Vad jobbar du med? Data.

Den här artikeln fångade mitt intresse: Vad jobbar jag med egentligen? från IDG.se.

Tjänstemän inom it-branschen kan inte svara på rak arm vad de arbetar med. Troligtvis är det så att arbetsuppgifterna är kluvna eller rollerna delade. En av kommentarerna till artikeln fångade det ganska bra tycker jag:

Sen gäller det ju att anpassa svaret efter frågeställaren. Om min mormor frågar jobbar jag med datorer. Frågar farsan jobbar jag med hemsidor. Jämnåriga får veta att jag utvecklar webbplatser, och för branschkollegor kan jag säga att jag designar och utvecklar, främst med ASP och PHP, ofta med databaskopplingar.
.sun

Det roliga, tycker jag, är att man betraktas att arbeta med ”data” om man bygger webbplatser. Man är journalist om man publicerar texter på dn.se, trots det kan man arbeta lika mycket framför bildskärmen. Data är väl ett övergivet begrepp där okända jobb kategoriseras, antar jag.

Klassiker som jag måste visa:

Allt går på data

Transkription: Det går ju allting nästan på data, allt går ju på datan nu. Och det blir mindre och mindre… arbete, och mer och mer data.

(P3-programmet Salva gjorde en fräck låt av sekvensen ovan under november 2005.)

Vad försökte du göra detta året, och klarade du det?

Att sätta upp mål är viktigt. Inte bara för att din studievägledare tvingade dig till det när du pluggade, utan även för att själv se hur man utvecklas och lyckas uppnå sina mål.

Inför nästa år är det viktigt att titta tillbaka och ta lärdom av misstagen.

Ställ dig själv följande fråga:

Vad försökte jag uppnå med min webbplats detta år, och lyckades jag med det?

Visa bara det viktigaste och låt användaren upptäcka svårare saker efterhand

I Jakob Nielsens senaste kolumn Progressive Disclosure skriver han att man bara ska visa de mest väsentliga delarna för användaren till en början. Genom att visa mer avancerade, och mindre använda funktioner, på en separat sida så är det lättare för besökaren att lära sig och samtidigt begå mindre fel.

Jakob tar utskriftsfunktionen som exempel. När du väljer Skriv ut… från ett dokument får du (oftast) upp en ganska enkel ruta där du kan välja antal kopior, sidomfång och destinationsskrivare. För att ändra mer avancerade inställningar som inte används lika ofta, exempelvis marginaljustering, brukar det finnas en knapp i stil med ”Avancerat” för att justera detta.

Vidare skriver Jakob att upptäcka fler saker efterhand (progressivt upptäckande) ökar tre av användbarhetens fem komponenter: lätt att lära, större effektivitet och mindre fel. De andra två komponenterna är minnesförmåga och nöjdhet. (På ursprungsspråket blir komponenterna kanske lite mer tydliga: learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction.)

Keep it simple, stupid säger jag.

Rubriker ska placeras ovanför fält i formulär

Eye-tracking av formulärfält

Rubriker i formulär kan placeras på en mängd olika sätt, till vänster om fälten (se bilden), ovanför, eller till höger.

UX Matters har gjort en undersökning med så kallad eye-tracking för att avslöja vilket som är mest användbart. Eye-tracking är en form av ögonföljning som registrerar vilka punkter användaren fäster blicken på och hur länge. Desto större färgklickar, ju längre blickpunkt.

Det visar sig att det är enklast att placera rubriken (etiketten) direkt ovanför fältet eftersom de då ligger närmast varandra. Använd inte heller fet text, eftersom det kan ge ett förvirrat intryck.

Om man nu tvunget ska placera rubrikerna till vänster och fälten till höger är det viktigt att se till så att rubriken är högerjusterad. Då slipper användaren flacka med blicken allt för långt för att koppla ihop rubrik och fält med varandra.

Hemligheten bakom att minska stressen med e-post

Har din inkorg tagit över ditt liv eller blivit ett andra jobb? Kollar du konstant om du fått nya meddelanden, och är du rädd för att missa något?

Det är en av många nackdelar med dagens informationssamhälle och volymen av e-post växer. Men det finns enkla lösningar.

Först av allt gäller det att inte se e-post som något nytt fenomen. Det är bara (ytterligare) ett sätt att ta emot och skicka information. Skillnaden jämfört med andra kommunikationssätt är att det går fort.

Problemet har alltid funnits, men folk inser inte att e-post bara handlar om en metod eller system för att bearbeta information. Det är samma sak om du låter pappershögen på ditt skrivbord växa allt högre. Du måste systematiskt gå igenom högen med jämna mellanrum för att du inte ska drunkna. Detsamma gäller röstbrevlådan, telefonsvararen, sms, brev och självklart e-post. Det gäller att hålla inkorgen tom! Precis som telefonsvararen: man kollar den en gång per dag och ser till att meddelanderäknaren hamnar på noll.

