Webbutveckling

Hur man bygger webbplatser med fokus på struktur, tillgänglighet och användbarhet (inte så mycket kod). Det var det bloggen handlade om från början.

Instant Article Wizard skriver texten åt dig på hälften av tiden

Genom internetpengar.com uppmärksammades jag på en tjänst som kallas Instant Article Wizard, vilket ska göra att du kan skriva artiklar om ämnen du inte kan någonting om. Jag tänkte ta en minut av din tid och såga tjänsten längs med fotknölarna.

Tjänsten består av ett program som låter dig mata in ett par sökord och sedan få fram sökresultat från etablerade sökmotor. Skriver du in ”Physics is” får du fram en lista med fraser som alla börjar på dina sökord, exempelvis ”Physics is one of the oldest academic disciplines, perhaps the oldest through its inclusion of…” som är ett utdrag från Wikipedia.

Instant Article Wizard

Du kan också få fram ett textstycke som förklarar ”physics” närmare. Då hämtas en till två meningar från ett antal källor och sätts ihop till en läslig text. Detta ska på så vis kunna möjliggöra att du kan skriva artiklar om i princip vad som helst – utan kunskap. Skriv in sökordet, tryck på knappen och voilá: en okej text, kopiera och klistra sedan in i ditt dokument med några ändringar.

Se hur programmet fungerar in action:

Det är bara ett problem med den här tjänsten. Och det är hur pass tillförlitlig sökresultatet är. Eftersom programmet visar sökresultatet från bland annat Google och Yahoo förefaller det sig ganska vanskligt att inte ägna någon tid åt källkritik, utan bara acceptera allt som sanning eftersom det står på skärmen och går fort.

Skaparen bakom tjänsten hävdar att du minsann kan söka igenom Google Schoolar, som indexerar uppsatser och publicerad vetenskap. Men det innebär inte på något vis att man får rätt information, eftersom studier ofta går igenom eventuella invändningar mot texten för att sedan vederlägga dem.

Låt oss ta ett exempel. Ett argument i en uppsats är ”Physics is thought to be the oldest academic disciplines. This is not the case.” Detta är ett citat som sedan författaren vederlägger: ”The above statement is not true”. Det skulle få till följd att man får missvisande information med Instant Article Wizard. Likaså om något argument frekventerar många bloggar, vilket gör att det uppfattas som sanningsenligt eftersom det är så väl spritt.

Om du driver en blogg och vill producera mycket text och tjäna pengar på att folk klickar på annonser kanske detta låter lockande. Glöm bara inte att om du skriver något helt uppåt väggarna kommer du att uppfattas som ignorant och din läsförmåga kommer att ifrågasättas. Som sökverktyg kan det däremot vara intressant, så länge man håller ett kritiskt öga på sökresultatet.

Däremot skriker designen på webbplatsen Instant Article Wizard amatör. Men det är en annan historia. Av någon anledning tycks det fungera i USA.

Vervas vägledningar återuppstår på eutveckling.se

Vägledningen för 24-timmarsmyndigheten – guiden för användbara och tillgängliga webbplatser – har uppstått i privat regi. Verket för förvaltningssutveckling, Verva, lades ned för ett tag sedan men deras vägledning för webben återuppstår nu som eutveckling.se.

Här hittar du riktlinjer som ger dig praktiskt stöd att använda webben som en effektiv kanal för service. En webbplats som följer riktlinjerna når fler och blir enklare och mer effektiv att använda.

Riktlinjerna utgår från Vervas publikation Vägledningen för 24-timmarswebben. Denna webbplats är dock ett privat initiativ och de tillägg som gjorts är tydligt markerade.

Ett bra initativ för att försäkra en standardisering för vägledning och riktlinjer för användbarhet och tillgänglighet.

(Via 24timmarsbloggen)

Dashnotes ett virtuellt kontor

Dashnotes är ett nystartat svenskt virtuellt kontor likt 37signals Basecamp eller svenska konkurrenten Projektplatsen.

Vid en snabb blick verkar det vara överskådligt, avskalat och lättanvänt. De verkar ha hämtat inspiration och lärdomar från sociala medier, vilket även gör Dashnotes mer användbar för människor.

