Användbarhet

Enkelhet är bra.

Inget system kan göra allt

Ska man köpa ett skräddarsytt system eller ett standardsystem? Det förstnämnda talar för enklare och billigare uppdateringar, medan det andra för bättre integration i verksamheten. Men är det verkligen så? Läs inlägget ifråga på bloggen ”relaterat”: Inget system kan allt.

Återigen påpekas att köpet inte är motiverat av de som ska använda det, utan snarare av it- eller ekonomiavdelningen. De som ska ta beslutet om val av system är de som ska använda det – punkt slut.

Jag vill ha ett Wikipedia som svarar på frågorna när, var, hur och varför – inget mer

Uppslagsverket Wikipedia är en plats jag spenderar stor mängd av min surfning på. Kunskap är makt.

Men jag skulle vilja se en kort version av Wikipedia som enbart innehåller det absolut nödvändiga i ett par meningar. Det är perfekt när man behöver fräscha upp minnet eller behöver känna till bakgrunden kring ett ord.

Artikeln om Berlinmuren skulle kunna anpassas på detta vis:

Vad: En mur som byggdes under andra världskriget för att skilja Öst- och Västtyskland åt
När: Byggdes 1961 och revs 1989
Var: Rakt genom Tyskland, delade huvudstaden Berlin
Hur: 15 000 personer började att bygga muren genom att…
Varför: Därför att…

Givetvis något mer konkret och detaljerat, men ni fattar principen. Man kan besvara de sex journalistiska grundfrågorna; vad som har hänt, vem som har gjort det, var det hände, hur det gick till, varför det hände (orsak) och vilka konsekvenser det fått.

Dessa frågor är universella och kan förklara det mesta som ryms på planeten, i alla fall i nyhetsväg. Att förklara en teknik eller metod är givetvis svårare (som exempelvis inductance), men inte omöjligt.

Det finns ju redan ”Simple english” på Wikipedia som är för engelsknybörjare. Den här formen av ”expressuppslagsverk” tror jag starkt på i framtiden. När Wikipedia har vuxit ännu mer så finns det utrymme för att tolka befintliga artiklar och översätta dessa till enbart kalla fakta. Vill man läsa mer så går man till huvudartikeln.

En annan fördel med denna homogena indelning är att det blir semantiskt. Det går enkelt att ta fram viktiga årtal för Berlinmuren, helt automatiskt. Att spotta ut en xml-fil med ”the when, the who and the what” är inte heller några konstigheter. Mobila nätsurfare kan skatta sig lyckliga att slippa skrolla genom långa texter efter de viktiga kärnpunkterna.

Tråkig läsning? Kanske. Snabb kunskapsinhämtning och bättre allmänbildning? Absolut.

Vad tror ni om min idé?

Galleri med med designmönster för interationsdesign

Hur designar andra när de gör en kundvagn, 404-sidor och kommentarformulär?

Kolla in Interface design patterns. Även Yahoo har en samling av designmönster som man kan hämta inspiration ifrån. Det är ju ofta så att man vet vad som är bra när man använder det, men kan ha svårt att sätta fingret på detaljerna när man själv ska leva upp till bevis.

Läs också Vad kännetecknar god interaktionsdesign?

(Via Baekdal)

Användningstester avslöjade brister på sverige.se

Här följer ett axplock från några nyheter om användbarhet som jag tycker bör uppmärksammas. Efter ett ganska långt uppehåll med min rss-läsare tog jag till slut tag i ångesten och gick igenom alla tusentals nya inlägg. Knappen ”Mark all as read” fick användas många gånger. Den som inte skrivit en slagkraftig rubrik fick inte min uppmärksamhet.

Användningstest förbättrade startsidan på sverige.se

Webbplatsen sverige.se gjordes om och till grund låg ett användningstest som visade vilka problem webbplatsen brottades med. Användarna tyckte exempelvis att det var svårt att förstå rubriken ”Axplock” och hittade inte fler kategorier än de som visades på startsidan.

Pragmatic Architecture: User Interface

Från Microsofts arkiv kommer en artikel om att bygga gränssnitt för distribuerade applikationer, det vill säga en applikation som är uppdelad i komponenter i olika miljöer.

Fundamentally, any user interface is going to be made up of five parts: style, implementation, perspectives, cardinality, and locality.

Skärmfilmare

Tommy tipsar om Bulent’s Screen Recorder som är praktisk vid användningstester. Den ska spela in vad som händer på skärmen inklusive ljud. Den kan också spela in video synkroniserat med skärmen.

Design Pattern Library

Yahoo har en väldigt bra översiktlig guide till olika designmönster; kalender, brödsmulor, navigering med flera. (Designmönster innebär att man visar upp lösningar – metoder – på olika problem inom programutveckling och informationsarkitektur.)