Att ta kontroll över sin inkorg handlar alltså bara om att få in en arbetsmetod – att bearbeta information och ta beslut vad man ska göra med meddelandet; svara, radera, arkivera, återkom med svar senare i veckan eller liknande. Många kollar e-posten var femte minut – hela tiden. Men i slutändan gör de ingenting med de nya meddelanden de får, utan låter de ligga i inkorgen och kollar efter nya meddelanden återigen. Ta tag i meddelanden som dyker upp i inkorgen omedelbart.

Några konkreta tips:

  • Kolla efter ny e-post max två gånger per dag.
  • Se till att din e-postklient inte letar efter ny e-post oftare än varannan timme.
  • Tar något mindre än två minuter att göra – gör det direkt.
  • Håll inkorgen tom. När du stänger e-postklienten ska det eka tomt.
  • Ta beslut om åtgärd direkt: vad ska du göra med meddelandet?

Detta är en del av det så kallade GTD (Getting Things Done). Det är ett uttryck myntat av författaren David Allen. Uttrycket kommer från en bok han skrivit om att få saker gjorda. Jag har inte läst den själv, men jag har hört mycket gott om den. (Du kan läsa mer om modellen på Getting started with “Getting Things Done”.)

Jag har tidigare skrivit om att organisera e-post i mappar som svara, åtgärd och någon gång. Men det gör jag inte längre. Det är för krångligt.

Jag tar tag i e-posten omedelbart när jag får den och sorterar upp meddelandena i väldigt få, generella mappar. Jag raderar all e-post som inte har uppenbart värde att spara. Less is more.

Så skriver du bra rubriker

Modern life is rubbish skriver How To Write Great Headlines.

Tipsen i korthet:

  • Nämn nyckelord och heta trender.
  • Bästa tipset någonsin: använd superlativ.
  • Sammanfatta allt i en enda mening.
  • Ställ en fråga (eller en åsikt förklädd som en fråga).
  • Använd punktlistor.

Läs också tidigare copywriting-tips jag skrivit om:

(Via Lifehacker)

deviantART en skräckupplevelse att handla från (saknar kundvagn)

deviantART

På jakt efter unika tavlor köpte jag ett antal från amerikanska deviantART. Men vilken skräckupplevelse att handla där!

När jag återkommer efter en tid för att köpa tavlorna jag trånat efter möts jag av tomhet. Designen har gjorts om och är visserligen mer stilren och retro men på bekostnad av användbarheten. Det går knappast att handla effektivt där.

De mest uppenbara bristerna:

  • Ingen kundvagn
  • Lämna ut kontokort först, få priset sedan
  • Alla lösenord fungerar inte

Kundvagnen lyser med sin frånvaro. Det finns inte en enda länk till någon kundvagn. Antingen får du komma ihåg adressen till ditt shoppinginnehåll (jovisst…) eller lägg en ny vara i kundvagnen och på det viset få fram en länk till vagnen.

Hur får man reda på den totala kostnaden för beställningen inklusive frakt? Du måste skriva in ditt kontokortsnummer först. Då jag inte litar på alla e-handlare väljer jag att handla med e-kort. Det är ett program som skapar ett tillfälligt kontokortsnummer fyllt med endast köpesumman. En förutsättning för detta är att jag måste få reda på summan innan jag köper. Lite moment-22.

Får du ha vilka lösenord du vill? Nej. Välj ett starkt lösenord och du kraschar servern. Jag var tvungen att byta ut ett lösenord i stil med %hCAb~TENjf4d_i (vilket jag anser vara ett ganska starkt lösenord) till något enklare som släpps igenom. Typ bokstäver och siffror på sin höjd.

När jag sedan lyckats registrera mig skickas jag tillbaka till inloggningsrutan. Jag förmodar att det är färdigt så jag försöker skriva in mina uppgifter. Fel lösenord. Jaha. Får använda ”glömt lösenord?” och hämta ett nytt. Nu kommer jag in! Och där kom en shoppingvagn upp dessutom, så passande.

Mina tips:

