Vad du än säljer; produkter, tjänster eller till och med idéer. Om du har konkurrenter måste du ha ett varumärke som skiljer sig från andra för att överleva. Gör något unikt. Gör inte som andra. Då kommer du att dö.
Efterlysning: Standard för att utbyta innehåll mellan publiceringssystem
Nu kommer jag med en fråga till er läsare. Jag efterlyser en form av standard för att utbyta innehåll mellan publiceringssystem för webben.
Vi har i dagsläget RSS som kan utbyta titel, adress och textinnehåll. Men inte så mycket mer.
Jag letar alltså efter en standard att flytta innehåll (artikel, nyheter, kalenderevenemang etc) och överföra mellan exempelvis Typo3 och Drupal.
Med en sådan standard skulle man kunna införskaffa ett publiceringssystem och sedan välja ett annat i framtiden.
Har du svar på min efterlysning? Skriv en kommentar!
Ska jag skriva dom, de eller dem?
Håll i dig nu för detta är svårt. Det måste vara svårt eftersom så många blandar ihop de och dem. Nu får du en gång för alla veta hur du förbättrar oddsen att skriva rätt.
Det är tabu att skriva dom. I mindre fina sammanhang är dom fortfarande flitigt använt. Det kan vara i mejl, chattsamtal eller på debattforum. Vid andra tillfälle passar det inte alls att skriva dom. Anledningen till att dom fortfarande används ibland kan vara svårigheten med att veta när det heter de eller dem.
Om du är osäker kommer här en hjälpreda som kallas vi/oss-testet. Det är lättare att höra när det ska vara vi eller oss, än när det ska vara de eller dem. Det du gör är att prova byta ut de mot vi och dem mot oss. Kommer du fram till att vi passar bäst, då använder du de. Passar oss bättre in väljer du istället dem. Det finns emellertid en del fraser testet inte fungerar på. I dessa fall kan du lugnt använda de, för då blir det oftast rätt.
vi/oss-testet i korthet:
- Prova ersätta de/dem mot vi/oss.
- Vi byter ut du mot de.
- Oss byter du ut mot dem.
- Välj det alternativ som låter rätt.
- Är du osäker blir det oftast rätt om du väljer de.
Fakta: De är subjektsform, precis som: jag, du, han, hon och vi. Dem är objektsform, några andra sådana är: mig, dig, honom, henne, oss och er.
Text: Jörgen Johnsson
Vad är ett bra domännamn?
Ekke frågade mig för ett tag sedan hur han ska utforma ett bra domännamn:
Vad är ett bra domännamn?
Kort/Långt?
Internationellt?
ÅÄÖ?
Siffor?
Bindestreck?Ja, you name it… Jag vill gärna veta.
Att välja rätt domännamn är inte lätt. För det första gäller det att inse att domännamnet är viktigare än webbplatsens namn.
Tidigare var trenden mot nyckelord som domännamn. Ett av de mest uppmärksammade var go.com och goto.com. Priset var skyhögt och alla satsade på den typen av nyckelord.
I dag är situationen annorlunda och man satsar mer på att bygga ett varumärke. Ta Google till exempel. Nu säger man att ”googlar på nätet” snarare än att man ”söker på nätet”.
Men några generella tips har jag förstås:
- Kort domännamn. Det är särskilt bra för minnet och för personer som surfar via handdator eller mobiltelefon.
- Bara bokstäver och siffror. Använd bokstäver och siffror som finns på de vanligaste tangentborden i världen. A till Z och 0 till 9. Om du åker till USA och använder deras tangentbord vill du väl komma in på din egen sida utan att behöva skriva bokstaven ö? Undvik därför Å, Ä och Ö tills stödet för dem är bättre, eller skaffa helst flera domäner med olika stavning.
- Skapa ett verb. Ett verb är något man gör och som man kan sätta ”att” framför. Jämför med ”att googla på nätet”.
- En webbplats för en sak. Domännamn är billiga och många extremt nischade sajter är bättre än en stor och ofokuserad. En domän bör innehålla en tjänst. Skapa subdomäner med ”undersajter” där fler tjänster kan placeras. Det är särskilt bra om du behöver ett eget navigationssystem för dem.
