Brit Stakston, transparens och konsten att undvika frågor

Brit Stakston, strateg för sociala medier, arbetar med Saltå Kvarns mediestrategi i sociala medier. Saltå Kvarn säljer bland annat ekologiska produkter. Men de säljer också ockult magisk mat (!) utifrån ett antroposofiskt perspektiv. Men den här bloggposten ska främst handla om transparens, eller snarare bristen av den.

Brit StakstonSaltå Kvarn säljer biodynamiskt odlade preparat. De flesta tror att det är någon synonym till ekologisk odlad mat, men i själva verket så handlar det om ett magiskt tänkande kring mat. Genom att odla maten på ett visst sätt, enligt antroposofiskt gallimatias, förväntas kosmos ha ett inflytande på maten. Nationalencyklopedin skriver:

Form av alternativ odling, där man avstår från fabrikstillverkade, lättlösliga gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel samt sätter särskild tilltro till ”kosmiska inflytanden”, bl.a. vid framställning av komposter, vartill s.k. biodynamiska preparat utnyttjas.

Ännu bättre är om du läser Hexmasters beskrivning av biodynamiskt och då exempelvis hur man faktiskt kan gå tillväga när man odlar biodynamisk mat:

Småhackade barkbitar av ek läggs i en skalle från något husdjur, omges av torv och grävs ned i marken på hösten på ett ställe där mycket regnvatten rinner förbi.

Detta skulle då ”förbättra näringsinnehållet” eftersom det på ett eller annat vis tar energi från kosmos. Fast på ett ockult sätt då. Förstås. Jag kan lika väl dra den om rödluvan också. Nåväl, att biodynamisk odlad mat är kvalificerat trams står bortom allt rimligt tvivel. Det stora problemet är att människor i allmänhet tror att biodynamiskt är synonymt med en ekologisk förädlingsprocess, och därför ser biodynamiskt som något eftersträvansvärt.

Det här fick mig att undra om PR-konsulter bryr sig om vad kunden säger, eller om man sväljer de flesta påståendena så länge det trillar ned ett lönekuvert i brevlådan varje månad. Brit Stakston brukar lyfta fram Saltå Kvarn som ett bra exempel på hur företag kan arbeta i sociala medier med transparens och öppenhet som två ledord. Och det är inte så konstigt med tanke på att hon själv hjälpt till att utbilda dem och föreläser tillsammans med dem.

Via Twitter frågade jag följande: ”Har du några problem med ‘biodynamisk odling’? Vad är din syn på det?” (Permalänk) till Brit Stakston när jag såg en av hennes Powerpoint-presentationer om Saltå Kvarn. Jag gillade inte min egen fråga, utan försökte i stället generalisera till företag i största allmänhet, eftersom den förra frågan egentligen var för dålig (glöm det där du lärt dig om att det inte finns några dumma frågor – såklart det finns!).

Jag formulerade därför följande principiella fråga i stället:

@britstakston Tycker du det är viktigt om produkterna en klient säljer uppfyller de påståenden de saluför? Permalänk

Brit Stakston

I mitt tycke fångar denna fråga dilemmat utmärkt (utan att blanda in det specifika företaget dessutom). Svarar man nej, upplyser man andra om att man är ett moraliskt vakuum i frågan. Det vill säga, man kan arbeta med kvacksalvare ena veckan liksom man arbetar med evidensbaserad medicin den andra.

Svarar man ja, så innebär det att man står bakom eller är införstådd med de påståenden som görs om produkten. Det skulle förstås också visa hur pass påläst man är i sakfrågan. För om det visar sig att man hjälper kvacksalvare att sälja produkter så måste man antingen acceptera det (det vill säga man bryr sig inte eller kanske själv är en kvackare) eller avsluta samarbetet (vilket kan leda till att bankkontot färgas rött).

