För å tredje sidan har vi Sydsvenskan som har publicerat material på TPB. Material som är skyddat enligt TF/YGL och som det rimligtvis borde vara grundlagsvidrigt att hindra Sydsvenskan från att sprida. Sydsvenskans ansvarige utgivare, Daniel Lundström Sandström, borde ha ett och annat att säga om alla försök att stänga ner hans distributionskanal.

Som publicist och ansvarig utgivare för just en webbplats känner jag att det är dags att trycka på stoppknappen och försöka förklara hur det egentligen ligger till.

I korthet:

Sydsvenskan åtnjuter inte grundlagsskydd genom yttrandefrihetsgrundlagen genom att publicera material på Pirate Bay. Inte heller Pirate Bay kan åberopa lagstöd för detta. Detta på grund av att yttrandefrihetsgrundlagen implicit endast omfattar de databaser som anges i utgivningsbeviset. Då man inte kan ange någon annans webbplats (Pirate Bay) i sitt utgivningsbevis, kan Sydsvenskan med största sannolikhet inte stödja sig på kränkning av grundlagsskyddet för eventuella intrång eller avstängningar som görs på Pirate Bay.

Så till den långa versionen:

Först av allt måste vi skilja på två lagar. Dels tryckfrihetsförordningen (TF) respektive yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Den förra är en grundlag trots att namnet antyder att det är en förordning. Men lagen är så gammal att distinktionen mellan grundlag och förordning inte var gjord på den tiden.

Tryckfrihetsförordningen är en närmast 300 år gammal lag som gäller tryckta medier såsom tidningar och tidskrifter. Yttrandefrihetsgrundlagen är i sammanhanget en modern tillämpning av tryckfrihetsförordningen som gäller nyare tekniska tillämpningar såsom radio och internet.

Som nätpublicist ansöker man om ett utgivningsbevis vilket är ett dokument som intygar att webbplatsen ifråga är skyddat av yttrandefrihetsgrundlagen.

För att få ett utgivningsbevis förutsätts att du:

• är fri från en förvaltare
• inte är försatt i konkurs
• bedriver näringsverksamhet
• betalt en avgift på 2 000 kronor
• definierar de databaser vilka omfattas av utgivningsbeviset
• har utsett en ansvarig utgivare som är straffrättsligt ansvarig för innehållet som publiceras
• ansvarig utgivare har sista ordet för vad som publiceras, och absolut ingenting får publiceras mot dennes vilja

När man registrerar en databas för utgivning registrerar man databasen och endast databasen. Ordet ”databas” är ungefär en vag term för en samling innehåll i digital form, vilket oftast resulterar i en webbplats. Webbplatsen ifråga är alltså därmed skyddad under grundlagen.

Det är viktigt att poängtera att man måste behålla samma design på hela webbplatsen för att den ska falla under grundlagen. Om du genom en länk hamnar på en annan del av webbplatsen som är annorlunda utformad gäller inte grundlagsskyddet, och du kommer därmed inte att erhålla ett utgivningsbevis. Inga oklarheter om var webbsidan hör hemma får alltså finnas.

Varför skaffar man då utgivningsbevis? Detta är inte huvudfokuset för artikeln, men jag ska ge den intresserade läsaren ett svar på frågan för att sätta det i sammanhanget.

• myndigheter får inte censurera
• personuppgiftslagen gäller inte
• man klargör vem som har ansvaret vid yttrandefrihetsbrott
• en enda person, ansvarige utgivaren, ansvarar för vad som publiceras
• meddelare har rätt att vara anonyma
• myndigheter inte får efterforska meddelarens namn
• de som jobbar i redaktionen får inte avslöja vem meddelaren är

Grundlagsskyddet gäller databasen och ingenting annat

Grundlagsskyddet är alltså inget abstrakt tingest som kan appliceras på utövaren av yttrandet. Väljer jag som ansvarig utgivare att skriva en artikel för en annan webbplats, följer inte mitt utgivarskap med till den andra webbplatsen. Likaledes gäller den information jag publicerar. Det som publiceras på min webbplats är grundlagsskyddad. Men den är inte skyddad när jag laddar upp den till Pirate Bay, och Pirate Bay kan orimligen bli skyddat.

Således kan man alltså inte hävda att Sydsvenskans publicering av sitt eget material på Pirate Bay, att en nedstängning  av Pirate Bay skulle inkräkta på Sydsvenskans yttrandefrihet. Yttrandefriheten sträcker sig inom de områden som Sydsvenskan har angivit: deras tidning och deras webbplats.

Även nyhetsbrev som skickas ut via e-post kan grundlagsskyddas, men då är det återigen det enskilda brevet som är skyddat. Om Sydsvenskan vill publicera sitt material i ”Helges nyhetsbrev om 50-talsmusik” innebär det inte att yttrandefriheten följer med dit i släptåg.

Radio- och TV-verket är ansvarig för utgivningsbevis för internet

Men vi kan gräva djupare i detaljer än så. Som redan nämnts har vi tryckfrihetsförordningen, och den är reglerad av Patent- och registreringsverket och de handhar registreringar av tidskrifter och tidningar. Börjar vi sända material via etern eller internet så gäller yttrandefrihetsgrundlagen och då är det Radio- och TV-verket vi ska kontakta för utgivningsbevis.

Radio- och TV-verket gör en distinktion mellan push respektive pull. Med push menar man exempelvis etersändningar som hela tiden sänder ut innehåll oberoende om någon efterfrågar den. Med pull menar man exempelvis webbsidor där man måste ta del av innehållet genom en aktiv handling, som att skriva in en webbadress.

De frågeställningar som har problematiserats i sammanhanget har berört övervägandet att göra en teknikneutral yttrandefrihet då tekniken hela tiden avancerar. Men det har mötts av ett tveäggat svärd då förändringar i yttrandefriheten kan ge allvarliga och svårförutsägbara konsekvenser. Dagens yttrandefrihet, genom både YGL och TF, är tämligen väl inarbetade och vi vet ganska väl vad som händer när vi tillämpar dem.

Detta klargörande kommer från eder publicist Peter Dahlgren, ansvarig utgivare. Men på denna webbplats är jag dock bara eder bloggare.