  • Synlig kundvagn. Tänk dig att du ska handla på Ica med ögonbindel utan kundvagn. Du måste komma ihåg vad du köper och hålla det i handen. (Och du som råkar shoppa för släktens julmiddag…). När du ansökt om ett Ica-kort får du en vagn, och ögonbindeln kan du ta av. Visa kundvagnen även för alla, även de som inte är medlemmar – och visa den stort och överst.
  • Enkel registrering. Att ansöka om det där Ica-kortet kräver att du skriver in ditt personnummer med hebreisk tideräkning. Fast det får du ju inte reda på förstås, utan din ansökan strimlas vid blotta åsynen på fel format. Ta inte med mer information än vad som är absolut nödvändigt, ge exempel på hur saker ska skrivas och erbjud lätta felmeddelanden och vad man ska göra för att rätta till dem.
  • Fullständigt pris innan köp. När du är framme vid kassörskan får du reda på att en administrationsavgift på 100 kronor är obligatorisk. Say what? Visa fullständigt pris i början, eller ge vanliga exempel om det är för komplicerat och ta kredit- och kontokortsnummer först i slutet av köpprocessen.
  • Säg inte hur jag ska skriva mitt lösenord. Jag skriver mitt lösenord själv. Ge fan i att lägga dig i hur det ska se ut; om det ska innehålla siffror, stora eller små bokstäver eller andra tecken. Sätt inga begränsningar på lösenord, eller informera om eventuella begränsningar extremt tydligt.
  • Testa på människor. Jag är övertygad om att någon idiot till webbutvecklare tyckt att detta var bra. Men ska man sälja ska man inte tycka själv, det är kunderna som bestämmer på nätet. Lär dig det. Man måste väl inte vara ordförande i Mensa för att tjacka några kritstreck på nätet eller? Användbarhetstesta, och gör det tidigt och ofta.

Sådär, nu är jag inte förbannad längre. Men tavlorna är köpta, även om det tog en halvtimme mitt i natten.

88 % använder aldrig personalisering

Jesper Rønn-Jensen skriver i sin blogg att 88% never use personalization.

På hans intranät finns en länklista som varje individ kan anpassa. Men bara 524 personer har använt den av totalt 4 264, alltså 12 procent.

Personalisering av detta slag har inget genomslag eftersom en bra grunddesign och navigation är viktigare än personalisering. Vill man samla på viktiga länkar kan man likaväl använda bokmärkesfunktionen i sin webbläsare.

Personalisering måste vara extremt lätt att få till, om det över huvud taget ska användas. Det sägs också att det kan ge ökade kostnader på upp till fyra gånger, och att sådana webbplatser sannolikt får dubbelt så många besökare som inte kommer betala för någonting. Ännu värre, 25 procent av besökarna vill faktiskt helt undvika personalisering. Det kommer framgår från en rapport av Jupiter under 2003.

Nu kan alla göra bra webbplatser med 24-timmarswebbens vägledning

Förstasidan av Vägledningen 24-timmarswebben

Vägledningen 24-timmarswebben är en vägledning som hjälper offentlig sektor att bygga bättre webbplatser. Den ges ut av Verket för förvaltningsutveckling, förkortat Verva.

Den innehåller bland mycket annat:

  • Användarcentrerad systemutveckling
  • Standard för webbplatser
  • Struktur och navigation
  • Färg, kontrast, typografi
  • Grundkonstruktion
  • Tabeller, formulär
  • Sökning
  • Språk
  • Spridning av innehåll och tjänster
  • Att hålla webbplatsen levande
  • Webbinnehåll för mobila enheter
  • Publiceringsverktyg
  • Hjälpmedel för användning av webbplatser

Detta är den tredje versionen. Den första kom ut 2002 och laddades ned nästan 50 000 gånger.

Ladda ned vägledningen som PDF-fil (2 MB, 157 sidor)

8 typer av marknadsföring (humor)

Folk frågar ofta vad marknadsföring är. En kvinnlig marknadsassistent förklarar så här:

Du är tjej och ser en snygg kille på en fest. Du går fram till honom och säger: ”Jag är fantastisk i sängen.”

Det är direkt marknadsföring.

Du är på fest med massa kompisar och ser en snygg kille. En av dina kompisar går fram till honom, pekar på dig och säger: ”Hon är fantastisk i sängen.”

Det är annonsering.

Du ser en snygg kille på ett party. Du går fram till honom, får hans telefonnummer. Nästa dag ringer du och säger: ”Hej, jag är fantastisk i sängen.”

Det är telefonförsäljning.

Du ser en kille på en fest, slätar till klänningen. Du går fram till honom, häller upp en drink åt honom. Frågar: Får jag? Lutar dig fram, låter dina bröst nudda hans arm, rättar till hans slips och säger: ”Bara så du vet, jag är fantastisk i sängen.”

Det är PR (Public Relations).

Du är på en fest, ser en snygg kille. Han kommer fram till dig och säger: ”Jag har hört att du är fantastisk i sängen.”

Det är tecken på ett starkt varumärke (Brand Recognition).

Du är på en fest och ser en snygg kille. han gillar dig men du övertygar honom om att gå hem med din kompis i stället.

Det är representation.

Din kompis kan inte tillfredställa honom så hon ringer dig.

Det är teknisk support.

En kille kommer in på en fest. Han blickar ut över rummet. Inser att han vill ha alla brudar, så han ställer sig på bordet och skriker: ”Jag är fantastisk i sängen!!!”

Det är spam. 😉

Finns även som bild: