Month: augusti 2006

Det lilla är det nya stora

Peter Dahlgren 4 Comments

Det kan vara översättningen på Small is the new big. Ett motto som har sitt ursprung från marknadsförare i väst.

I korthet går det ut på detta:

Fel:

  1. Hitta en väldigt stor grupp med människor.
  2. Skapa en produkt och hoppas att 5 % av dem köper den.

Rätt:

  1. Hitta en liten grupp människor med samma intressen.
  2. Skapa en produkt som 100 % av dem att kommer att gilla.

Låter det konstigt? Egentligen inte. Det är alltid lättare att göra en liten grupp människor med väldigt smala intressen nöjda, än en stor mångfacetterad grupp.

Läs mer om det lilla

  • Small is the new big av marknadsföraren Seth Godin. Han har också gett ut en ny bok för en vecka sedan som kallas just Small is the new big. Jag tror det var Seth som grundade uttrycket, men jag är inte helt säker. Kan någon bekräfta?
  • How to get people talking about your product av Erik Sink. Han byggde bland annat de första versionerna av Internet Explorer. Uppenbarligen kan han ett och annat om marknadsföring också.

IDG har bytt publiceringssystem – och ingen gammal länk fungerar…

Peter Dahlgren 10 Comments

Hur dum får man bli. IDG har bytt publiceringsystem och därmed alla sina adresser.

Som jag skrivit tidigare så är adressen den viktigaste komponenten av en webbsida.

Man kan byta ut precis allt, men när man byter adress så faller alltihop. Nu kommer ingen länk att fungera längre. Google måste indexera om alla tusentals artiklar och kasta ut de gamla. Alla förlorar på bytet.

Varför finns det inga publiceringssystem som behåller sina adresser eller kan flytta över dessa till ett nytt system? (Gör vad som helst! Ja, så länge som de gamla adresserna bara fungerar!)

Varning för ord som slutar på s

Jörgen Johnsson 5 Comments

Du skriver dem säkert omedvetet. Ja, orden som förpestar din text och gör den otydlig och tråkig. Gör en liten förändring i ditt skrivande och få fler personer som läser det du skriver.

Om du inte hört talas om aktiva och passiva meningar; då är det hög tid nu. Skriver du passivt blir din text genast otydlig och tråkig att läsa. Ta fram texten du skrev senast. Hur många ord hittar du som slutar på s? Förmodligen en hel del.

Nu är det dags att du får lära dig hur du undviker ord som slutar på s. För att göra detta underlättar det om du förstår varför de uppstår. Svaret är enkelt. Du har inte tänkt igenom vem som är subjektet i meningen. Eller med andra ord: vem det är som gör något. Låt mig visa två exempel på meningar. En passiv och en aktiv.

Blommorna vattnas en gång om dagen.

Här är ett typexempel på en mening där varningsklockorna ska börja ringa. Meningen är passiv och den innehåller ett ord som slutar på s. Vem det är som gör något förblir okänt för läsaren. Det kan vara en automatisk vattenspridare, fastighetsskötaren eller någon helt annan. Meningen kan enkelt förbättras. Ställ frågan: vem är det som vattnar blommorna? Jo, det är Lena. Bra, då utgår du från Lena när du skriver om meningen som aktiv:

Lena vattnar blommorna en gång om dagen.

Vad vinner du nu på detta förutom ett s mindre? Texten blir inte lika anonym. Det kan hända att det i vissa fall är skönt att gömma sig bakom passiv meningsbyggnad. Men inte för ofta. Ibland är det befogat att använda enstaka passivum. Någon passiv mening här och där är nödvändigt för att få en varierad text med bra rytm. En aktiv text är alltid roligare att läsa. Den blir mer levande och den byråkratiska känslan försvinner. En trevligare och mer lättläst text helt enkelt.

Så här gör du steg för steg:

Hitta subjektet genom att ställa frågan: vem gör något? Svaret är början på din mening. Skriv ner det. Fyll på med de resterande orden i meningen. Kontrollera att meningen bara har ett budskap.

Text: Jörgen Johnsson

Bra reklam som vi längtar efter (och som bara lyfter fram en produkt)

Peter Dahlgren 16 Comments

Det är ingen som tittar på reklam. Alla bläddrar förbi det i tidningen och alla zappar när Ipren-mannen dyker upp. Är det så?

Ta en titt på följande saker. Vi brukar faktiskt leta efter dem:

  • Veckans bio. När du ska gå på bio, var kollar du då? Om inte nätet så är det troligtvis tidningen eller på tv. Att se en trailer på tv skapar lust och tidningen ger oss information om var och när vi kan se den. Reklam som enbart informerar.
  • Dagens lunch. Alla måste äta någon gång och att ha lunchmenyn som reklam är ett lysande drag.

Detta är bra reklam. Reklam som vi förväntar oss att den ska finnas och har nytta av. Visa vad du har att erbjuda direkt, ge exempel. Försök inte beskriva vad du erbjuder. Visa det. Folk är inte dumma, de fattar av exempel. Visar du en skiftnyckel och en skruv kan de räkna ut att det är ett järnbolag. Visar du en kyckling och ett mjölkpaket är det livsmedelsaffär och så vidare.

Lyft fram enstaka produkter, inte hela produktsortimentet. En liten detalj kan beskriva helheten bättre än helheten själv. Och ofta snabbare. Det handlar om associationer. Spela på förutfattade meningar och konventioner.

Har du fler exempel på reklam som faktiskt hjälper oss att lösa ett problem, nu på direkten?