Till skillnad från Projektplatsen, som verkligen andas storföretag, får man faktiskt se hur produkten ser ut och fungerar i en video. Detta tycker jag är oerhört bra eftersom det snabbt ger en känsla av hur det passar mig. Vill man visa hur bra en produkt är, gör man bäst i att visa det, inte att beskriva det i en marknadsföringsfolder som man länkar till på hemsidan.

Se video av Dashnotes:

Så ska ett inloggningsformulär se ut

Trots att inloggningsformulär har funnits i över tio år verkar det fortfarande finnas företag som har problem att utforma dem. Eller så tycker de att de gör smarta lösningar med egna påhitt. Oavsett vilket ställer det till problem, och jag ska belysa några av de problem som kan uppstå genom tre exempel.

Binero vecklar in det enkla

Det första gäller webbhotellet Binero som har ett tämligen invecklat inloggningsformulär.

Förutom de sedvanliga fälten för användarnamn (i det här fallet kundnummer) och lösenord, så får man även välja om man vill spara användarnamnet, både användarnamnet och lösenordet eller inget av dem.

Dessa tre val är ett typiskt resultat av att överarbeta och lösa ett simpelt problem genom att ge användaren en massa alternativ. Det räcker med en enda knapp. ”Kom ihåg mig”. Vi är vana vid att se den och den fyller en mycket viktig funktion, på ett enkelt sätt.

Om man sparar användarnamn och lösenord i formulärfältet, i klartext, är det ju värre än om de ligger i en cookie där de kan ligga krypterat. Således finns det en mängd brister med detta tillvägagångssätt. I Bineros fall lyckas heller inte cookien fastna på min dator, så man tvingas ändå skriva in uppgifterna gång efter annan.

Nationalencyklopedin får brottas med Firefox

Omgjorda Nationalencyklopedin har även de gjort om sin webbplats. Inloggningsformuläret är inget undantag.

Här har vi ett annat problem, de har valt att göra rutorna till inloggningsformuläret i svart, och lägga etiketten för respektive ruta (det vill säga användarnamn och lösenord) innuti rutan med grå text. Kontrasten blir alldeles för liten och gör det svårt att läsa.

Dessutom är det alltid ett problem med att skriva etiketter i själva rutorna. Dels eftersom texten ibland inte tas bort när man sätter markören i rutan, och dels ibland för att texten faktiskt tas bort, men också tar bort användarnamnet man just skrivit in när man flyttar textmarkören genom att klicka i rutan.

En till sak är värt att nämna, som däremot endast framkommer när man använder webbplatsen, och det är att inloggningsrutan lägger sig som ett eget lager över sidan. Då döljs bakgrunden med lägre opacitet så att man lägger all fokus på inloggningen. Det är bra och smidigt, men introducerar ett nytt problem. Webbläsaren Firefox, som jag använder, frågar inte om jag vill spara lösenordet när jag trycker på Logga in. På grund av det överliggande lagret så tappar jag denna funktion, vilket är väldigt retligt. Speciellt eftersom inte heller Nationalencyklopedin vill hålla mig inloggad mer än ett par timmar, innan jag tvingas logga in igen. När man använder lexikon och uppslagsverk flera gånger dagligen höjer det irritationen.

Enkel och välfungerande inloggning på komplett.se

Sist, men inte minst, har vi nätbutiken Komplett. De lyckas göra en inloggningsruta som fungerar utomordentligt.

Det som gör den här rutan bra är dess enkelhet. Användarnamn och lösenord skrivs in, tryck på logga in och lösenordet sparas av Firefox utan problem.

Här har vi däremot ingen Kom ihåg mig-ruta, men jag bedömer det inte nödvändigt på en nätbutik av detta slag. Det är endast när man behöver lägga en order som inloggningen är oundviklig. Däremot skulle det inte skada, utan skulle höja användarvänligheten ytterligare. Speciellt om det är så att frakten måste räknas ut beroende på var du bor – då skulle ”Kom ihåg mig” sannerligen behövas.

Nackdelen med Kompletts lösning är däremot att man måste klicka på en länk för att komma till inloggningssidan. Den borde vara synlig direkt på startsidan. Binero har samma problem, men har en egen lösning som ligger i ett eget lager precis som Nationalencyklopedin, och den fungerar lika illa.