- Registrera flera domäner, men använd bara en. Registrera flera stavningar av domännamnet eller på olika toppdomäner om det finns risk för missuppfattning. Gör sedan en omdirigering till en enda domän som du väljer som huvuddomänen. Det är av säkerhetsskäl, för sökmotorers bästa och för att cookies ska fungera.
Subdomäner låter dig skapa fler webbplatser inuti din webbplats. Den vanligaste subdomänen är www, fast den behövs egentligen inte. Men det har hängt med så länge att vi ofta låter den vara kvar. Det går lika bra att skriva http://backendmedia.se, det vill säga utan subdomän.
Dock är det viktigt att notera att man kommer till olika sidor om man skriver med eller utan www (eller till samma beroende på hur webbservern är inställd). Då bör du lägga in en omdirigering till den ”rätta” adressen, annars blir det dubbelt innehåll. Många föredrar den korta versionen utan www, men det är inte lika utbrett ännu.
När det gäller toppdomän (.se eller .com) har jag inte mycket att säga att förutom att alltid använda .se för svenskspråkiga sidor och .com för engelskspråkiga. Det är en konvention som är bra att följa.
Om du har flera ord i domännamnet bör du skriva dessa ihopskrivna. Undvik bindestreck. Alla extratecken är komplicerade och onaturliga att skriva in (bortsett från mellanslag, men som skapar tekniska problem). Det har dessutom blivit en konvention att skriva utan bindestreck, så folk förväntar sig det. Dock kan det vara bra att registrera båda varianter och omdirigera till den officiella domänen.
Google har nya riktlinjer för webbansvariga
Google har nu sammanställt alla deras hjälp- och supportartiklar på ett enda ställe: Google Help.
Titta särkilt på Hjälpcenter för webmasters – Vilka är Googles riktlinjer för webbansvariga?.
Riktlinjerna för kvalitet är mest intressant för oss. Där står vad du inte får göra och som kan leda till att du plockas bort från sökmotorn.
Uppdaterat: Här lyckades jag tabba mig och skriva en snygg rubrik tidigare (”Nya riktlinjer Google för webbansvariga”). Så går det när helgen nalkas. Thank god it’s friday är för övrigt ett av mina favorituttryck. 😉
1 % av medlemmarna står för majoriteten av innehållet på ett forum
1 procent av medlemmarna på ett demokratiskt forum kommer att stå för majoriteten av innehållet. Detsamma gäller alla typer av sociala medier eller tjänster där användarna kan skapa och styra över innehållet.
Genom att analysera besöksstatistik från Wikipedia framgår följande:
- 50 % av alla redigeringar på Wikipedia görs av 0,7 % av användarna.
- 1,8 % av användarna har skrivit mer än 72 % av alla artiklar.
Man brukar säga att:
- 1 % står för att skapa innehållet på en samlingsplats (community), till exempel genom att starta ett nytt ämne.
- 10 % kanske deltar aktivt, svarar på ett ämne.
- 100 % konsumerar och drar nytta av grupperna ovan.
Då kommer man till frågan: Ska man ge dessa enprocentare betalt? ”Talang borde inte arbeta gratis” och ”Den största belöningen är kontanter” är några av argumenten som talar för ersättning.
Men man måste komma ihåg att det är en hobby. Att skriva på forum, skriva och rätta artiklar på Wikipedia eller lägga till artiklar hos Digg är en hobby som de flesta gör av ren glädje. Det enda krav kommer från de själva eller medlemmarnas förväntingar. Att ge dem pengar innebär att de gör ett jobb för ett kommersiellt företag. Och då försvinner hobbyn, kraven ökar och det kan uppstå en hieraki – klasskillnader.
Det är användarna som behöver makten att påverka, och att ge varje användare en liten bit av makten är det bästa sättet att göra det på, menar en del. Det ger dem en känsla av ägarskap eller medborgarskap. Den makten kan vara mer värd än pengar.
Källor: The 1% Rule: Charting citizen participation och The problem with paying One Percenters
Just nu finns det 92 615 400 webbplatser
92 615 400 webbplatser. Så många finns det just nu skriver IDG i nyheten Bloggandet gör att internet växer med rekordfart.
200 000 svenskar har hittills provat att blogga, men ändå har Sverige inte speciellt hög andel bloggare bland befolkningen. Där ligger USA, Frankrike och Tyskland före, liksom ett antal asiatiska länder.