Svaret jag fick var följande:

@peterdalle egentligen en diskussion du bäst tar med @saltakvarn Men de saltmandlar etc jag köpt har alltid varit det som står på paketet 🙂 Permalänk

Okej, inte riktigt svar på frågan eftersom jag undrade hur hon värderar sina klienter och deras produkter. Vad ett företag tycker om sina egna produkter är ju tämligen trivialt att räkna ut själv. Ett missförstånd så gott som något. Jag försöker därför igen:

@britstakston Det handlar ju om ditt sätt att etiskt värdera klienter du arbetar med, en frågeställning Saltå Kvarn inte berörs utav. Permalänk

[…]

@britstakston Frågan är hypotetisk ja/nej-fråga. Jag går snart in på detaljer. Permalänk

Det svarar alltså jag, varpå jag får följande svar av Brit Stakston:

@peterdalle JMW har sin policy vad gäller uppdrag vi inte tar. En anställd kan sen välja inte jobba med de uppdrag vi har om ”problem” finns Permalänk

[…]

@peterdalle Måste göra 2 presentationer. Nu. Det här är enkelt för mig, köp inte @saltåkvarn om du inte gillar´t 🙂 Permalänk

Okej, fortfarande inget svar på frågan och lite undvikande av frågan dessutom. Inom medievärlden brukar man prata om att ”brygga” frågor, det vill säga att respondenten styr samtalet dit denne vill. Men så här är det: Antingen bryr man sig om vad sin kund säljer, eller så gör man det inte. Frågan är alltså inte speciellt stötande eller svår att svara på.

Jag skriver:

@britstakston Du kan alltså inte ens svara på en enkel ja/nej-fråga? Permalänk

Då väljer Brit Stakston att omtolka frågan när en annan twittrare frågar vad vi diskuterar om och poängterar att Brit Stakston faktiskt inte svarat på min fråga:

@JonasSandberg @peterdalle allt handlar om huruvida jag har problem med biodynamiska produkter. Och nej det har jag inte. Punkt. Permalänk

Nu frågar jag alltså om Brit Stakston bryr sig om vad kunderna säljer, medan hon i stället svarar på om hon har problem med biodynamisk mat som har haft kosmiskt inflytande (vilket hon dessutom redan svarat på tidigt). Missförståndet manifesteras alltså ganska kraftigt här tack vare att hon bryggar över svaret till den första frågan (kanske till och med omedvetet). Det är lätt att bli frustrerad över att någon vägrar svara på frågor som i sin tur väljer att omtolka frågan och sedan påstå saker tagna ur luften:

@peterdalle du har ju en agenda som vi både känner till med din fråga : ) http://bit.ly/aUGWp5 Permalänk

Jaha. Och där var en länk till Marknadsföringslagen (?).  Oavsett om jag hade den agendan eller inte är dessutom tämligen ointressant. Då verkar det snarare som att Brit Stakston vet att hon rör sig i en juridisk träskmark och helst vill undvika ämnet… (Men varför vet vi inte, eftersom hon inte tillämpar transparens.)

För några veckor sedan blev jag uppringd av en kund som ville att jag skulle göra ett copyjobb för hälsoprodukter. Jag tackade nej av den enkla anledningen att de påståenden som gjordes kring produkten ifråga inte stämmer. Jag vill inte bidra till att människor blir bedragna på pengar för något de sätter tilltro till, som egentligen inte har någon effekt utöver placebo.

Nog om det, åter till historien. Brit Stakston ansåg sig själv bli en ”spelpjäs i mitt resonemang”, vilket förstås är kreativt uttryckt men dock helt substanslöst. Svaret på frågan uteblev således igen. Efter ett nästan oändligt antal iterationer (känns det som) är vi uppe i sjätte gången jag frågar. Och det är också här jag stannar:

@britstakston 6:e gången jag frågar: Tycker du det är viktigt om produkterna en klient säljer uppfyller de påståenden de saluför? Permalänk

Transparensen som Brit Stakston normalt sett förespråkar vet jag inte riktigt vad den tagit vägen. Svaret levererades enligt samma modell som tidigare:

@peterdalle Jag ville inte bli en spelpjäs i dina resonemang runt biodynamik där dina frågor startade. Nothing more, nothing less : )  Permalänk

Att svara på en principiell fråga som rör kunders påståenden är den diskussionen ur vilken jag ville ha svar. Att omtolka frågan och lägga in dolda motiv och dylikt är en försvarsmekanism när man känner sig trängd. Den boxare som står inträngd i hörnet och inser att den mött sin överman börjar förstås inte boxa tillbaka, utan tar alla tillfällen att hänga på boxaren för att ta överleva ronden och övervinna sin trötthet.