Usability Testing. Oh, The Things You Can Learn

Jared skriver om att användningstester inte ska göras i slutet av processen, eftersom man då måste ha en fungerande produkt och att man då har missat många steg på vägen.

Usability tests can’t tell you everything you need to know to make every decision right. However, if you pay attention to all the clues, you can learn a tremendous amount.

Begränsade öppettider på nätet – varför Trygg-Hansa?

Två otroligt störande saker jag har stött på är begränsade öppettider på nätet och sidor som laddar om sig själva. Låt oss ta mitt hat i turordning.

Jag är i kast med att byta bilförsäkring och av någon anledning får jag impulsen mitt i natten. Tyvärr har både Folksam, Länsförsäkringar och Trygg-Hansa begränsade öppettider för att få prisförslag. If klarar att teckna en försäkring klockan två på natten, varför klarar inte de andra det?

Ett annat irriterande faktum jag trodde var död sedan länge är nyhetssajter som uppdaterar sig själva. Går jag in på vilken sida som helst hos Dagens Nyheter kommer sidan att uppdateras var tionde minut. Det är den elaka lilla kodraden <meta http-equiv="Refresh" content="600;url=/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=10" /> som ställer till det.

Hittar jag en intressant nyhet kan jag inte läsa den om jag går ifrån datorn och nätverket går ned. De smarta webbredaktörerna tycker att vi ska ha de senaste nyheterna hela tiden, vilket gör att sidan också kan börja laddas om när man läser. Är det användbart? Det är ju jag som läser webbsidan och det är jag som ska ha kontrollen. Herrejösses, jag trodde sådana 90-talsfasoner var över.

Lyckligtvis råder Web Developer Toolbar bot på problemet med alternativet ”Disable Meta Redirects”.

Sökmotorer är inte smartare än den data som petas in i den

Funderar du på att använda en egen sökmotor till din webbplats? Tänk på att en sökmotor aldrig kan bli smartare än den data som den indexerar.

Ett vanligt exempel jag ofta sett är sökmotorer på e-butiker som säljer vissa typer av produkter. Ofta kan man söka efter produktnamn, beskrivning och artikelnummer. Men om man söker efter ”kameror” eller ”cyklar” så hittar sökmotorn ingenting. Den är konstruerad att leta efter produkter, inte typer av produkter.

Att tro att man kan installera en sökmotor och låta den sedan sköta sig självt är naivt. Den behöver matas med nyttig information hela tiden. En sökmotor är mycket mer komplicerad än att matcha ord med varandra.

Jag testade dessa exempel:

Sök efter ”köksmöbler” på Ikea.se. ”Inga träffar” blir svaret. Naturligtvis finns det massor av köksmöbler hos Ikea, men man måste använda navigationen för att se dem. Sökmotorn klarar bara specifika produkter, vilket jag sällan lägger på minnet (undantaget bokhyllan Billy som jag av någon anledning alltid kommer ihåg).

Sedan har vi ett annat problem. Variationer av ord. Vanligtvis när jag söker använder jag pluralis, ”kameror” i stället för ”kamera”. Problemet med produkter är att produkten i sig är en ”kamera” och därför genererar inga träffar när man söker efter ”kameror”.

För att komma runt det här problemet (bland många andra) brukar man använda en kontrollerad vokabulär. Det är en sorts ordlista som beskriver vilka ord som ska användas, variationer av ordet, synonymer och besläktade ord. Det ger också en hjälp när man skriver texter, eftersom föreslagen stavning och böjning av ord kan ge texterna ett mer enhetligt intryck.

Vanligtvis brukar man ta varje produkt och koppla den till en post i vokabulären. Men en sådan koppling är inte nödvändig. Det går också att låta sökmotorn leta efter besläktade ord automatiskt. När användaren skriver ”kameror” i sökrutan utvidgar sökmotorn resultat till ”kamera, kompaktkameror, digitalkameror, filmkamera, videokamera, systemkamera och fotoapparat”. Även om ordet ”kameror” aldrig förekommer i någon text, kan sökmotorn hitta det användaren letar efter ändå. Magiskt.

Nya problem uppstår givetvis då. ”Fil” är ett ord som kan betyda många saker (en så kallad homonym). Vad sägs om datafil, vägfil, filmjölk, bågfil med flera. En sökmotor kan inte veta vilken betydelse du letar efter.

Mer om kontrollerade vokabulärer i framtida artiklar.

Gillar nördiga webbanvändare flash? Troligtvis inte.

Do Geeky Web Users Like Flash? Probably Not.

One might think decision makers in an IT department would appreciate the enhanced experience Flash, AJAX, and other animation technologies offer.

I was mistaken.

Our firm has performed many usability tests on Flash- and AJAX-enhanced sites. Below are some of the actual comments we received from one-on-one usability tests:

Och sedan listas ett antal kommentarer, bland annat denna:

”I want to get down to business. I want to see things. What’s with this [expletive] animation thing?”