Jo, så står det faktiskt i deras avtal för att använda programmet.
Borland, som sålde Linuxbaserade operativsystem, är också rätt roliga. För ett par år sedan skrev de i sitt avtal att de kunde storma in hos användare och beslagta datorer för att se om licensen användes korrekt. Användaren skulle dessutom själv betala för tillslaget!
Konsumentverkets jurist, Nils Ahlén, gick igenom Microsofts licensavtal för Xbox Live (ett sätt att spela mot andra Xbox-anhängare via nätet). ”Ett skämt. Avtalet är helt obegripligt och verkar vara direkt översatt från engelska. Sådant här ska man inte godkänna” är hans kommentar.
Avtalet för Xbox Live är 14 sidor långt, eller 43 106 tecken. Det står också att Microsoft kan ändra avtalet när som helst. Om det görs så måste de avisera ändringen på deras webbplats. ”Ett oskäligt avtalsvillkor och därmed olagligt”, säger Nils Ahlén.
I USA utgår man från att bli stämda och inkluderar därför allt i avtalen. I Sverige går vi däremot mer på rimlighet och förutsätter vissa saker. Jag menar, har du haft planer på att driva ett kärnkraftverk med hjälp av bild- och ljudprogrammet QuickTime?
Långa avtal brukar vara en varningssignal. Det kan till och med stå att spionprogram installeras. Men ingen orkar läsa igenom så många sidor skriven på svår svenska (ofta direkt översatt från engelska).
Frågan är vilket lands regler som gäller vid en tvist. Det kan bara lösas från fall till fall. Därför är det bra att köpa datorprogram i en svensk butik. Då gäller konsumentköplagen och då är skyddet för köparen stort. Oskäliga avtal blir nämligen ogiltiga i Sverige.
Mitt råd är att skriva på enkel svenska i ditt avtal. Som jag skrivit tidigare så kan alla förstå det. Om avtalet är långt kan det vara bra att sammanfatta avtalet i några viktiga punkter. Försök inte dölja texter och SKRIV INTE MED STORA BOKSTÄVER. Jag har aldrig förstått det. De viktigaste avsnitten (för företaget) skrivs med versaler, men det blir ju betydligt mer svårläst och därmed läser man det mindre. Det finns ingen logik i det. Dessutom bör man använda numrerade listor eftersom man då kan hänvisa till en specifik klasul. Avtal är inte heller lämpade som brödtext.
(Källa: Råd & Rön nr 6, juni 2005.)