Vad vill jag då ha sagt med den här långa texten där jag är otrevlig, allmänt bitter, sur och trött? 😉 Att om man förespråkar transparens så är det rimligt att den även bör gälla den som förespråkar transparensen. Om transparensen upphör när saker och ting börjar bli lite jobbiga så har du de facto borrat ned huvudet i marken.

Brit Stakston är dock öppen med att hon inte vill vara öppen eftersom det kan leda till frågor som hon inte vill besvara. Men låt oss då i ärlighetens namn sluta använda ordet transparens.

Saltå Kvarn och deras ockulta sällskap

Om vi då tar och flyttar fokus till Saltå Kvarn och deras ägarförhållanden så kan vi se att Saltå Kvarn ägs av en antroposofisk sammanslutning, varav magisk mat bara är en av deras fullständigt absurda och knäppa idéer.

Vidarkliniken, som ägs av antroposoferna, är idiotins epicentrum. Här sitter farbröder och gummor och spånar på hur man kan undvika att bevisa att deras medicin fungerar och hålla sig undan strålkastaren från svensk lagstiftning. Och anledningen till detta är den enklast tänkbara. Den alternativmedicinska industrin omsätter tonvis med pengar.

Vidarkliniken blev 2008 utnämnd till Årets förvillare av föreningen Vetenskap och Folkbildning som motiverar utmärkelsen så här:

Till Årets förvillare 2008 utses Vidarkliniken i Järna och dess verksamhetschef Ursula Flatters för att under en följd av år ha använt pseudovetenskapliga behandlingsmetoder. Genom intensivt lobbyarbete har kliniken under många år lyckats få regeringens dispens att ge patienter antroposofiska medel utan dokumenterad effekt. Trots att Flatters är legitimerad läkare har hon den anmärkningsvärda inställningen att antroposofiska läkemedel inte kan testas på samma sätt som andra läkemedel, t.ex. med dubbelblinda kliniska studier.

Antroposofin grundar sig på Rudolfs Steiners ockulta läror och påpekar ett magiskt tänkande, precis som i fallet med odlandet av maten. Sett ur detta perspektiv så är det lätt att förstå varför mina frågor är obekväma att svara på. Eller som ett meddelande jag fick tillsänt mig uttryckte det:

Är sannerligen en stor ironi att reklamare som tjatar om transparens arbetar med antroposofer som per definition ej är transparenta…

Bättre än så går det nog inte att formulera det, och där väljer jag att stanna det här tåget (kalla det korståget om du så vill).

Tack!

Samtidigt vill jag tacka alla twittrare som skickade direktmeddelanden till mig under diskussionens gång med glada tillrop och länktips. Det engagerade tydligen förvånansvärt många, i synnerhet över att se ”hur PR-konsulter slingrar sig” som en viss person uttryckte det angående Brit Stakston.

Jag personligen är dock mest intresserad av vad som är sant och vad som inte är sant. Tycker inte du det är en bra princip att efterleva?

DN

Gillade du artikeln?
Få senaste artiklarna direkt i din inkorg. Max en gång per månad. Jag skickar aldrig spam.
  • Jag ger den här bloggposten tolv minuter innan det kommer kritik mot mig som person. 😉

  • Om de inte tänker det är bättre att tiga ihjäl dig 😉

    Som jag skrev på Twitter (men man kan ju alltid upprepa sig ;)) finner jag hela diskussionen rätt märklig. Samtidigt är den typisk för den antroposofiska ‘scenen’ vare sig Brit Stakston tillhör den eller ej. Det vore ju hemskt enkelt att säga: ja, jag känner till biodynamiken och dess bakgrund, och jag tycker det är ok. Man kan ju medverka till att sälja en produkt utan att bry sig om vilka trosföreställningar som producenterna hyser, d v s utan att bry sig nämnvärt om huruvida nedgrävda koskallar och andra ritualer påverkar produkterna. Eller så kan man uppriktigt tro att de faktiskt gör det. I vilket fall som helst kan det inte vara någon svårighet att motivera varför man inte har problem med att marknadsföra en viss verksamhet.

