Användbarhet

Enkelhet är bra.

Användbarhet bygger på konventioner

En konvention är en något som är allmänt erkänd och som följs eftersom inget särskilt talar emot. Det är en standard så att säga.

En vanlig konvention (som vi lärt oss tack vare Internet) är att understruken text är länkar. Det handlar alltså om vanor. Vi är vana att länkar är understrukna och vi vet vad de fyller för funktion.

Om dina länkar inte är understrukna måste besökaren lära sig det. Detsamma gäller text som är understruken, men inte är en länk. Då blir vi förvirrade. För allt annat än inarbetade vanor är ett inlärningssteg. För varje nytt inlärningssteg, desto svårare blir en webbsida att använda.

Således, om du följer alla konventioner som finns, kommer din webbplats vara användarvänlig utan att du behöver ägna så mycket tid åt att göra användbarhetstester.

Några vanliga konventioner:

  1. Loggan i övre, vänstra hörnet. Länkad till förstasidan.
  2. Meny på vänsterkanten eller strax under loggan (tabbar).
  3. Länkar är understrukna.
  4. Låt knappar se ut som knappar.

Men vänta! Menyn på backendmedia.se ligger inte på vänsterkanten! Nej, just det. Jag skriver i form av en blogg och i bloggvärlden har det blivit en konvention att ha menyn på höger sida. Därför kan jag göra det med gott samvete.

Webbgurun Jakob Nielsen predikar för enkelhet

Computer Sweden fick till stånd en intervju med Jakob Nielsen, som pysslar lite med användbarhet. Lite och lite, han är väl i princip mest känd av alla kan man säga. 🙂

Läs intervjun: Webbgurun Jakob Nielsen predikar alltjämt enkelhet

Två intressanta reflektioner:

Användbarhet för webbsidor betyder noll inlärningstid.
– Om du inte kan räkna ut hur det fungerar på tio sekunder så struntar du i det.

och om detaljer:

Jakob Nielsen håller med om regeln som formulerats av en annan användbarhetsguru, Ben Shneiderman: ge först en överblick, sedan detaljer på begäran.

Det kan behövas flera nivåer med detaljer.
– Du ska inte vara rädd för att låta användaren klicka. Det viktiga är att man hittar det man söker.

Jakobs hemsida finns på useit.com. Den är bara nyttig.

Jakob Nielsens Alertbox fyller tio år

Alertbox: Ten Years (Jakob Nielsen’s Alertbox)

Alertbox på useit.com är en given resurs för alla som sysslar med användbarhet på nätet.

Jakobs största argument inom användbarhet är att ordna tester för att se på när vanliga personer använder webbplatser. Jag kan inte annat än hålla med. På så vis kan man se om de gör som man har tänkt och åtgärda de misstag man gjort. Att gissa duger inte.

Alla blir vi blinda för våra egna misstag och användbarhetstester ger svart på vitt vad som fungerar och inte gör det. Att tänka ”det här var en smart lösning” kanske inte visar sig vara så smart när din målgrupp väl sitter där i skarpt läge och ska använda webbplatsen för första gången.

Adressen är den viktigaste delen av en webbplats teknik

Om man ska babbla teknik så är det en sak man ska ha klart för sig: webbadressen är den viktigaste delen av en webbplats. Man kan byta ut precis allt annat, flytta servern till en annan kontinent, byta webbhotell, leverantör, ja till och med personal. Men du kan aldrig byta ut en /adress. Inte enkelt i alla fall.

Hur ska då en webbadress fungera? Ofta kan man se adresser som ser ut som /index.php?module=news&action=get&newsid=524. Visst, det funkar, men kommer du ihåg den adressen om du ska skriva in den själv? Troligtvis inte. Och vad händer om man byter publiceringssystem? Ja, då får man nya, konstiga adresser. Inte speciellt smart eller vackert.

Då kanske det vore lättare med /nyheter/sony-ericsson-k750i-recension/ som dessutom ger en hint vad webbsidan handlar om.

Jag tycker att webbadressen ska uppfylla tre saker:

  • Vara enkel att skriva och komma ihåg för en människa.
  • Säga något om innehållet.
  • Vara enkel att behandla för en maskin, med andra ord inga konstiga tecken.
  • Inte innehålla något suffix (alltså .php eller .html på slutet).

Varför inte suffix? kan man fråga sig. Suffixet .aspx är exempelvis knutet till Microsofts plattform asp.net, vilket innebär att en adress som /mina-filmer.aspx endast fungerar på Windowsservrar. Kan du gå över till Linux då? Nej, inte hundraprocentigt.

Om du skriver adressen som en katalog i stället (/mina-filmer/) har du helt plötsligt valfrihet att göra precis vad du vill. Du kan ha vilken teknik som helst i botten. Och dina besökare behöver inte komma ihåg att skriva .aspx!

Se bara till att du lägger ett standarddokument i katalogen. Det kan vara /mina-filmer/index.html eller något i den stilen. Och länka aldrig till index.html, utan länka alltid direkt till katalogen! (Har du tillgång till mod_rewrite på en Linuxburk så bör du använda det i stället.)

Webbadresser ska alltså vara enkla. Både för maskiner och för människor.

Läs också vad W3C tycker om webbadresser.