Det är i dag, den 6 juni, som vi hyllar den svenska fanan och vår suveräna stat.
Men varför firar vi nationaldagen?
Det finns egentligen två anledningar. Och två årtal att lägga på minnet.
Dels har vi den 6 juni 1523 då Gustav Wasa valdes till kung och lade grunden till ett svenskt enat nationellt rike. Och dels den 6 juni då 1809 års regeringsform antogs. Regeringsformen fastslog hur landet ska styras liksom de medborgerliga fri- och rättigheterna vad gäller religions- och tryckfrihet.
Regeringsformen är en av våra fyra grundlagar. De andra är tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen (vem som ärver kungatronen). Den nuvarande regeringsformen är från 1974. Grundlagarna står över alla andra lagar, vilka rikets lagar ska rätta sig efter.
Vår fana är en statussymbol för vår nationella samhörighet, frihet och respekt för mänskliga rättigheter, oavsett religion eller ursprung.
Även om jag är mäkta stolt över vårt lilla land är det ändå med viss nedstämdhet jag inväntar riksdagsomröstningen kring FRA-lagen. Jag kan inte längre säga att mänskliga rättigheter är ett ledord i vår nation.
(Jag har ingen tradition för denna dag än, men jag ska försöka införa inmundigandet av en bakelse med svenska färger. Vad ska du göra?)