Kommunikation

Massmedier, sociala medier, copywriting, PR och journalistik är några av de ämnen jag skriver om här.

Från pressmeddelande till nyhet: ett exempel

Jag har givit en hel del tips på hur man skriver pressmeddelande tidigare, och här tänkte jag visa på ett exempel när ett pressmeddelande blir till en färdig nyhet.

I det här fallet innehöll dock den långa texten i pressmeddelandet inte speciellt mycket nyheter, utan bara ett evenemang. Men texten är allt annat än lättläst för att man som journalist ska förstå vad det egentligen handlar om.

Pressmeddelandet som dök upp i inkorgen:

Pressmeddelande

…och texten som jag till slut skrev:

Nyheten

Säg mig, vilken är mest lättläst? Och i vilken text är det mest uppenbart vad det handlar om?

Att använda sig av fraser som ”fantastisk klassiker”, ”svenska stolthet”, ”nostalgin flödar”, ”odödliga klassiker”, ”filmer du velat se länge” och så vidare är saker som redigeras bort direkt. Det är värderingar och till och med beskrivningar av människors tankar i det sista fallet. Det är inte journalistik.

En annan sak som är lätt att glömma är ordningen man skriver saker och ting på. Det går förstås utmärkt att skriva ”Filmen visas klockan nio men före det spelar DJ:n skivor” eftersom det bara handlar om två saker. Men ett annat och betydligt mer lättsmält sätt att skriva är i kronologisk ordning: ”Först spelar DJ:n skivor, sedan visas filmen.”

Då behöver man inte kasta om ordningen i huvudet, vilket underlättar för vårt arbetsminne. Återigen, är det bara två saker kan det vara enkelt för hjärnan att luska ut, men om texten i övrigt är svårläst och ordningen inte är kronologisk blir det många onödiga svårigheter.

Dessutom, på min hemsida där detta publicerades finns det en kalenderfunktion. Det är bara att lägga in evenemanget där, i stället för att göra som den här personen och skicka meddelandet via e-post till mer eller mindre samtliga journalister på alla skånska tidningar och redaktioner. Det är helt enkelt dålig research.

Man skickar pressmeddelandet till den som ansvarar för kalendern, vilket oftast är lätt att ta reda på genom att gå till hemsidan och titta där. Helst bör man lägga in evenemanget genom den inbyggda kalenderfunktionen på hemsidan, om det finns en sådan.

Vi behöver inte mer spam.

Läs också gärna 22 tips för hur du skriver pressmeddelande.

Dela:facebooktwittergoogle_plus

Sprids känslor på Facebook? Nja, inte riktigt.

Facebook - känslor

I massmedierna har en nyligen publicerad studie framställts som att känslor sprids på Facebook. Om en vän slutar skriva en massa positiva ord så skriver du fler negativa ord. Men är det verkligen så?

Studien tittade på hur känslor kan spridas från en människa till en annan när de pratar eller interagerar med varandra på något sätt (emotional contagion). Forskarna manipulerade nyhetsflödet hos 689 003 Facebookanvändare och visade mindre positiva och negativa inlägg för användarna för att se om de påverkades under veckan. Rent konkret så var det en algoritm som sökte igenom Facebookinlägg och dolde inlägg om de hade positiva (eller negativa) ord.

När positiva inlägg försvann så ökade antalet negativa inlägg med 0,04 procent. Och när negativa inlägg försvann så ökade antalet positiva inlägg med 0,07 procent.

Men som vanligt när massmedierna refererar till forskning (och i synnerhet effekter) så görs alla nyanser om till ett svartvitt beslut: ”Sprids känslor vidare på Facebook eller inte?” Det är dock svårt att göra om en skala till en fråga som bara har två svarsalternativ. Det korta svaret är att det finns en effekt. Men den är inte speciellt stor, och den är heller inte speciellt relevant.