Fyra tips för dina inloggningsformulär

  • Gör det enkelt, det räcker med användarnamn och lösenord plus en logga in-knapp.
  • ”Kom ihåg mig” är det enklaste sättet att låta en cookie spara sessionen. Om du inte vill äventyra användarens säkerhet (på grund av att datorn står på ett bibliotek) eller liknande, bör du inte erbjuda denna funktion alls.
  • ”Glömt lösenordet?” är en bra funktion och du behöver inte beskriva den mer än så. Vi har vant oss vid den.
  • Kontrollera att webbläsarna kan spara användarnamnet och lösenordet utan problem.
  • Lägg inloggningsformuläret på en plats som är väl synlig.

Nationalencyklopedin fräschar upp sin webbplats och blir mer social

Nationalencyklopedin har gjort en rejäl ändring. Bort med det gamla, och in det med nya. Den rör sig nämligen om en helomvändning från en grå, statisk webbplats till en mer levande och dynamisk dito.

I kampen mot Wikipedia är det nog en vettig strategi. Alla förbättringar som kan hjälpa användaren att lättare och mer effektivt hitta information är av godo. Olyckligtvis har jag ingen skärmdump av deras gamla gränssnitt, men du får nöja dig med deras nya:

Startsida:

Startsidan visar ett taggmoln i regnbågsfärger med det ”hetaste för stunden”, det vill säga uppslagsord som förmodligen är mest visade. En intressant social funktion bland många.

Sökresultat:

Sökresultaten känns mer relevant, till skillnad från innan då en lång lista visades upp. Nu kan man välja att avgränsa sin sökning bland bilder, tabeller, ordlistor med mera.

Uppslagsord:

Vid uppslagsorden finns tre val: lång, kort eller enkel. De är självbeskrivande och anger längden på texten respektive nivån på språket. Tidigare kallas artiklar skrivna på enkel svenska för ”Junior”, men de har gissningsvis insett att även vuxna svenskar har nytta av enkelt språkbruk.

Min sida:

På ”Min sida” kan jag lägga upp filer och så kallade ”paket” som jag delar med mig till andra. Varför man ska göra det framgår inte riktigt, men jag kan inte låta bli att bli lite nyfiken på vilka intentioner de har med funktionen.

Än så länge är webbplatsen väldigt instabil och kraschar för jämnan, men det framgår av deras information. Det ska bli intressant att följa Nationalencyklopedins utveckling, då den är något jag använder dagligen i mitt arbete, tillsammans med Wikipedia.

Vissa hävdar att det inte går att lita på Wikipedia eftersom vem som helst kan ändra innehållet, men studier har visat att det nödvändigtvis inte behöver vara så. I stället är det källkritik som är det viktiga, inte avsändaren. I en informationsteknologisk tid är fler människor insatta i smala ämnen och kan med en enkel knapptryckning ändra innehållet. Vi får se om även wikin kommer till Nationalencyklopedin.

Så avlastar du din webbplats med CDN

Jonas på utvbloggen.se har ett smart tips på hur du kan lastbalansera din webbplats på ett enkelt sätt. Då kan den hantera mer besökare utan att knäckas.

Så hur kan ett CDN hjälpa dig undrar du kanske? Jo du kanske har en webbsajt med massor av statisk information såsom CSS, bilder eller kanske tunga filmer och här kommer ett CDN in i bilden.

(…)

Och samtliga av dessa filer kan avlasta min webbserver genom att överföras till en CDN-leverantör. Jag testar för tillfället SimpleCDN.com och det tog mig max 20 minuter innan jag var igång och de serverade filer åt mig.

Avlasta din webbsajt med ett CDN

SVT tillåter Twinglylänkar och Spotify lanseras

Från och med i dag kommer SVT att tillåta Twingly-länkar. Först ut blir SVT Opinion som visar vilka som länkar deras debattartiklar.

I dag lanseras också Spotify som är en musiktjänst där du kan lyssna på all musik gratis. Ungefär som iTunes Store, fast där musiken finansieras med reklam i stället. För 99 kronor per månad får man däremot ett premiumkonto utan reklam.

