Jakob Nielsen har precis släppt en ny Alertbox som kallas Weblog Usability: The Top Ten Design Mistakes. Det är alltså vanliga missar som görs på bloggar.
Han skriver bland annat att länkar inte säger var de leder till och att ämnena ofta växlar fram och tillbaka.
Studera och korrigera. Det ska i alla fall jag göra inom kort. Som vanligt. 😉
Jag fick ett e-brev av Johan Persson som undrade hur man gör en bra meny:
Om man har en hemsida med ett antal huvudmenyer och undermenyer, hur ska man på bästa sätt placera dessa på en hemsida? Jag tycker att en drop-down -meny i javascript funkar bra, men det är inte speciellt användarvänligt.
Jag skulle vilja ha tips på hur man ska göra för att få det på bästa möjliga och snyggaste sätt.
Först och främst tycker jag att man ska tänka på vad en meny egentligen är till för. Den är gjord för att vara ett sätt att ta sig från punkt A till B på en webbplats. Att navigera sig fram. Det går därför inte att säga ”så gör du en bra meny”. Det är helt beroende på vad för typ av tjänst eller innehåll som finns på webbplatsen, och vem som ska använda den.
För att ta några exempel:
Som synes så börjar man väldigt allmänt (kök) och slutar väldigt detaljerat (kylskåpet Energisk CFS 300 S för 3 795 kronor). Man får helt enkelt klicka sig djupare.
Vad kan vi konstatera av detta? Att olika webbplatser har olika menyer och navigation? Självklart. Men vad som är mer viktigt är att vi på förhand vet vad som finns på respektive hemsidor och menyerna är anpassade efter vår uppgift, alltså det vi ska göra på webbsidan.
På Ikea vill vi inte söka likt Google. Vi vet oftast inte vad produkterna heter, utan det är vår uppgift att ta reda på. Dessutom är det lätt att hitta smala ämnen om man får klicka sig djupare.
Så menyer är till för att lösa problem. Problem med att ta sig från start till mål. Det finns inget givet svar vad ett ”mål” är för något, utan det är beroende av din webbplats. Din meny är inget som du bygger allra sist och försöker få att ”se snygg ut”. Det är en naturlig del av webbplatsen som bestäms av strukturen.
Om du inte vet hur du ska bygga menyn, så vet du förmodligen inte strukturen på din webbplats.
Några generella tips när du ska bygga din meny och struktur:
Vårt kära Posten har en bra webbplats i allmänhet. Mycket info och i regel bra struktur. Jag skulle in och kolla om mitt paket har skickats iväg som jag beställt. Redan på förstasidan ligger en sökruta för att spåra brev och paket. Perfekt! Det är nog det som används mest, och det är bra att det har en central och lättillgänglig plats.
Men det som brister är utformningen på sökrutan för kolli:
Jag sätter markören i rutan. Den text som redan finns i rutan försvinner – smidigt. Jag klistrar in mitt kollinummer. Jag trycker på knappen spåra. So far so good.
Men nu kommer problemen. Mitt kolli finns inte!
Eftersom sökrutan är så liten kan jag inte se hela mitt kollinummer på en gång. Därför, för att försäkra mig om att jag skrivit rätt kolli så sätter jag markören i rutan igen. Den text som jag matat in försvinner eftersom det är en javascript-funktion som är tänkt att ta bort den där standardtexten ”Ditt kolli/brev id”. Som en extra bonus tas mitt kollinummer bort. Så om man ska redigera sitt eget kollinummer måste man försäkra sig om att det är rätt, för det går inte att sätta markören i rutan igen och ta bort. Det får mig att tänka på reality-serien When good pets go bad av någon anledning. 😀
Några saker att tänka på när du utformar dina formulärfunktioner:
Kort och gott: stort, tydligt, standardiserat och enkelt. Keep it simple, stupid.
Nu tar jag och påbörjar helgen redan i morgon så då skippar vi inlägget på fredag. Trevlig helg på er!
MSN har, av någon skum anledning, sjukt mycket besökare. Varför? Det är ju en portal. Använder folk verkligen portaler nu för tiden? En portal är ju en helt onischad sida som försöker fånga in så många målgrupper som möjligt på startsidan, något jag direkt förespråkar att man inte ska göra.
Här är antal unika webbläsare inom parentes under vecka 39. De webbplatser jag brukar besöka är markerade med fet text.
Notera att detta inte är en komplett lista över alla webbplatser i Sverige. Det är bara de som använder KIA för statistik.
Källa: IDG.se
I dag uppmärksammade jag Googles Gmail-liknande rss lagrar prenumerationer på nätet hos IDG.se.
Google gillar tydligen att folk ska registrera sig på deras webbplatser. De vill väl ha så mycket personlig information som möjligt så att de kan förbättra sitt annonsprogram och konkurrera ut Microsoft skulle jag tippa på.
Men, åter till sakfrågan. Någon som har provat Google Reader?
Vi börjar måndagen med ett litet surftips till alla som handlar på nätet. Malin Bergendal har skrivit en artikel som listar några saker du bör tänka på när du handlar via nätet.
En kort summering:
Några andra bra saker att tänka på är att skriva ut all informationen om produkten och spara all e-postkontakt med företaget så att du kan visa vad som hänt, om något går snett. Kom ihåg att du har rätt att ångra dig inom 14 dagar inom Sverige och inom 7 dagar i ett EU-land. Om inte, kontrollera noga hur lång tid du har på dig och vad det kanske kostar.
Läs alla tips: Så kan du e-handla säkrare.
Som ni vet så brukar jag tycka att Jakob Nielsen har svar på det mesta vad gäller användbarhet.