1. Väldigt, väldigt liten effekt

Så här säger Facebookstudien med all sin detaljrikedom:

When positive posts were reduced in the News Feed, the percentage of positive words in people’s status updates decreased by B = −0.1% compared with control [t(310,044) = −5.63, P < 0.001, Cohen’s d = 0.02], whereas the percentage of words that were negative increased by B = 0.04% (t = 2.71, P = 0.007, d = 0.001). Conversely, when negative posts were reduced, the percent of words that were negative decreased by B = −0.07% [t(310,541) = −5.51, P < 0.001, d = 0.02] and the percentage of words that were positive, conversely, increased by B = 0.06% (t = 2.19, P < 0.003, d = 0.008). The results show emotional contagion. [mina fetmarkeringar]

Skippa de krångliga siffrorna och titta på det mest uppenbara – procentstorleken. Skriver du mindre positiva ord på Facebook så minskar antalet positiva ord som dina vänner skriver med upp till 0,1 procent. Är det mycket? Nej, inte speciellt. Det är jävligt lite i sammanhanget om vi antar att du har 150 vänner (vilket är ungefär vad en genomsnittlig användare har).

Dessutom går det att notera att effektstorleken är väldigt, väldigt liten. Cohens d är som högst 0,02 i studien. Det är motsvarigheten till att hälla en burk rödfärg i Vättern och säga att man har färgat vattnet rött. Det är visserligen sant, men hur mycket av hela sjön har egentligen färgats rött? Det är knappt synbart och förmodligen inte något man behöver ringa Länsstyrelsen för att berätta.

Såvida du inte har 100 000 vänner lär du förmodligen inte påverka dina vänner speciellt mycket med dina statusuppdateringar. Men om du nu råkar vara Robyn eller någon annan kändis så kan du förmodligen påverka dina vänner så att några av dem uttrycker sig mer positivt eller negativt.

2. Ord är inte känslor

Ett annat problem är kopplingen mellan ord och känslor. För det första har de inte mätt känslor, utan känslouttryck, och det är något helt annat. Jag kan exempelvis uttrycka mig ledsamt samtidigt som jag är väldigt glad och vice versa.

Men detta är inte ett speciellt allvarligt problem eftersom vi ändå inte kan veta vad personen på andra sidan skärmen faktiskt tycker eller känner.

Citat kan innehålla negativa ord samtidigt som Facebookinlägget i övrigt är positivt, men det spelar inte heller så stor roll. Frågan är om orden smittar eller ej.

Dessutom sprids mycket tårdrypande historier liksom solskenshistorier via videoklipp och foton, som har högre potential att uttrycka känslostämningar, så vi kan anta att effekten är betydligt större när det kommer till multimedia. Det är dock oerhört svårt att undersöka foton och videon på en så stor vetenskaplig skala eftersom det sällan går att mäta på något vettigt sätt (vilket är en allvarlig brist i största allmänhet).

Läs också Word of Psychology som skrivit en bra kritik av metoderna. Där påpekas bland annat att textanalysen är kass eftersom den inte passar för korta texter.

3. Nej, konsekvenserna är små

Forskarna säger att detta experiment visserligen har små effekter men ändå har potentialen att påverka hundratusentals människor eftersom Facebook har över en miljard användare:

More importantly, given the massive scale of social networks such as Facebook, even small effects can have large aggregated consequences (14, 15): For example, the well-documented connection between emotions and physical well-being suggests the importance of these findings for public health. Online messages influence our experience of emotions, which may affect a variety of offline behaviors. And after all, an effect size of d = 0.001 at Facebook’s scale is not negligible: In early 2013, this would have corresponded to hundreds of thousands of emotion expressions in status updates per day.

Men detta är inte helt sant.

Människor är grupperade i kluster och information sprids inom kluster snarare än mellan dem. Det innebär att information på Facebook skickas mellan vänner och sällan når längre än så, och det beror i huvudsak på att det är vänner och kollegor som pratar med varandra på Facebook. Det finns förstås undantag där information sprids väldigt långt, upp till 82 steg från källan har uppmätts, men de är lätträknade i jämförelse. På andra sociala medier, såsom Twitter, är det däremot mer främlingar som talar med varandra, men däremot visar forskning att även på Twitter tenderar människor att prata med likasinnade.

Jag tror snarare att de långsiktiga effekterna av att använda sociala medier är betydligt ”starkare”, vilket också är något jag ska undersöka i min egen doktorsavhandling.

Och sedan den etiska biten att manipulera Facebookflöden utan att användarna är medvetna om det. Ja, den frågan ignorerar jag helt i detta inlägg och överlåter jag till moralfilosofer i stället. Det verkar dock som att de bröt mot många etiska regler inom vetenskapen, bland annat om samtycke och att man ska informera deltagarna om vad som har hänt.

