasen ändå får ruskigt svårt att knäcka lösenordet, även för den som använt 123456 som lösenord. Hackaren måste få tag i programkoden och själv leta upp var salten läggs till (före eller efter lösenordet?) och samtidigt veta vad som används till salt. Kryptera sedan det hela med en säker algoritm.

SHA-3, AES eller DES. Det är tre krypteringsalgoritmer som visat sig vara bland de mest svårknäckta i dagsläget. MD5 är väldigt vanligt men har bevisats ge så kallade kollisioner, det vill säga två olika textsträngar som ger samma hash.

Kryptera anslutningen. Det spelar ingen roll hur säkert ditt lösenord är om du ändå arbetar över en okrypterad anslutning (alltså inte SSL/HTTPS). Via ett inloggningsformulär skickas all data i klartext. Den som läser av HTTP-trafiken kan då hitta ditt lösenord. Om en krypterad anslutning inte är ett alternativ kan du alltid kryptera lösenordet på klientsidan, med javascript, innan det skickas till servern. Det kräver såklart att klienten har javascript aktiverat.

Bilddagboken dåligt säkrad

Bilddagboken använde den inbyggda hashfunktion som finns i relationsdatabasen MySQL. Den har varit oförändrad i många år och anses inte vara värd att förlita sig på.

Dessutom användes ingen salt, så det gick på ett enkelt sätt att ta fram den vanligaste hashen. Därefter kan man utgå från, genom statistik, att lösenordet är 123456.

Då är det bara en fråga kvar till dig. Tar du dina besökares säkerhet på allvar?

Tips

Testa olika lösenord och se hur svåra de är att knäcka med brute force: Password Haystacks: How Well Hidden is Your Needle? (tipstack till @botulf2000).

Så blir 2008

Peter Dahlgren 2 Comments

Sist jag gav mig på en framtidsprognos var jag blyg och sa det som redan hänt och att det kommer att utvecklas ännu mer. Det blev så, föga förvånande, men var knappast någon profetia. Därför tänker jag vara mer extrem nu. Kanske något långsiktigt, men what the heck.

Statistik. Tänk dig att SCB och andra förvaltningar gör sin data tillgänglig över nätet som webbtjänster. Man kan bygga alla tänkbara applikationer med sådan data. Vilka affärsområden man kan bygga kring detta sätter bara fantasin gränser för. Statistiken ska i detta sammanhang inte inkräkta på den personliga integriteten, utan bara vara allmänt för befolkningen i sin helhet med geografisk och demografisk data.

Tele och tv via fiber. Dina hål i väggen försvinner. Tele och tv behöver inte längre distribueras via gamla kablar eller i luften. När fibrer väl är utbyggt överallt finns det i teorin oändlig kapacitet att utnyttja. Mobiltelefonen kan koppla upp sig till din dator och ringa automatiskt via din ”hemtelefon” om du vill. Allt går via bredbandet. Tv:n (som vi kallar den i dag) blir en dator med bredbandsingång i stället för antenningång. Frekvenserna i luftrummet byts ut till enbart datatrafik (mobiltelefon för tal och data).

Standardiserad svg-grafik blir äntligen tillgängligt för gemene man och mobiltelefonerna stödjer det. Adobe gör Flash ännu bättre för att konkurrera ut standarden. De släpper en extremt lätt mobilversion av Flash. Adobe vinner.

100-dollardatorn kostar 75 dollar och sänks till 50 dollar året därpå. Med bättre prestanda.

Vi får en E-myndighet som fungerar som medborgarens eget virtuella utrymme i samhället. Webbplatsen blir förstahandsvalet för kontakt med myndigheter. Sköt ärenden kring sjukförsäkring, pension, adressändring, deklaration med mera. En inloggning till allt. Varje myndighet har fortfarande en egen webbplats för djupare information.

Mikrolärande. Förra året sa jag att microformats skulle bli stort. Nu tror jag på mikrolärande. I stället för ett Wikipedia fullspäckat med information kommer det små tjänster med kort information med endast det viktiga. Detta för att snabbt få svar på frågor.

Detta avspeglas i viss grad redan. Fler och fler kan bygga saker som gör en enda grej. Därefter kan hela världen dra nytta av tjänsten. Mashups.

Jag själv byggde www.alreadythought.com som visar inspirerande citat. Bara. Där ska jag lägga till rss-flöde lite senare så att fler kan ta del av innehållet. (Ingen affärsmodell är kopplad till sidan, den är gjord för den goda viljans skull.)