Efterlysning: Standard för att utbyta innehåll mellan publiceringssystem

Peter Dahlgren 10 Comments

Nu kommer jag med en fråga till er läsare. Jag efterlyser en form av standard för att utbyta innehåll mellan publiceringssystem för webben.

Vi har i dagsläget RSS som kan utbyta titel, adress och textinnehåll. Men inte så mycket mer.

Jag letar alltså efter en standard att flytta innehåll (artikel, nyheter, kalenderevenemang etc) och överföra mellan exempelvis Typo3 och Drupal.

Med en sådan standard skulle man kunna införskaffa ett publiceringssystem och sedan välja ett annat i framtiden.

Har du svar på min efterlysning? Skriv en kommentar!

Ska jag skriva dom, de eller dem?

Jörgen Johnsson 58 Comments

Håll i dig nu för detta är svårt. Det måste vara svårt eftersom så många blandar ihop de och dem. Nu får du en gång för alla veta hur du förbättrar oddsen att skriva rätt.

Det är tabu att skriva dom. I mindre fina sammanhang är dom fortfarande flitigt använt. Det kan vara i mejl, chattsamtal eller på debattforum. Vid andra tillfälle passar det inte alls att skriva dom. Anledningen till att dom fortfarande används ibland kan vara svårigheten med att veta när det heter de eller dem.

Om du är osäker kommer här en hjälpreda som kallas vi/oss-testet. Det är lättare att höra när det ska vara vi eller oss, än när det ska vara de eller dem. Det du gör är att prova byta ut de mot vi och dem mot oss. Kommer du fram till att vi passar bäst, då använder du de. Passar oss bättre in väljer du istället dem. Det finns emellertid en del fraser testet inte fungerar på. I dessa fall kan du lugnt använda de, för då blir det oftast rätt.

vi/oss-testet i korthet:

  1. Prova ersätta de/dem mot vi/oss.
  2. Vi byter ut du mot de.
  3. Oss byter du ut mot dem.
  4. Välj det alternativ som låter rätt.
  5. Är du osäker blir det oftast rätt om du väljer de.

Fakta: De är subjektsform, precis som: jag, du, han, hon och vi. Dem är objektsform, några andra sådana är: mig, dig, honom, henne, oss och er.

Text: Jörgen Johnsson

Vad är ett bra domännamn?

Peter Dahlgren 3 Comments

Ekke frågade mig för ett tag sedan hur han ska utforma ett bra domännamn:

Vad är ett bra domännamn?
Kort/Långt?
Internationellt?
ÅÄÖ?
Siffor?
Bindestreck?

Ja, you name it… Jag vill gärna veta.

Att välja rätt domännamn är inte lätt. För det första gäller det att inse att domännamnet är viktigare än webbplatsens namn.

Tidigare var trenden mot nyckelord som domännamn. Ett av de mest uppmärksammade var go.com och goto.com. Priset var skyhögt och alla satsade på den typen av nyckelord.

I dag är situationen annorlunda och man satsar mer på att bygga ett varumärke. Ta Google till exempel. Nu säger man att ”googlar på nätet” snarare än att man ”söker på nätet”.

Men några generella tips har jag förstås:

  • Kort domännamn. Det är särskilt bra för minnet och för personer som surfar via handdator eller mobiltelefon.
  • Bara bokstäver och siffror. Använd bokstäver och siffror som finns på de vanligaste tangentborden i världen. A till Z och 0 till 9. Om du åker till USA och använder deras tangentbord vill du väl komma in på din egen sida utan att behöva skriva bokstaven ö? Undvik därför Å, Ä och Ö tills stödet för dem är bättre, eller skaffa helst flera domäner med olika stavning.
  • Skapa ett verb. Ett verb är något man gör och som man kan sätta ”att” framför. Jämför med ”att googla på nätet”.
  • En webbplats för en sak. Domännamn är billiga och många extremt nischade sajter är bättre än en stor och ofokuserad. En domän bör innehålla en tjänst. Skapa subdomäner med ”undersajter” där fler tjänster kan placeras. Det är särskilt bra om du behöver ett eget navigationssystem för dem.
  • Registrera flera domäner, men använd bara en. Registrera flera stavningar av domännamnet eller på olika toppdomäner om det finns risk för missuppfattning. Gör sedan en omdirigering till en enda domän som du väljer som huvuddomänen. Det är av säkerhetsskäl, för sökmotorers bästa och för att cookies ska fungera.

Subdomäner låter dig skapa fler webbplatser inuti din webbplats. Den vanligaste subdomänen är www, fast den behövs egentligen inte. Men det har hängt med så länge att vi ofta låter den vara kvar. Det går lika bra att skriva http://backendmedia.se, det vill säga utan subdomän.

Dock är det viktigt att notera att man kommer till olika sidor om man skriver med eller utan www (eller till samma beroende på hur webbservern är inställd). Då bör du lägga in en omdirigering till den ”rätta” adressen, annars blir det dubbelt innehåll. Många föredrar den korta versionen utan www, men det är inte lika utbrett ännu.

När det gäller toppdomän (.se eller .com) har jag inte mycket att säga att förutom att alltid använda .se för svenskspråkiga sidor och .com för engelskspråkiga. Det är en konvention som är bra att följa.

Om du har flera ord i domännamnet bör du skriva dessa ihopskrivna. Undvik bindestreck. Alla extratecken är komplicerade och onaturliga att skriva in (bortsett från mellanslag, men som skapar tekniska problem). Det har dessutom blivit en konvention att skriva utan bindestreck, så folk förväntar sig det. Dock kan det vara bra att registrera båda varianter och omdirigera till den officiella domänen.