Backend Media

Enkelt svar: Att inte sätta upp hinder för användaren.

Därmed kan man säga att användbarhet går hand i hand med tillgänglighet. En webbplats som inte sätter upp hinder, bör ofta vara enkel att använda.

Hur vet man om en webbplats är enkel att använda? Man sätter en person framför webbplatsen och ber dem lösa en vanlig uppgift (på en annonsmarknad kan det ju vara att lägga in en annons i rätt kategori). Om det går utan problem så har du hög användbarhet. Går det mindre bra får du göra om det som vållade problem.

Enkelt? Javisst. Men det är få som verkligen tar sig tid att göra det.

Många är det som förespråkar tillgänglighet utan att riktigt veta varför. ”Det ska fungera för alla” är en vanlig kommentar. Men det är svårt att ”ta” på tillgänglighet.

Ett bra sätt att öka förståelsen är att hitta på en person som ska använda webbplatsen. Det kallas att man skapar en persona. Vi kan ta ett exempel:

Karin, 30 år. Har nedsatt syn och kan därför inte läsa liten text. Efter en arbetsolycka har hon brutit ena armen och kan därför endast styra musen och tangentbordet med höger arm. Vänstersidan är drabbad av musarm till råga på allt. (Ju fler funktionshinder Karin har, desto mer får du anpassa din webbplats.)

Nu kan du helt plötsligt hitta saker som behöver förbättras när du tänker på Karin: Texten behöver exempelvis kunna förstoras. Eftersom hon har musarm vill hon kanske använda tangentbordet mer. Använder du kortkommandon för tangentbordet? Hamnar man på länkarna i rätt ordning när man tabbar?

Persona är alltså ett bra sätt att sätta en bild på ”de där funktionshindrade” och dra in dem från den grå massan. Helt plötsligt kan vi gå från ”Det ska fungera för alla” till ”Det ska fungera för Karin!”.

Killarna och tjejerna på Hjälpmedelsinstitutet har rört ihop några bra (indirekta) tips för webbsidekreatörer.

Micke är blind och säger att det största problemet är alt-texter som saknas på bilder. Men han säger också:

Menyer som är gjorda med flash eller java, är också ett problem. Om det bara är bilder gör det inte så mycket, men om menyerna inte är tillgängliga, så går webbplatsen överhuvudtaget inte att använda.

Dessutom är webbsidor vars reklam ligger i ramar som uppdateras automatiskt ett stort problem. Talsyntesen läser upp innehållet varje gång sidan laddas om.

Åse är rörelsehindrad och vill kunna:

• Ändra storleken på texten. Rörelsehindrad innebär ofta att man inte kan sitta så nära skärmen som man vill. Då är det en fördel om man kan förstora texten och att innehållet anpassar sig till föstoringen. I Åses fall är det däremot svårigheter med att fästa blicken.
• Skrolla själv. När texten förstoras så tar den upp mer plats och kanske inte får plats på skärmen. Då vill Åse kunna skrolla som hon vill. Skrollisterna får alltså inte ersättas med någon javascript-variant.
• Ändra reklamens placering. Popup-fönster är jobbiga att stänga. Reklam som ligger högt upp på sidan tar upp värdefull plats eftersom Åse använder ett program som fungerar som ett virtuellt tangentbord.
• Se webbsidor i 640 x 480. Ofta hör man ju personer som går efter statistik och säger ”73 % av mina besökare använder upplösningen 1024 x 768 och därför anpassar jag den efter majoriteten”. Det kanske är så att de övriga med låg skärmupplösning inte kan ta del av innehållet.