Driva eget

Starta eget och bygga upp sitt företag.

Sluta prokrastinera – blockera sociala medier

Prokrastinering flödesschema

Att skjuta upp saker är närmast en oundviklig del av livet. Men att skjuta upp för mycket är inte speciellt bra, utan kan skapa ångest över att man inte gör de uppgifter man åtagit sig samtidigt som man av just den anledningen prokrastinerar ännu mer. En ond spiral med andra ord.

Mitt eget prokrastinerande beror till stor del på sociala medier. Att skrolla igenom sitt flöde flera gånger om dagen för att se vad som är nytt trots att jag inte får ut speciellt mycket glädje av det. Det är låg avkastning för att uttrycka det ekonomiskt. Att impulsivt kolla sociala medier stup i kvarten är ett beteende jag lärt in under många år, och som jag inte tänker på när jag väl gör det, och tänkte gå till botten med att förändra och helt ta bort.

Det är förstås lite ironiskt då påverkan via sociala medier är mitt forskningsområde! Dock är inte sociala mediers effekt på prokrastinering mitt fokus, utan snarare hur politisk kommunikation påverkar attityder och beteende. Jag vill alltså inte sluta använda sociala medier, bara använda det mindre och betydligt mindre impulsivt.

Jag ska inte påstå att jag ska komma med lösningar på prokrastinering i allmänhet, det vore förmätet. Det kan Psykologifabriken göra i stället.

Däremot visar mycket forskning (se exempelvis The Person and The Situation av Lee Ross och Richard Nisbett) hur den fysiska närmiljön påverkar oss mycket mer än vi tror. Så i stället för att försöka förbättra hur man själv arbetar kan det helt enkelt vara lättare att manipulera omgivningen.

Enklast är att blockera alla sociala medier medier så att de blir omöjliga att nå. Poängen är att man använder operant betingning med utsläckning för att ”tvätta bort” beteendet över tid. Varje gång jag försöker gå in på Facebook möts jag numera av ett felmeddelande när jag egentligen borde jobba. Upprepa det tillräckligt många gånger och mitt impulsiva beteende bör förhoppningsvis försvinna.

För att blockera alla sociala medier använder jag programmet Cold Turkey. Cold Turkey spärrar alla webbplatser du själv väljer under en viss tidpunkt. I mitt fall har jag spärrat twitter.com, facebook.com samt feedly.com (en RSS-läsare). När Cold Turkey väl är igång går det inte att komma åt de spärrade sidorna på något sätt via datorn. Byter jag webbläsare är jag fortfarande spärrad. Och det spelar heller ingen roll om jag stänger av programmet eller medvetet försöker krascha programmet.

Cold Turkey

Cold Turkey har en schemaläggare, men den måste man dock betala för.

Hur programmet fungerar vet jag inte. Jag vill heller inte ta reda på det för då tar jag mig bara runt blockeringen. När Cold Turkey väl är igång måste jag vänta tills tidsfristen har löpt ut innan jag kan använda sociala medier igen.

Cold Turkey är för Windows. Har du däremot Mac kan du använda Self-Control. Fördelen med Self-Control är att källkoden är öppen för den som vill bygga vidare på det programmet.

Att blockera sociala medier helt gör jag dock inte, utan bara vid givna tidpunkter. Sociala medier för med sig mycket gott för en nyhetsknarkare som mig och är en outtömlig källa till politisk stimuli i mina framtida experiment. Men när det är dags att skriva så räcker det med att besöka sociala medier en gång på morgonen och en gång på kvällen.

Förvisso är ju prokrastinering mycket mer än att bara kolla sociala medier oftare än nödvändigt. Men i just mitt fall är det en stor bov i dramat som bidragit till impulsivitet. Det återstår dock att se hur väl detta håller i längden. Att helt enkelt stänga av datorn lite oftare är också något som har goda effekter på allmäntillståndet. Och att röra på sig lite mer i största allmänhet.

Läs också

Så ökade jag min konvertering på hemsidan med 637 %

Konvertering och optimering

Jag har alltid fascinerats över marknadsföringstips på nätet. Det brukar handla om att något företag ökat sin konverteringsgrad med 637 procent och hur du kan göra likadant.