Sådär. Då har jag spytt ut ett antal mer eller mindre sannolika profetior. Vad tror du?

En sak till förresten: Gott nytt år!

Statsminister Fredrik Reinfeldt mördad

Peter Dahlgren 5 Comments

Eller: ”Hur jag blev lurad.”

Vad som händer i världen och i Sverige får vi i huvudsak reda på via medier. Det innebär att den som kontrollerar medier också kontrollerar sanningen.

Den som inte förstår detta kommer naivt att tro att allt som serveras dem är sanningen:

För ett tag sedan läste jag ”Våldtäktsman friad” på en tidnings förstasida. Rubriken är på bara två ord, men den säger att personen ifråga är en våldtäktsman. Den som visats vara oskyldig i domstol skall också anses vara oskyldig. Genom ett medvetet val av värdeladdade ord styrs vi in i tolkningar som vi tror är våra egna. Men vi luras.

Titta här:

”Kvinnor tvingas stanna hemma med barnen medan mannen får gå iväg för att jobba.”

Om vi vänder på resonemanget får det en annan innebörd:

”Kvinnor får stanna hemma med barnen medan mannen tvingas gå iväg för att jobba.”

Det konkreta som händer i meningarna är densamma. Men värdet av orden, ”tvingas” och ”får”, och hur de ska tolkas bestäms av skribenten. Att använda värdeladdade ord, eller rent av felaktigheter som i våldtäktsfallet, faller lätt igenom för den okritiska läsaren. Du.

Kom ihåg att ett företags främsta uppgift är att dra in pengar åt sina aktieägare, i synnerhet är det sant i storbolag. Ju märkvärdigare och mer laddade nyheter, desto mer läsare. Ett effektivt retoriskt grepp är att tilltala läsarens förakt mot orättvisor. ”Våldtäktsman frias.”

Objektivitet är ett begrepp som saknar neutralitet i nyheter. Alla nyheter är vinklade i någon form, även public service. Frågan är inte om, utan hur mycket. Även den nyhet som återspeglar verkligheten bäst av alla åsidosätter inte bolagets kraft att begränsa urvalet av nyheter.

Varje dag måste redaktörer ta beslut om vilka nyheter som ska synas i tidningen eller i tv-rutan. Besluten grundar sig av redaktionella skäl och, i slutändan, av aktieägarnas intresse. Pengar.

Att Philip Morris, som tillverkar cigaretter, tar sig an ett socialt ansvar med att begränsa rökning bland ungdomar är bara ett skenbart sätt att lugna aktivister och därmed negativ marknadsföring. Aktieägare är intresserade av avkastning. Cigaretter ger cancer. Det är fakta. Allt som hänt i Sverige är 18-årsgräns och en klisterlapp på paketet som säger att det är farligt.

En av världens största mediakoncern, News Corporation som ägs av Rupert Murdoch, driver tidningar och tv-kanaler över hela världen. Deras inverkan på vad människor får reda på är ofattbar. Nyheter är vad de säger är nyheter.

Om Philip Morris köper reklamtid hos News Corporations alla mediekanaler kan det vara en affär värd miljarder. Det ligger därför inte i News Corporations intresse att visa inslag som starkt kritiserar rökning i allmänhet eller Philip Morris i synnerhet. Tvärtom. De lär göra allt vad som krävs för att tysta det. Det har också hänt. Och händer fortfarande.

Krig är bra för ekonomin

Det finns ingenting som krig som sätter pengar i lika stor rullning. Den som har ett finger med i ekonomin kommer därför att göra sig en ordentlig avkastning på krigets offer. Att hitta ursäkter för att ge sig in i en väpnad konflikt eller försöka dra ut på den så länge som möjligt ger en närmast enorm avkastning.

IBM sålde hålkortsmaskiner till nazisterna. Guld och olja steg kraftigt under Irakkriget. Hitler fick den tyska ekonomin att blomstra innan kriget.

Den svenska maktkoncentrationen

I Sverige äger Schibsted Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Bonnier äger bland annat Dagens Nyheter, Expressen, Dagens Industri, Svensk Filmindustri och TV4. MTG, som ingår i Kinneviksfären äger TV3, Viasat Sport, TV1000, TV6, ZTV, TV8, RIX FM med flera. Två bolag kontrollerar alltså alla nyheter du ser på svensk tv. SBS äger å andra sidan Kanal 5, men kanalen saknar nyhetsrapportering.