Slutsats

Kan du påverka dina vänners känslor på Facebook? Nej. Effekten i den här studien är så liten så att jag vill påstå att den är försumbar och helt enkelt kan ignoreras.

Eftersom forskarna heller inte tar hänsyn till mediets egenskaper (hur människor använder Facebook och hur information sprids på Facebook) gör det att de av misstag sätter ett likhetstecken mellan känslornas spridningsmöjlighet med antal användare. Men de flesta Facebookanvändare har inte 100 000 vänner.

Det vill säga, information sprids mest mellan vänner och det innebär att informationen inte kommer speciellt långt. Därmed blir den känslomässiga spridningen (emotional contagion) inte heller speciellt påtaglig då de psykologiska teorierna inte kan överföras direkt till ett medium utan att man också tar hänsyn till hur folk använder medierna. Det är därför man måste ha kunskap om både psykologi och medier för att kunna göra psykologiska fältexperiment med medier.

Sammanfattningsvis, även om effekten hade varit större så hade den fortfarande inte varit speciellt relevant.

Betyder detta att Facebookanvändare är immuna mot känslomässig påverkan? Inte alls. Testa själv genom att skriva en statsuppdatering om att dina föräldrar har dött. Du kommer garanterat att påverka dina vänners känsloyttringar på Facebook väldigt mycket. Men räkna inte med att det kommer att spridas speciellt långt. Och räkna inte heller med att någon kommer att ta dig på allvar i fortsättningen.

Några som skrivit om studien

Här är ett axplock av massmedier och bloggar som skrivit om Facebookstudien:

Foto: Evan Raskob

Dela:facebooktwittergoogle_plus

Hur en konversation på Twitter går till

;)

Och om du händelsevis undrar vad jag egentligen menar: Diskussioner på Twitter handlar, enligt min ringa erfarenhet, av att komma till en åsikt så fort som möjligt och låta andra få reda på den (snarare än att man diskuterar vad folk tycker, varför de tycker som de gör och hur de kommer fram till de åsikterna).

Med andra ord ett slags omedelbart fördömande eller prisande. Ju fortare, desto bättre.

Dela:facebooktwittergoogle_plus

Varför skriver folk sina åsikter innan de läst vad det handlar om?

Detta är genialiskt och något jag önskar att jag hade kommit på (och att jag hade någonstans att göra det). Jag pratar om aprilskämtet från amerikanska public service-radion NPR (National Public Radio).

De lyckas visa på en ganska basal mänsklig egenskap, nämligen vår benägenhet att uttrycka våra åsikter utan att ta hänsyn till fakta. I sociala medier blir det här förstås extra tydligt och man kan dessutom exploatera det.

Knepet är enkelt:

  1. Dela en nyhet på Facebook med en länk till ett aprilskämt.
  2. Ändra texten som visas på Facebook så att nyheten ser ut att beklaga sig över någon allmän företeelse i samhället.
  3. Invänta medan kommentarsfältet fylls på med folk som inte har klickat på länken och läst vad som faktiskt står där, men mer än gärna delger sina åsikter i frågan.

Det som hade gjort det här aprilskämtet ännu bättre vore om det handlade om källkritik.

Här är inlägget de delade, men du kan också se inlägget live på Facebook. Just nu är det fyllt med ironiska kommentarer så det kan vara roligare att titta på bilderna nedan.

NPR aprilskämt

NPR aprilskämt

NPR aprilskämt

 

(Via Uproxx via Lamebook)

 

Dela:facebooktwittergoogle_plus

Detta är det äckligaste jag sett (speciellt bild 2) – Hyllat.se tar betesjournalistiken till Sverige

Betesjournalistik, eller länkbete, har länge varit ett kännetecken av kvällstidningar: Rubriker som lovar mer än vad de håller. På internet har det funnits länge, men däremot inte så många i Sverige. Därför är det kul att det numera finns en svensk blogg som jagar klick.

Ett par av mina vänner på Facebook och de jag följer på Twitter har oberoende av varandra länkat till hyllat.se. Domänen skapades redan 4 mars 2014 så den har inte varit aktiv mer än en knapp månad.

De har redan fler än 10 000 fans på Facebook så det har gått relativt snabbt för dem att skapa sig en följarskara. På Twitter är det dock bara 45 följare, men det är förmodligen inte så konstigt med tanke på att så få använder Twitter i förhållande till Facebook. Google+ är inte ens värt att nämna.