    I stället för ett enkelt svar kommer en lustigt slingrande dans. (Jag kan plötsligt inte komma på om det finns något svenskt ord för ‘obfuscation’… det är närmast en antroposofisk tradition…)

    De påståenden Saltå Kvarn gör vad biodynamiken beträffar är väl ganska vaga, eftersom man inte vill att människor ska fokusera för mycket på det. Och det är väl kanske kruxet — att det finns en massa saker man inte säger… det handlar mindre om de påståenden man gör än om den information som hålls undan, så att säga. Där finns en brist på transparens.

  • Mycket intressant läsning. Jag blev väldigt sugen på att ge mig ut på nätet och läsa mer… Tack! 🙂

    Mvh
    /Adriana/LoveEvent

  • Jag kan hålla med om det ligger något i att Saltå Kvarn kanske inte alls lyckas så väl med sin transparens, när man inte är beredd att ta i och bemöta frågorna kring antroposofin.

    Men skilj den frågan från enskilda personer, vare sig de är PR-konsulter eller inte. Hur viktigt det är för en konsult att produkten man jobbar med faktiskt uppfyller de egenskaper man säljer den på, är i sig en intressant fråga. Men det är en helt annan fråga än produkterna i sig. Visst vore det intressant att höra hur konsulter ser på sina uppdrag från det perspektivet, men din fråga uppstod med en direkt koppling till en viss produkt. Och då blir det inte så enkelt. Om man som PR-konsult faktiskt anser att det finns delar av kundens verksamhet som man inte riktigt kan stå för, så kan man ju för den skull inte säga det helt öppet (oavsett hur mycket man står för transparens). Det behöver i sig varken betyda att man stödjer kunden i dessa påståenden eller att man samvetslöst jobbar med något man inte tror på. Jag tror att verkligheten oftast är mer mångbottnad än så.

  • Jag gjorde mitt bästa för att skilja PR-konsulten från produkten ovan med två olika avsnitt. Däremot anser jag att kontexten i vilken frågan ställdes är av betydelse för mitt blogginlägg.

    […] men din fråga uppstod med en direkt koppling till en viss produkt. Och då blir det inte så enkelt.

    Visst var det så, och jag tydliggör väldigt noga här ovan att det var en dålig fråga. Därför försökte jag lyfta den till en principiell nivå där den faktiskt kan besvaras.

    I övrigt instämmer jag med din kommentar.

  • mogmatte

    Är inte intresserad av frågan i sig, men finner JMWs nonchalanta förhållningssätt mycket anmärkningsvärt. Efter detta inlägg kan man förvänta sig ett seriöst och vettigt bemötande och svar på din fråga.

  • Hej Peter,
    Jag svarade på din första fråga. Valde sedan att inte fortsätt för att inte dras in i den agenda du med denna post bevisat att du haft hela tiden.

    Detta är nämligen en aspekt av Saltå Kvarn som du bör tala med dem om och inte mig.

    Du utelämnar strategiskt att jag faktiskt svarade på din första fråga, den om jag hade några problem med biodynamisk odling. Jag svarade: ”@peterdalle har inga problem med det, är dock inte en fråga jag engagerar mig mkt i, tycker om god mat och glad om kemikalierna är få etc :)” http://twitter.com/britstakston/status/10376830030

    Det här är det transparenta svar du inte ville ha. Att jag faktiskt inte har något problem med biodynamiska produkter. Det här var ett svar du inte nöjde dig med och du valde då att fortsätta ställa frågor. För mig har alla dessa frågor från dig haft ett enda syfte – att sätta fokus på exakt det du ger uttryck för i denna bloggpost.

    Jag har alltid varit transparent med att vi jobbat med dem och vid direkt fråga också sagt att jag gillat deras produkter.
    Vi har haft Saltå Kvarn som bloggkurskunder och har nu föreläst tillsammans med dem på uppdrag av andra vid två tillfällen. I sociala medier är de ett gott exempel och via Saltå Kvarn-bloggen kan du ställa alla dina frågor till dem.

    Din följdfråga på mitt svar där jag slog fast att jag inte har några problem med biodynamik var sedan:
    ” Tycker du det är viktigt om produkterna en klient säljer uppfyller de påståenden de saluför?”. http://twitter.com/peterdalle/status/10377083066

    För mig var det uppenbart att du bara ville ha ett svar som skulle ge dig ammunition för att kunna föra den här typen av resonemang som finns i bloggposten ovan.