När man klickar sig vidare för läsning är tipsen oftast sådant man hört tusen gånger tidigare. Det handlar om att skaffa responsiv design, skriva bättre texter, tänka på vad målgruppen vill ha och andra triviala saker. Målgruppen tycks vara de som precis köpt en dator och börjat bygga på sin hemsida.

Men man kan också ifrågasätta själva råden.

De senaste åren har jag roat mig med att följa påståenden hela vägen till källan. Framför allt påståenden i sociala medier som hänvisar till nyheter. Det är ofta underhållande och visar vad folk slarvar med, missuppfattar, misstolkar eller i värsta fall förvränger medvetet.

Det här inlägget fångade mitt intresse: 16 Reasons People Leave Your Website:

Där får jag reda på att 94 procent av respondenterna i en undersökning ansåg att designen på en webbplats låg bakom webbplatsens låga förtroende.

Oj, det var mycket! Hela 94 procent!

Jag klickar på första länken i inlägget för att komma till texten: The ”Content is King” Myth Debunked:

94 procent igen!

Det låter onekligen som något vi måste ta hänsyn till när vi bygger hemsidor. Men jag vill gärna veta mer om studien. Lyckligtvis finns den längst ned i det senare blogginlägget: Trust and mistrust of online health sites.

Hur många var det då?

15 personer

I forskningsstudien frågade forskarna 15 (!) kvinnor hur de bedömer trovärdigheten hos medicinska webbplatser. Kvinnorna lyfte bland annat fram att design är en viktig faktor, och 94 procent av kvinnornas kommentarer handlade om design.

Detta var en diskussion i en fokusgrupp, och fokusgrupper går absolut inte att generalisera till ”internetanvändare” eller något liknande. Fokusgrupper används för att skapa en förståelse för något, eller rimligen hitta en bredd av argument runt ett fenomen (så kallad teoretisk generalisering, vilket är något annat än dess ärkefiende statistisk generalisering).

Den första personen som länkar till studien (bild 2 ovan) har förmodligen knapphändigt läst studien, men missförstått den. Den andra personen (bild 1 ovan) har förmodligen inte alls läst studien, utan bara läst sammanfattningen från den första personen. Som en viskelek utan tillstymmelse till källkritik.

Det blir också uppenbart om man börjar räkna på procentsatserna. Vad är 94 procent av 15 personer? 14,1 personer.

Det finns en anledning till att människor gärna pratar i procentsatser hit och dit, och helst utelämnar ”råa” siffror. Det är helt enkelt lättare att låta märkvärdig genom att undanhålla information.

Precis som 637 procent ökad konverteringsgrad är jättelätt att åstadkomma om man började sälja saker förra veckan. Men heter man Adlibris eller Amazon vore en sådan ökning närmast att betrakta som ett mirakel.

I sådana sammanhang är ökningen alltid relativt till befintlig konvertering, och den måste man ju veta något om innan man kan uttala sig om förändringen är bra eller dålig.

Content is King

I forskningsstudien står det också att ”content factors were more important than design features in describing trusted or well-liked sites.” Med andra ord betraktades innehåll som viktigare än design. Men design var viktigt för att avgöra om man ska stanna vid en webbplats man precis kommit till, eller gå vidare.

Så bloggaren har alltså skrivit ett blogginlägg som heter ”The ‘Content is King’ Myth Debunked” genom att hänvisa till en forskningsartikel som beskriver att innehåll är viktigare än design. Vad säger det om bloggaren?

Slutsats

Tro inte på all marknadsföringsstatistik som cirkulerar på nätet.

En stor del av det som sprids på nätet är illa underbyggt och syftar snarare till att vara marknadsföring än att sprida kunskap om marknadsföring.

Vi får bara veta procentsatser men får sällan veta hur en undersökning genomförts, vilka den uttalar sig om eller vad som egentligen är frågan. Däremot får vi ofta se tjusiga infographics.

Få bättre koll på din ekonomi med detta Excel-dokument

Inför det nya året kan det vara en bra idé att planera sin ekonomi lite. ”Guuuud vad tråkigt”, tänker du. Och visst, jag håller väl med om att det kanske inte är världens roligaste uppgift.