Men i ett fall måste jag medge att han har fel. I en intervju med Computer Sweden tror han att den semantiska webben inte blir något:
Tror inte på semantisk webb
Ett förslag till lösning är den så kallade semantiska webben, ett projekt som leds av webbens upphovsman Tim Berners-Lee. Den semantiska webben går ut på att förse webbsidor med beskrivande information inordnad i ett system som påminner om bibliotekens ämneskataloger. Söker man på ”fordon” ska man kunna få upp sidor om bilar, även om ordet ”fordon” inte finns på de sidorna.– Nej, i den form som det beskrivs tror jag inte att det blir något. Det blir för omständligt att märka upp allt i detalj. Det påminner om edi [electronic data interchange], en storslagen plan som är alltför komplicerad.
Herr Nilss… Nielsen försöker ta över världen?!
Så fel han har!
Kolla bara på tekniken rss. Den är helt och hållet semantisk med bland annat rubrik, publiceringsdatum, text och författare. Rss finns överallt i dagsläget och är dessutom föredömligt enkelt.
Jag tror starkt på den semantiska webben och precis som rss så är det små, små delar som skapar en helhet som kan användas av alla. Rss går ju exempelvis bygga ut med podcasts, alltså knyta en mp3-fil till varje inlägg så att det fungerar som en prenumerationstjänst. Helt otroligt faktiskt, men använder enkel teknik.
Att klassificera en hel webbplats med semantik fungerar nog inte. Det är alldeles för mycket jobb. Men det finns extremt enkla sätt att skapa en semantisk webb:
En annan kul grej är med länkar. Man kan bygga en relation mellan länkar med attributet rel, exempelvis <a rel="friend">Göran Persson</a>. Statsministern kanske inte är min vän, men får duga som exempel. XFN kallas det och används mest inom bloggvärlden.
Det går sedan göra detaljerade kartor som visar var bloggarna finns geografiskt, rita linjer mellan dem och få fram vem som är mest populär (den person som de flesta känner). Det finns oändligt med möjligheter! Och allt kommer ifrån en liten kodrad på ett par tecken.
Naturligtvis krävs det ett enormt sökssystem som kan indexera, tolka och presentera informationen. Det är inte gjort på en handvändning, så det är därför vi inte kan se någon explosion av användandet. Rss har däremot klarat det, men det är betydligt mindre komplext. Google känns som ett företag som borde ha nytta av det i sina sökningar.
Nästa steg, tror jag, är att göra något slags globalt ämnesregister man kan plocka nyckelord från. Ungefär som Google Directory eller något. Man lägger helt enkelt en meta-tagg som säger ”den här webbplatsen handlar om fordon”. Väldigt allmänt alltså.
Men det kan ge avsevärd betydelse under en sökning. Du kan söka på Google efter ordet ”Saab” och sedan filtrera fram:
Som synes har ord många betydelser (semantik) och tillbehör kan också vara många saker. Söker du enbart efter tillbehör får du nog fram både det ena och det andra. Men söker du efter Saab och tillbehör så är det nog lättare att hitta det du letar efter.
Således, den här ganska simpla ämnesindelningen kan ge väldig fördel. Det viktigaste är att alla är överens om hur det ska göras. Annars brakar allt ihop.
Jag tror inte heller på en rikt detaljerad webb där varje bokstav är klassificerad. Det är ingen som orkar med det. Däremot kan vi oftast enkelt säga vad det i allmänhet handlar om. Bara för att ett ord förekommer på en webbplats, behöver det ju nödvändigtvis inte vara så att det handlar om ordet. Saab, som jag nämner här, finns ju bara med som ett allmänt exempel.
Det finns tusentals saker man kan använda den semantiska webben till. Problemet är som alltid bara att komma på det och få många att använda det. Annars spelar det ju ingen roll hur bra det än är.
Det här blev ett långt inlägg och du ska ha tack som läste ända hit. Skriv gärna en kommentar om vad du tror om den semantiska webben – finns det någon framtid? Trevlig helg!
Webbläsarna har inte förändrats mycket, menar Bart Decrem som grundat en ny typ av webbläsare som kallas Flock.
Några av de speciella egenskaperna i Flock är:
Flock släpps om två veckor och Decrem har ett blygt mål om 100 miljoner användare inom fem år.
Källa: IDG.se
Om du vill ha en enkel, kraftfull sökmotor till din webbplats så kan du titta på Fluid Dynamics Search Engine.
Det är en sökmotor som kan användas på både lokala och externa webbplatser. Utseendet kan ändras genom mallar och det verkar väldigt lättanvänt (du kan testa att själv anpassa sökmotorn i deras demo, inga krångligheter där inte).
Versioner finns för både freeware och shareware och sökmotorn används tillsammans med Perl.
Om du själv har ett företag och gör affärer med antingen konsumenter (B2C) eller företag (B2B) så kan det vara bra att hålla koll på bedragare inom branschen.
Råd & röns svarta lista listar de företag som inte följt Allmänna reklamationsnämndens (ARN) råd. Gäller företag som riktar sig till konsumenter.
Svensk Handels varningslista är däremot mer blandad. Här finns även B2B-företag.
Ta en särskild titt på ILC International Lighting Company ApS som även finns inspelade av webbplatsen Cint.se som fungerar som en konsumentguide:
Lyssna på bedragaren från ILC i MP3-format (8,6 MB)
(ILC försöker sälja dåliga lysrör till en hög prislapp via telefon. De påstår sig ha gjort en undersökning och nu försöker följa upp den. Något åt det hållet i alla fall. ;))