Vilka funktionshinder finns det?
I tillgänglighet är det mycket prat om funktionshinder, speciellt att man ska använda alt-attribut så att blinda kan ta del av bilder. Men vad finns det för funktionshinder förutom blinda, och hur kan vi förbättra upplevelsen på nätet för dessa personer?
Synrelaterat
- Blindhet. Blinda kan använda skärmläsare eller punktskriftsdisplayer för att läsa text. Undvik ramar, bilder utan beskrivande text, ostandardiserade format, navigation eller kommandon som inte fungerar med tangentbordet.
- Synnedsättning. Nedsatt syn kan avhjälpas med större monitor, ändra storleken på texten, ändra färgschemat eller genom att definera egna stilmallar med egna färger. Text vars storlek inte går att ändra bör du undvika, liksom text gjorda som bilder samt för liten kontrast mellan text och bakgrund.
- Färgblindet. En man av tolv är färgblind, det är sällsynt hos kvinnor. Röd/grön är den vanligaste färgblindheten. De använder egna stilmallar med personligt anpassade färgscheman. Undvik text med låg kontrast mot bakgrunden, att förmedla budskap med endast färg.
Hörselrelaterat
- Dövhet. Döva har oftast teckenspråk som modersmål. Därför kan långa texter och få bilder bli jobbiga. När det gäller ljud så måste det finnas en textmotsvarighet för att de ska kunna ta del av innehållet. Du kan underlätta med filer med information på teckenspråk, tydliga formuleringar, ikoner och symboler.
- Hörselnedsättning. Ljud utan text är precis som för döva inte att rekommendera. Problemen kan lösas på samma sätt som för döva.
Fysiska hinder
- Motoriska funktionshinder. Dålig känsel och rörlighet, smärta, avsaknad av kroppsdelar eller svaghet i musklerna är några av de motoriska hindrena. De använder internet med alternativa pekdon som styrs av ögonrörelser eller specialanpassade tangentbord och möss. Undvik formulär utan tabindex eftersom det gör att man inte kan bläddra logiskt mellan fälten. Tidsbegränsningar kan också bli ett problem, exempelvis när man ombeds att skriva in lösenord inom några sekunder. Webbplatsen måste även vara anpassad för personer som enbart använder tangentbordet.
- Nedsatt talförmåga. Detta gäller framför allt webbplatser som kräver röstigenkänning. Man bör därför inte enbart förlita sig på röststyrning på en webbplats (visserligen är det extremt ovanligt med röststyrda webbplatser).
Kognitiva och neurologiska funktionshinder
(Förklaring: kognitiv kan lättas översättas som tankeverksamhet i sammanhanget och neurologi avser kroppens nervsystem).
- Dyslexi. Dyslektiker har problem med språket. Därför kan animationer, blinkningar, krångligt och svårstavat språk minska upplevelsen för dyslektiker. Använd lättläst språk med enkel typografi. Ordlistor och rättstavningshjälp ska också finnas tillgängligt.
- Uppmärksamhetsproblem. Om du använder ljud och animationer kan det leda till koncentrationsproblem, men även en dåligt strukturerad webbplats ger problem.
- Intelligensnedsättning. Precis som dyslektiker kan onödigt komplext språk vara ett problem liksom bristen på bilder och grafik som förtydligar.
- Minnesproblem. Framför allt är det organisationen av webbplatsen som påverkar. Det kan vara svårt att komma ihåg hur webbplatsen är uppbyggd om den är väldigt komplex. Lösningen är inte att installera en sökmotor, eftersom en sökmotor även den kräver strukturerad information. Jag rekommenderar dig att göra om webbplatsens struktur och därefter komplettera med sökmotor.
- Psykiska funktionshinder. Detta kan hända vilken person som helst i form av biverkningar av medicin. Till exempel problem att fokusera på information, suddigt seende eller skakningar i händerna. Förstorning av bilder och möjlighet att stänga av störande ljud och animationer är därför nödvändigt.
- Epilepsi. Blinkningar eller ljud i vissa frekvenser kan utlösa anfall hos epileptiker och du bör därför undvika detta.
Källa: uppsatsen Tillgänglighet på svenska folkbiblioteks webbplatser av Viktor Sarge
Det kan jag inte hålla med om. Om man lägger fälten i logiskt ordning i källkoden kan man bläddra logiskt mellan fälten utan tabindex.
Jag skulle snarare rekommendera att lägga fälten i logisk ordning i källkoden och undvika tabindex helt och hållet för att minska risken att det blir förvirrande för användaren (”varför kommer jag till kommentarformuläret innan jag läst artikeln när jag försöker tabba genom länkarna?”).
Bra sammanställning!
Instämmer helt och fullt i vad zcorpan säger. Tabindex behövs inte i 999 fall av 1000.
(och det heter alt-attribut
)
Underbar information. Jag kommer att använda den här artikeln som referens närhelst jag bygger en sida i framtiden.
Håller även jag med vad zcorpan säger. Vet man för- och nackdelarna med tabindex så kan man göra ett val i vilken nivå av tillgänglighet man ska lägga sig på.
Så sant, så sant!
Har uppdaterat artikeln.
Här finns uppsatsen:
http://www.uppsatser.se/uppsats/8bca4d8c0d/