Wiki med nyheter kommer inte att fungera

Har du använt Wikipedia så känner du säkert till att det är ett öppet uppslagsverk. Vem som helst kan lägga till eller ändra bland texterna, en så kallad wiki.

Nu försöker man sedan en tid tillbaka att göra samma sak med nyheter – Wikinews.

Det kommer aldrig att fungera. Här är varför:

  1. Internet har drivit utveckling av nyheter till snabbare publicering. Den som publicerar snabbast vinner. Ingen kan publicera snabba nyheter på en wiki utan att få förstahandsinformation, och det kostar i dagsläget.
  2. En nyhet varar väldigt kort tid. En gammal nyhet är ingen nyhet, brukar jag säga (men citatet kommer säkerligen från någon annan). Varför ska man lägga ned frivillig energi på något som ingen läser om några timmar. Ett uppslagsverk är däremot tidslöst.

När Anna Lindh mördades kunde man följa hela utvecklingen på uppslagsverket Susning. Det är en sorts nyhetsrapportering i sig, att skriva om aktuella händelser kring ett ämne. Ett betydligt mer relevant sådant och som tekniken lämpar sig väldigt bra till.

Som jag sa, Wikinews kommer aldrig att fungera. Vi får däremot se vad som händer i framtiden. Jag blir bara glad om jag blir överbevisad för idéen är intressant, även om jag tror att de har för stor tillit till wikitekniken.

 
6 kommentarer. Skriv en kommentar eller skicka en Trackback.
  1. Pingback
    Trackback: - Backend Media • oktober 25 2006

    - Backend Media

  1. #1 • Bjorn Hagstrom skrev den 29 juli 2005:
     

    Nu ar du lite val negativ tycker jag. En journalist har (oftast) fatt nyheten fran nagon som vill fa ut den. I den meningen ar journalisten sjalv ett steg efter. Om den som vill fa ut nyheten sjalv publicerar den ar man snabbare an alla andra.

    Paybacken att vara den som ar forst med en nyhet tror jag ar stor. Det finns manga som vill dela med sig av kunskaper eller som vill vara forst och pa det sattet skapa sig ett namn. Titta bara pa slashdot…

    Risken for konstiga vinklingar pa denna typ av nyhet ar uppenbar men forhoppningsvis kommer hela wikikonceptets styrka till raddningen da.

  2. #2 • Peter Dahlgren skrev den 29 juli 2005:
     

    Nackdelen med en nyhetswiki är också att den ”grävande journalistiken” blir lidande.

    Hur vet vi om en nyhet är sann om wikin är först med att publicera den? Hur ska man källgranska? Vem ska källgranska?

    Jag tror helt enkelt inte på den här idéen. Uppslagsverk är en sak. Nyhetsrapporteringen blir begränsad till att referera och aggregera andras nyheter.

  3. #3 • Blixtsystems skrev den 29 juli 2005:
     

    Då man läser i de flesta tidningar och tittar på TV så är det oftast chockerande hur illa insatta reportrar ofta är i de ämnen de skall rapportera om.
    Det varierar självfallet från ämne till ämne.

    Då det gäller tex mellanöstern konflikten kan det dyka upp intervjuer med riktigt kunniga experter, även om det ofta kan förekomma riktigt dåligt insatta kommentarer även i det ämnet.

    Då det gäller IT relaterade frågor brukar det vara väldigt illa ställt, vilket var mycket tydligt många gånger under fildelnings debatten.

    Så jag läser hellre kommentarer från utvalda bloggar och individer på forum som jag vet är väl insatta i den fråga det gäller.
    Så jag tror starkt på wikinews då jag i princip tycker att det är hopplöst att hitta välinsatt och ovinklad information i massmedia.

  4. #4 • Peter Dahlgren skrev den 30 juli 2005:
     

    Nja, det är skillnad på att kommentera en händelse och att rapportera om det. Bloggar förlitar sig till stor del på att kommentera massmedias (motsvarande) objektiva nyheter.

    Wikinews målsättning är att bland annat innehålla självupplevda rapporter. Det blir således en subjektiv nyhetskälla.

    Men det kanske kan fungera ändå. Det ska bli intressant att följa.

  5. #5 • Jörgen Johnsson skrev den 30 juli 2005:
     

    Jag tror tyvärr inte heller på wikinyheter. Mitt främsta argument mot är trovärdigheten. Att ha åsikter och kommentarer om en händelse fungerar utmärkt. Se bara på bloggandets genomslag. Skillnad är det med nyhetsförmedling. Människor är i allmänhet skeptiska till det medierna förmedlar, även om det självklart finns de som tror på allt som står i tidningen.

    Sedan tycker jag att ni ska vara försiktiga med orden subjektiva och objektiva nyheter. Inga nyheter är objektiva. Det finns mer eller mindre subjektiva nyheter. När reportern gör en research går han/hon hem med en uppsättning information. Det är bara en bråkdel av detta som får plats i artikeln eller inslaget. Reportern sållar med andra ord ut det som HAN/HON tycker förmedlar händelsen bäst. Det är reporterns subjektiva gallring. Ett exempel är denna artikel som jag författade för några år sedan: http://benkestok.imcode.com/servlet/GetDoc?meta_id=1229

    Jag pratade med en 5-6 personer sammanlagt och hade ett stort antal uttalanden till artikeln. Det var givetvis omöjligt att ta med allt. Med andra ord fick jag välja ut sådan information som kan tänkas vara intressant för läsaren, utan att bilden som mina intervjupersoner gav blev förstörd. Artikeln måste alltid spegla det resonomang som intervjuerna innehöll.

    Subjektiviteten finns på flera plan i nyhetsförmedlingen:

    – Nyhetsvärdering: vilka händelser ska vi överhuvudtaget rapportera om?
    – Vilka människor ska få uttala sig?
    – Vilka övriga källor ska få vara med?
    – Vilka citat ska jag använda?
    – På vilken plats ska resultatet presenteras?
    – osv …

    Människor ser ofta ett medium som mer trovärdigt än ett annat. Exempelvis ses morgontidningar som mer trovärdigt än kvällstidningar. SVT ses som mer trovärdigt än reklamfinasierade kanaler. Inom mediet ser man ofta någon som mer trovärdig än någon annan. I tidningsmediet ses exempelvis TT vara mycket trovärdiga. DN likaså. Många faktorer ska falla på plats för att en nyhetskanal ska anses vara trovärdigt. Jag tror inte att en wiki klarar uppfylla dessa krav. Huvudorsaken är att avsändaren i mångt och mycket är okänd.

 

Kommentar:

 
 
Creeper MediaCreeper
QR Code Business Card