    När du valde att göra din fråga extremt bred lämnade jag den obesvarad och återvände till mitt arbete med de båda konferenser jag hade att förbereda. Transparens innebär inte ett tvång från min sida att fortsätta svara på frågor som jag tydligt redan besvarat.

    Jag fortsatte trots detta att vänligt men bestämt svara tydligt att jag inte avser svara på din följdfrågor när jag såg dem dyka upp i flödet under mitt arbete. Inte för att dölja utan för att jag faktiskt svarat på det som var din nyckelfråga och för att jag är artig. Inte trängd alls. Transparens innebär inte att jag diskuterar JMWs alla kunder via twitter vilket din breda fråga faktiskt ytterst handlar om. Transparens är ansvar.

    Min syn på transparens hittar du bland annat här: http://www.jmw.se/2009/11/14/om-transparens-trygghet-och-inte-hot/

    http://www.jmw.se/2009/03/14/befriad-zon-transparens-innebar-ansvar-ocksa/

    Med vänlig hälsning
    Brit Stakston

  • Tom Aquinas

    Stakston (ivrigt påhejad av lakejen Deeped) är ofta nonchalant och väldigt dryga mot andra. Och de verkar stortrivas med det. JMW verkar vara en schysst byrå, synd att varumärket blir lidande pga prestigekonsulters attityd.

  • Mycket intressant. Jag reagerade häromdagen, på mitt vanliga raljanta vis, på en tweet från Saltå Kvarn där de ställde en retorisk fråga om inte hela deras idé är Corporate Social Responsibility. För min del kan det som de sysslar med aldrig kopplas ihop med CSR. Det verkade däremot som ett par PR-människor var mer övertygade, jag snappade upp en RT av det här halleluja-svaret.

  • Att Saltå Kvarn skulle ägna sig åt CSR i annan form än navelskådning är ju knappast troligt med tanke på att hela deras ägarstruktur genomsyras av motstånd mot att bevisa de påståenden de gör.

    Homeopatika (som förespråkas av antroposofisk medicin) och dylikt är demonstrerat felaktigt på alla punkter och är rent och skärt gallimatias från början till slut. Ändå försvarar antroposoferna detta med ockultism. Antroposofi är vår tids moderna häxor.

    Att gräva ned djurkranier i backen och tro att det skulle ha någon inverkan på potatisskörden genom kosmiskt inflytande finner jag inte ord till att beskriva hur utomordentligt genomkorkat det är. Elvis lever väl också i den antroposofiska världen.

  • Du utelämnar strategiskt att jag faktiskt svarade på din första fråga, den om jag hade några problem med biodynamisk odling. Jag svarade: ”@peterdalle har inga problem med det, är dock inte en fråga jag engagerar mig mkt i, tycker om god mat och glad om kemikalierna är få etc 🙂 ” http://twitter.com/britstakston/status/10376830030

    Inte alls, jag skriver det i min bloggpost ovan att du redan besvarat den (och länkar till och med till den) och att den frågan är utagerad. Som jag sedan tydligt redogör är det den andra frågan jag fokuserar på. Den frågan du inte vill besvara.

  • Mina understrykningar:

    När du valde att göra din fråga extremt bred lämnade jag den obesvarad och återvände till mitt arbete med de båda konferenser jag hade att förbereda. Transparens innebär inte ett tvång från min sida att fortsätta svara på frågor som jag tydligt redan besvarat.

    Does not compute.

    (Kan förresten tillägga att Stakstons kommentar ovan fastnade i spamfiltret, därav mitt sena svar.)

  • Pingback: jordbruk i universums totalitet « zooey()

  • Pingback: Snabbloggat: Skillnaden mellan att vara transparent och att säga att man är transparent. : Mathias Bilenberg – råpublicerad()

  • Pingback: Vem vill vara transparent?()

  • en liten notering bara .. man kan inte *bevisa* några strukturella effekter av PR och reklam med traditionella vetenskapliga metoder heller. inte för att jag är inne på biodynamisk mat, vill mest bara påpeka att ”vetenskapen” inte är en högre stående sanning som aldrig förändras.

    tycker däremot att diskussionen kring reklam-etik är intressant!

  • Pingback: Skenbar transparens? « Kommunicerat()

  • Pingback: Saltåkvarn och mumbojumbo | Caresumers()

  • Pingback: Här är e-brevet som visar de fula SEO-knepen()