Men ett bra sätt att få koll på vad man spenderar är att skriva ned varje köp man gör. Det låter förstås som en jobbig uppgift, men det behöver inte vara speciellt jobbigt om man har verktyg som underlättar jobbet.

Jag fick ett tips för många år sedan om att behandla min privatekonomi som ett företag. Det är nog det bästa tipset jag fått. Men i stället för att använda dubbel bokföring, som är fasansfullt tråkigt, har jag fört fört in mina intäkter och utgifter i ett enkelt Excel-dokument. Sedan summeras det jag behöver veta i tjusiga tabeller och diagram omedelbart utan att jag behöver göra några långdragna resultat- eller likviditetsrapporter.

Allt det roliga utan allt det tråkiga.

Här kan du se mitt Excel-dokument

Här under kan du se mitt Excel-dokument som varar under årets alla månader (med andra ord ett dokument per år).

Du matar bara in datum, kategori och placerar summan i antingen kolumnen för intäkt eller utgift. Kategorierna kan du hitta på själv, se bara till att hålla dig till runt åtta kategorier för att det ska vara någorlunda lätt att överblicka.

Kassabok - utgifter

En liten grej som kan vara bra att veta: Använd bara kategorin ”Intäkter” när du lägger till din lön, intäkter, presenter eller andra inkomster. Då hamnar all data på rätt ställe i tabellerna och diagrammen.

Det finns fem flikar i Excel-dokumentet:

  1. Transaktioner. Det är här du matar in dina inköp och löner.
  2. Utgifter. En tabell som visar hur mycket du köpt för varje månad, uppdelat på kategori och organisation.
  3. Intäkter. En tabell som visar hur mycket intäkter du har varje månad, uppdelat på organisation.
  4. Likviditet. Intäkter minus utgifter, som också visas i tabellform månad för månad.
  5. Diagram. Tre diagram som visar hur du ligger till varje månad. Det är samma information som finns i tabellerna.

Se exempel nedan

Här kan du se hur flikarna Utgifter, Likviditet och Diagram ser ut. All data i dessa flikar skapas alltså automatiskt beroende på vad du matar in under fliken ”Transaktioner”.

Kassabok - Utgifter

Kassabok - Likviditet

Kassabok - Diagram

Du kan ladda ned filen här:

Kassabok.xslx

Dokumentet innehåller dessutom exempeldata (samma som i bilderna ovan) så att du kommer igång snabbt. Dokumentet kräver Microsoft Excel 2010 eller senare. Jag har inte testat det i OpenOffice eller Google Drive, så jag vet inte om det fungerar som det ska där.

Här är e-brevet som avslöjar de fula SEO-knepen

Hur gör oseriösa sökmotoroptimerare när de ska sälja in sina kunder? De skickar mängder med e-post till olika hemsidor och ber dem länka till sina kunder för pengar. I strid mot gällande riktlinjer.

SuperSerp

Google har under flera år sagt att köp av länkar inte är tillåtet enligt deras riktlinjer (såvida de inte använder attributet rel="nofollow" på länkarna, som inte ska påverka PageRank).

Så det är alltid kul när man får e-post som uppmuntrar till brott mot dessa regler, se bilden till höger eller texten nedan.

Hej!
Jag undrar om du tar in sponsrat innehåll till din sida? Jag letar efter relevanta sidor att använda åt min klient i samband med en speciell kampanj för tillfället, samt vill bygga relationer
med olika webmaster för framtida projekt.
Min klient är ett respekterat online spelföretag och länken inom artikeln kommer att vara till en av deras kasino/bingospel sajter.
Allt innehåll är skräddarsytt för att passa in på webmasterns sida.Vänligen se nedan exempel på några av våra sponsrade inlägg:

http://www.moviezine.se/artikel/13838
http://whatsupsthlm.se/restaurang/hur-du-tillbringar-en-weekend-i-stockholm/9932/
http://teaterstockholm.se/2013/08/16/fem-anledningar-varfor-teaterscenen-ar-battre-an-film/
Vår budget för den här kampagnen är: 800 SEK per artikel. Om du kunde jobba med oss den här gången skulle jag vara glad att skicka över så mycket relevant verksamhet som
möjligt till dig på en regelbunden basis.
Jag ser fram emot att höra från dig.