Den som tror att fler tv-kanaler innebär större mångfald och demokrati tar fel. Endast genom fler mindre bolag kan man uppnå bättre yttrandefrihet.

De flesta nationella och lokala tidningar får sina nyheter från TT, Tidningarnas Telegrambyrå. Den ägdes från början gemensamt av alla nyhetsbolag. TT stod fram till 1995 för alla nyheter i Sveriges Radio.

TT är i dag privatägt med helägda dotterbolagen TT Spektra och Scanpix. Tänk på att Aftonbladet äger den största andelen av TT, 20 %. Och därmed äger Schibsted 20 % av TT.

Kraven på trovärdigheten hos nyheter är av naturliga skäl väldigt höga vid TT. Men om de väl slipprar igenom innebär det en fullständig nationell penetration. Även tack vare att medier ofta läser varandra för att undvika att missa något. Detta får konsekvenser:

Att få saker om bakfoten är inte enda sättet att rapportera felaktiga nyheter. Man kan utelämna detaljer, antingen medvetet eller omedvetet, och därmed ge nyheten en annan tolkning.

Public service

I Sverige har vi public service, som innebär att bland annat nyheter ska rapporteras oberoende av kommersiell påverkan. Ingen reklam i SVT eller SR alltså.

Nyheterna i dessa kanaler bör därför ha högst tillförlitlighet och trovärdighet. Men sponsring förekommer dock i tv-rutan. SVT får pengar för att visa ett privat företag eller varumärke i bild. Skillnaden mellan reklam och sponsring är endast semantisk. Public service neutralitet kan därmed ifrågasättas.

Internet

Internet är den största revolutionen för yttrandefrihet och demokrati. Information och nyheter är inte längre en handelsvara för storbolag. Genom medborgarjournalistik kan information från gräsroten grävas fram och presenteras, liksom att syna eventuella bluffar som storbolagen levererar.

Problemet är att staten vill kontrollera flödet genom internet. Man använder argument som ”kriget mot terrorismen” för att minska den personliga integriteten och därmed få en större insyn i vad som sker på nätet och i ditt liv.

Det vore helt otänkbart att Posten får i uppgift att läsa alla brev som skickas i Sverige. Men förslag om att genomsöka all elektronisk post som skickas över landets gränser är redan uppe på dagordningen, men tack och lov bordlagda tills vidare.

Detta är dock en parentes att internet faktiskt kan mynna ut i ett övervakningsscenario i stil med Big Brother. Ett Bodströmsamhälle.

Källkritik

Att kritiskt ta till sig nyheter är därför det enda sättet. Utgå inte från att allt du hör är sant, eller att du får reda på allt som händer överallt.

Källkritik är kritisk granskning av en källas sanningsvärde. Det låter självklart, speciellt för en nyhetsredaktion. Men stress, tidsbrist och viljan att vara först med en nyhet gör att många tullar på regeln. Man ska alltid tänka kritiskt; vem som har skrivit materialet, vem som står bakom bolaget, hur gammal nyheten är och om det kan vara fråga om reklam eller annan marknadsföring.

Filmtips

  • The Corporation
  • Orwell Rolls in his Grave
  • Fahrenheit 9/11 (av Michael Moore)
  • Manufacturing Dissent (kritik mot Michael Moore)
  • Thank You For Smoking

Var kritisk. Tänk på att demokrati inte är något automatiskt skydd mot diktatur. Hitler tog makten genom demokratiska val och manipulativa och populistiska idéer. Bara för att man upprepar en lögn tillräckligt många gånger blir det inte automatiskt en sanning. Du måste vakna och förstå att folk styr ditt liv utan att du vet om det.

Ta också en titt på mediekritik.nu som listar felaktigheter av svenska medier.

Scen ur Network (1976), fyra minuter

”You’re beginning to believe the illusions we’re spinning here, you’re beginning to believe that the tube is reality and your own lives are unreal. You do. Why, whatever the tube tells you: you dress like the tube, you eat like the tube, you raise your children like the tube, you even think like the tube. This is mass madness, you maniacs. In God’s name, you people are the real thing, WE are the illusion.”

Peter Finch som nyhetsankaret Howard Beale i Network (1976)

(Denna artikel skriver jag, Peter Dahlgren, i huvudsak i egenskap av chefredaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Voodoo Film).