Vad är hemligheten?

Tittar man på deras Instagramkonto så blir det ganska tydligt att rubriker fyller en väldigt viktig funktion. Den ska inte bara skrivas, den ska finslipas in i minsta detalj.

Hyllat.se lägger ned mycket tid på sina rubriker

Det är förstås rubriker som lovar guld och gröna skogar, men som sällan når ända dit. Lite som att sälja sand i Sahara. Det brukar ofta kallas länkbete på internet, men det är egentligen inget nytt. Jag har sett detta på förstasidan av dagstidningar från början av 1900-talet där rubriken är väldigt subjektivt värderad och hårt vinklad, förvisso amerikanska tidningar.

Efter journalistikens professionalisering fasades den typen av rubriker ut mer och mer, men lever såklart vidare i kvällstidningarna. Att använda superlativ (bästa, sämsta, äckligaste, viktigaste etc) är något man bör undvika i journalistiska texter, men på nätet är det annorlunda.

Däremot är det få rubriker i kvällstidningar som är uttalat subjektiva, som exempelvis ”Detta är det värsta jag sett”. Professionaliseringen har gjort att journalisten står i bakgrunden och framför allt rapporterar fakta, inte sina egna värderingar. (Vilket såklart är en sanning med modifikation därför att urvalet av fakta speglar journalistikens värderingar, men det kan vi skippa här.)

På internet är den här typen av rubriker väldigt effektiva eftersom man kan mäta resultatet i realtid. En liten justering av rubriken och en ny placering är ibland allt som behöver göras för att artikeln ska återuppväckas från de döda. Lägg även till spridningen i sociala medier, som är personlig och värderande redan från början, och vi har en väldigt effektiv metod för spridning. Gödselspridning, skulle man kunna kalla det om man ville vara elak och nedvärdera metoden.

Vilka rubriker från Hyllat.se presterar bäst?

Jag lovade ju dessutom i min egen rubrik att visa det äckligaste jag har sett. Speciellt bild nummer två som kommer nu. Om du läst så här långt så förstår du förmodligen att superlativet bara var hittepå för att få dig att klicka vidare.

Klicka på diagrammet nedan så ser du vilka artiklar och rubriker som har presterat bäst. Det är en ganska imponerande bedrift att på mindre än en månad få en väldig snabb och och ”hög” spridning av artiklarna. Då väljer jag att medvetet inte tala om kvaliteten.

Den artikel som spridits mest har ungefär 128 000 gillningar, delningar och kommentarer på Facebook. Rubriken är ”De fem saker människor ångrar mest på dödsbädden”.

Delningar m.m. på Facebook för Hyllat.se

(Du kan också ladda ned datan i Excel-format om du själv vill undersöka det närmare.)

Som så mycket annat på nätet (och i resten av hela världen) så är det som sprids väldigt få. I detta fallet är det bara fem artiklar som sprids i 90-percentilen och två artiklar som sprids i 95-percentilen. Tittar man på forskningen inom journalistik och informationsspridning (vilket jag forskar om just nu) så är det ungefär så det ser ut. Det är bara ett fåtal av artiklarna som sprids vidare i någon nämnvärd omfattning, och ofta är det i ett begränsat antal ämnesområden.

Läs mer

Även Hans Kullin skriver om den här formen av journalistik, men då hur kvällstidningar och i synnerhet Expressen använder ”stjärnan” för att dölja vem artikeln handlar om. Allt för att vi ska bli nyfikna på vem det handlar om, och klicka vidare för att läsa.

Som en motreaktion har även speciella Twitterkonton dykt upp, som avslöjar vad artiklarna egentligen handlar om. För Huffington Post finns @HuffPoSpoilers och för flera svenska tidningar finns @Nyhetsspoilers. Följ dem gärna, för det är roligt att se hur rubriken är skriven och vad som egentligen döljer sig bakom den, utan att behöva läsa hela artikeln.

Dela:facebooktwittergoogle_plus

Min bok om påverkan och manipulation äntligen här

Påverkan och manipulation - Studentlitteratur

Woho! Nu har Håkan Järvås och min bok Påverkan och manipulation släppts!

Boken går att köpa på Adlibris, Bokus och alla andra större nätbokhandlar.