XXXX XXXXXX XXX@superserp.com
superserp marketing specialist

This message is confidential. It may also be privileged or otherwise protected by work product immunity, confidentiality or other legal rules. If you are not the intended recipient you are notified that disclosing, copying, distributing or taking any action in reliance on the contents of this information is strictly prohibited. Please note that any views or opinions presented in this email are solely those of the author and do not necessarily represent those of SuperSerp.

If you no longer wish to receive emails from us, please click here

Jag har (uppenbarligen) tagit bort namnet på den person som skickat mejlet eftersom det inte är relevant. Tydligen så ligger min e-postadress på någon e-postlista. Genom länken längst ned i mejlet vill de tydligen att jag ska avsluta prenumerationen.

Upp till två tredjedelar av innehållet i vanliga dagstidningar kan komma från en påverkanspart (Järvå & Dahlgren, 2013). Men hur många av nyheterna på internet som egentligen kommer från påverkansparter är inte lika väl undersökt. Däremot finns det ju många fall som tagits upp i medierna när det gäller bloggare som får prylar hemskickade och skriver positiva omdömen om prylarna.

Däremot är det god praxis att skriva varifrån nyheten kommer, även om man såklart kan missa det ibland. Däremot är det en stor skillnad på att glömma skriva varifrån man får nyheten jämfört med att bli betald för att skriva en nyhet där man nämner vissa företag och länkar till dem. Sponsrade nyheter kan vara helt i sin ordning så länge som det framgår att de är sponsrade. Av de tre länkarna i e-brevet är det bara Teater Stockholm som skriver ut att nyheten är sponsrad (”Sponsrat inlägg” längst ned till höger), medan MovieZine skriver ”Av Annons” i artikelns byline. Ingen av de tre sidorna följer dock Googles riktlinjer.

Etik är viktiga frågor. Det framgår förmodligen för alla som läst vad jag skrivit om moralisk universalism och hur PR-konsulter hjälper tvivelaktiga kunder.

Vad tycker du? Är det rätt eller fel att köpa länkar?

Trello: Organisera projekt skitenkelt med andra

Då jag arbetar med flera olika medier har jag svårt att hålla allt i huvudet och behöver ett verktyg som hjälper mig. Post it-lappar på väggen gillar jag, men omgivningen blir inte så vacker då. Dessutom kan jag inte ta dem med mig. Det är här Trello kommer in i bilden.

Trello kan närmast beskrivas som att göra-listor som fästs direkt på webbplatsen likt post it-lappar. Hela gränssnittet är intuitivt och för mig var det därför ingen inlärningskurva alls, utan jag kunde börja arbeta i det direkt, vilket jag gillar väldigt mycket.

Så här ser min arbetsyta ut för tillfället:

Som synes i bilden samlar jag olika typer av projekt där, i nuläget arbetar jag med en bok, en kortfilm och ett par webbplatser. Jag organiserar alltså allt mitt arbete i Trello (i stora drag) och använder sedan specifika verktyg för delmomenten i varje projekt.

En vanlig kalender, på papper, är något jag inte heller klarar mig utan. Jag har aldrig gillat digitala kalendrar trots att jag är en webbnörd som dessutom utvecklat kalenderapplikationer.

Även om jag för tillfället använder Trello ensam så fungerar det ypperligt i team. Eller rättare sagt, det är gjort för att användas i team. Kolla på videon så fattar du galoppen:

Trello is a collaboration tool that organizes your projects into boards. In one glance, Trello tells you what’s being worked on, who’s working on what, and where something is in a process.

Kort och gott, om du vill ha ett verktyg som bara fungerar utan att du behöver lära dig något, och dessutom arbetar i ett team, är Trello något du bör titta närmare på. Det fungerar ju som synes utmärkt även för oss som inte arbetar i team. Och ja, det är gratis.