Sluta förhala saker och gör dem på en gång – i alla fall 10 minuter
Är du som jag, har svårt att påbörja saker? Minsta lilla sak som kanske tar en halvtimme att slutföra, tar evigheter att sätta igång.
Att förhala uppgifter skapar stress, oro och depressioner, det skriver Lifehacker, en blogg om bland annat produktivitet. Men hur slutar man att förhala den förbannade uppgiften egentligen? Bara gör det – i tio minuter.
Ofta känner vi ju ”jag har inte lust att göra det”. Men gör det i tio minuter i alla fall! Då kommer du över den hårda biten med att påbörja uppgiften. När det sedan har gått tio minuter beslutar du om du ska fortsätta eller inte. Ofta är det så att när du väl har börjat, är det enklare att fortsätta.
Att arbeta med något i tio minuter verkar inte lika skräckinjagande som att ta itu med det ”monster” man föreställer sig.
En annan bra sak Lifehacker lärde mig var:
Om nästa handling kan ske under mindre än två minuter, gör det så fort du plockar upp objektet. Även om det inte är högprioriterat tar det längre tid att lagra och spåra objektet, än att ta itu med det första gången det dyker upp i ditt huvud.
För Firefox: Ta gärna en titt på TimeTracker också. Det är en plugin som visar hur länge du använt webbläsaren i statusfältet. Kan vara ett bra sätt att hålla koll på internetberoendet.
Har tips på hur man blir mer produktiv? Skriv en kommentar och berätta om dina erfarenheter!
Optimera webbsidor för 1024 x 768, men ha en flytande layout kant till kant
Ungefär 60 % använder i dagsläget datormonitorer som är inställda på 1024 x 768 pixlar, men bara 17 % är inställda på 800 x 600.
Därför ska vi optimera för majoriteten men ändå göra layouten flytande så att alla ändå kan ta del av den, skriver Jakob Nielsen i sin senaste så kallade Alertbox.
Jakobs tips är enkla:
- Optimera för 1024 x 768. Med optimera ska du alltså få sidan att se och fungera bäst i denna upplösning, såvida din målgrupp inte har några särskilda krav.
- Designa inte för en specifik upplösning. Bara för att majoriteten använder en viss upplösning innebär det inte att du kan ignorera de andra. Se till att optimera för 1024 x 768, men få webbplatsen att fungera i både stora och små fönsterstorlekar. Dessutom väljer många att inte surfa med fönstret maximerat, utan i stället ha två fönster sida vid sida medan de surfar.
- Ha en flytande layout. Då sträcker den sig från kant till kant, och anpassar sig till fönstret. Som en gammal klassiker lägger jag till att man absolut inte ska använda fixerade textstorlekar eftersom de inte går att ändra i alla webbläsare.
Det enda sättet att använda flytande layout är att släppa på den estetiska kontrollen. Det är svårt att inte kunna styra layouten totalt, men nätet är ett användarcentrerat media. Allt handlar om användaren, inte dig.
Fortsätt att läsa mer om detta i Jakob Nielsen’s Alertbox: Screen Resolution and Page Layout eller i ett inlägg jag skrivit tidigare: Flytande eller fast design?.
Microsoft ångrar att de inte byggde Vista en funktion i sänder
Som jag skrivit tidigare så är det bättre att släppa små ändringar ofta, än att göra ordentliga omarbetningar sällan.
Det tycks vi nu ha ett konkret exempel på när Microsoft säger att Vista innebar för många ändringar på en gång (IDG.se).
Att göra om alla komponenter samtidigt var det som ledde till problem.
– Vi gjorde ett val som jag skulle påstå var otroligt strategistkt, brilliant och klokt – men samtidigt omöjligt att implementera, säger Steve Ballmer.
Han förklarar att Microsoft valde att lägga in för många nya innovationer samtidigt istället för att först låta dem mogna och implementera dem då, skriver CRN.
– Jag känner att vi nu har lärt oss en viktig läxa under den tid som gått, fortsätter Steve Ballmer.I framtiden kommer utvecklingen av operativsystem ske stegvis i stället för att försöka lösa allt på en gång, lovar Steve Ballmer. En annan av Microsofts anställda bifaller och säger att företaget aldrig mer kommer att försöka göra en så stor uppdatering på samma gång.