Boken tar ett väldigt brett perspektiv på påverkan genom att beskriva saker som hur människor beter sig i sociala situationer, hur synintrycken kan vilseleda, effekten av social påverkan, hur ord och argument kan förvrängas liksom vilka effekter massmedier har på människor. Boken är helt enkelt ett måste för alla som är seriöst intresserade av att påverka andra.

Du kan läsa mer om boken på Studentlitteraturs sida eller bokens sida marionett.net där vi samlar filmklipp och länkar.

Dela:facebooktwittergoogle_plus

Exempel på dåliga pressmeddelanden

Hur gör man om man inte har någon egentligen nyhet, utan vill svepa in det man vill säga i fina ord? Jag har samlat några kusliga exempel från filmens värld (eftersom jag jobbar med det emellanåt).

Större delen av den svenska filmbranschen består av statlig inblandning (Svenska filminstitutet) och regional inblandning (resurscentrum och filmfestivaler). Då blir det mycket myndighetssvenska som möter ungdomar. Det är tjänstemän som försöker kommunicera med kidsen, vilket inte alltid blir så bra.

Eftersom jag driver en webbplats riktad till ungdomar så består mycket av jobbet av att ta uruselt skrivna texter på kanslisvenska och översätta dem till ren svenska. Det finns förstås de organisationer som gör detta bra själva, men enligt min erfarenhet är de väldigt lätträknade.

Här är några exempel på dåliga texter jag stött på.

Dynamiska mötesplatser

Vad det står:

Genom vår verksamhet skapas dynamiska mötesplatser för filmbesökare, filmskapare och filmer.

Vad det betyder: Du kan träffa andra människor om du går på vår filmfestival. Kanske kan ni hitta på någonting roligt i framtiden.

Människor med olika ingångsvärden

Vad det står:

Vi lägger stor tyngd i processen och det som händer mellan A och Ö. Vi strävar efter att skapa en dynamik mellan människor med olika ingångsvärden. När den dynamiken är på plats kan allting hända.

Vad det betyder: Vi låter olika människor träffa varandra. Då får vi se vad som händer.

När inte ens texten håller med rubriken

Här är ett annat intressant pressmeddelande. Eller inte – nyheten visar sig vara osann redan i första meningen i pressmeddelandet.

film2home

Nyheten är förstås att man kan få bättre bild om man ser på film via företagets tjänster, vilket egentligen inte är mycket till nyhet. Det är väl snarare sådant man kan förvänta sig nu för tiden. Ungefär som att tåget kommer på utsatt tid.

Här är nyheten ett mysterium

Det finns en elefant i rummet!  Och den är arg! Här försöker uppenbarligen PAN Vision vitsa till det, men det enda som drev mig till att faktiskt läsare vidare var att jag letade exempel på dåliga pressmeddelanden. Det är nämligen en fördel att skriva vad det handlar om så konkret och omedelbart som möjligt.

Pressmeddelande

I det här fallet handlar det om en stor bild som laddats upp på nätet, vilket inte heller är någon vidare nyhet.

Slutsats

För att citera komikern George Carlin:

People add extra words when they want things to sound more important than they really are. ”Boarding Process”. Sounds important. It isn’t! It’s just a bunch of people getting on an airplane.

Håll nyheten enkel och blanda inte in fler (svåra) ord om du inte behöver. Ge mig fakta, utan krusiduller. Läs gärna Interesting Facts Make Web Pages Compelling för mer fakta om fakta.

Se också mina tips för att skriva pressmeddelande.

Dela:facebooktwittergoogle_plus

När patienten rullar av operationsbordet mot sin död

Har precis läst en klassiker inom sociologin och noterar följande intressanta citat:

Thus, when a surgeon and his nurse both turn from the operating-table and the anaesthetized patient accidentally rolls off the table to his death, not only is the operation disrupted in an embarrassing way, but the reputation of the doctor, as a doctor and as a man, and also the reputation of the hospital may be weakened. (s. 235)

Ja, när patienten rullar av operationsbordet mot sin död är det viktigt att tänka på hur det kan uppfattas av andra. Det som kallas impression management.

Från The Presentation of Self in Everyday Life (1957) av Erving Goffman, fast i nytryckt upplaga från 1990. Med en extra krydda av cynism inlagd av mig själv också, förstås.

Dela:facebooktwittergoogle_plus