Den gamla webbkatalogen KTHNOC är uppköpt av Urban Lindstedt som planerar att göra en lätt kommersialisering av katalogen. Den startades redan 1993 och brukar vara det första tipset när man ska registera sin webbplats i en länkkatalog.

Rationalister påverkar FRA-debatten visar psykografisk textanalys

Mattias Östmar på PRfekt har satt ihop ett kort inlägg som avslöjar vilken typ av debattanter som synts i bloggosfären angående FRA-lagen sedan juni.

I korthet har företaget PRfekt utvecklat ett psykografiskt analysverktyg som tolkar skrivna texter och placerar författaren i en av fyra personlighetstyper, eller temperament, som stipulerats av David Keirsey. De kallas rationalisten, idealisten, hantverkaren och beskyddaren. På detta sätt kan man förstå vad det är för typ av person som skriver bloggen.

Analysen har använts för att bedöma vilken typ av debattörer som figurerat mest i bloggosfären i FRA-debatten. Av cirka en miljon analyserade blogginlägg är konklusionen att rationalisterna har dominerat debatten.

Följande slutsatser kan dras om rationalisterna:

  • Länkade mest till inhemska nyhetsmedier under juni månad.
  • Engagerar sig mest av alla i nyheter.
  • Väldigt få till antalet, knappt 5-10 % av befolkningen.
  • Mycket mer benägna att länka till andra bloggar och nyhetsmedier.
  • De mest inflytelserika att påverka av de fyra typerna.

Vad gäller de andra två typerna, hantverkarna och beskyddarna, så dras slutsatsen att de inte alls engagerade sig så mycket i FRA-frågan.

De 20 mest engagerade bloggarna under juni var:

Du kan läsa fler av Peters artiklar om FRA-lagen på Opponent.se.

Posten får ett första beröm för sin Skickaguide

Posten.se har som alla webbplatser på nätet successivt utvecklats från en otämjd best till en numer fullt funktionsduglig arbetshäst. Min kritik har varit hård genom åren:

Men nu får man passa på att ge lite beröm, för nu är det berättigat.

De har nu lanserat en tjänst som kallas Skickaguiden. Och för enkelhetens skull så skriver de direkt under rubriken vad det är frågan om: ”Välkommen till Skickaguiden, här räknar du enkelt ut hur mycket det kostar att skicka din försändelse”.

I helgen har jag köpt tre begagnade böcker av den enkla anledningen att jag behövde dem fortare än kvickt till en universitetskurs. Det som sammanförde de tre köpen var att två av de tre säljarna var tvugna att kolla upp portopriset och sedan återkomma med ett slutligt pris. Den ena säljaren hade däremot postens lista över portopriser, som även finns online – men bara som en pdf-fil.

Nu kan de, utan att ringa eller åka till postcentret, på ett enkelt sätt räkna ut priset för en försändelse. Det är häpnadsväckande att en sådan funktion inte funnits tillgänglig tidigare, eller åtminstone i ren text direkt på hemsidan utan att behöva ladda ned .

Det statliga posten borde vara betydligt mer öppnare och lägga ut sina portopriser i xml-format som är tillgängliga för alla. På så vis kan alla integrera uppgifterna i sina applikationer och kanske framför allt begagnatmarknaden som Blocket och andra sidor bättre kan räkna ut priset för produkterna de saluför. Förutsatt att man anger vikt förstås.

Clickjacking – en osynlig knapp och din webbläsare kan kapas

IDG skriver om ett fenomen som kallas clickjacking. Det innebär att osynliga knappar läggs ovanför exempelvis en länk, som sedan kan exekvera skadlig kod. Mer precist än så vill inte den som upptäckt säkerhetshålet berätta, men verkar vara kopplat till både Flash och alla webbläsare på något sätt.

När Adobe har fått veta orsaken kommer först webbläsetillverkarna att få reda på det. Men det är osäkert om de åtgärdar säkerhetshålet redan i nästa version, uppger Computer World.

Det rekommenderas att man använder Firefox med tillbehöret NoScript, som stoppar alla skript bortsett från de som man själv godkänner.