Mina verktyg för att utveckla webbplatser

Trello använder jag för en överblick över alla mina pågående projekt. Jag gillar att man ser allt på en enda skärm, och en stor monitor förenklar det.

För webbutveckling använder jag vanligtvis scrum-influerade metoder. När jag säger influerad innebär det att jag inte följer den fullt ut, utan använder en slags iterativ process där jag gör saker i små steg och utvärderar – inte helt olikt scrum. Att jobba ensam med scrum är dock meningslöst, därav förenklingen.

Till det har jag testat en betaversion av PangoScrum ett tag, men tycker det är något invecklat (gränssnittet är inte intuitivt). Därutöver har jag använt BaseCamp i flera år för att hantera att göra-listor för enskilda projekt och iterationer i dessa projekt. Det fixar biffen utan besvär.

Jag använder också HighRise för att hantera kontakter. Jag är tillräckligt paranoid för att undvika Gmail för det. De har redan tillräckligt med data om mig. I övrigt använder jag också Remember The Milk som att göra-lista för rent personliga uppgifter (av typen ”tvätta bilen” och ”släng grejer på tippen”).

Det är några av de webbapplikationer jag använder för att organisera mitt arbete. Vad använder du själv?

Så blir du av med telefonförsäljare (en gång för alla)

För dig som tröttnat på telefonförsäljare som ringer i tid och otid för att sälja sitt skräp finns det bara en sak att göra. Eller egentligen, två saker, det första du bör göra är naturligtvis anmäla dig till Nix-registret och säga att du inte vill bli störd av telefonförsäljare. Men detta register är frivilligt, och inte alla följer det. Därför kommer vi nu till det andra, mer vulgära alternativet. Det är motmanuskriptet.

Använd följande mall nästa gång en telefonförsäljare ringer.

Högerklicka och öppna i nytt fönster eller flik för större bild på motmanuskriptet:

Motmanuskript telefonförsäljare

WordPress för journalister: Så får du bättre arbetsflöde för redaktionen

Journalism

WordPress är byggt av datornördar. Det finns inget vettigt arbetsflöde, inlägg har antingen statusen utkast eller publicerad. Och så jobbar ju sällan en nyhetsredaktion. Men det finns botemedel för journalister som arbetar tillsammans i en redaktion med redaktörer och reportrar.

Det digitala arbetsflödet går ungefär till så här: Reportern skriver texten i WordPress. Redaktörens inkorg får sedan ett brev från WordPress som säger att det finns en ny artikel för granskning. Redaktören ger feedback på ändringar eller publicerar artikeln.

Reporten skriver och redaktören godkänner

Edit Flow

Det är ungefär så Edit Flow fungerar som också hjälper till med detta:

  • Du kan ha olika status på nyhetsinläggen som meddelar var i arbetsflödet en nyhet befinner sig (assigned, draft, pending review, pitch och waiting for feedback).
  • Redaktören kan ge kommentarer på inläggen direkt i WordPress så att man slipper skicka e-postmeddelanden till varandra.
  • Förutom själva brödtexten kan du även skriva en kort beskrivning av nyheten (motsvarande ingress), platsen där nyheten äger rum och dessutom ange deadline för nyheten.

Du ställer själv in vilka användargrupper som ska vara tillgängliga (redaktörer, reportrar, fotografer etc) och vad de kan göra med dina texter.

Du får dessutom en kalender där du kan planera in när artiklarna ska skrivas och en ”story budget” där du ser hur det går för respektive artikel innan deadline.

Det är faktiskt en mycket kompetent kamrat till din WordPress som kan ge dig en närmast komplett virtuell redaktion. Edit Flow är förvisso fortfarande under utveckling men du kan redan nu krama ur mycket kraft ur Edit Flow.

Du kan ladda ned Edit Flow från WordPress webbplats. Det finns också fler plugins med arbetsflöde på agendan.

Vad ska publiceras härnäst?

Ibland vill du ju publicera ett antal artiklar vid olika datum. För att hålla koll på vad som publiceras härnäst är Dashboard Scheduled Posts en plugin för dig. Det är inte krångligare än vad det låter, du får en liten ruta på förstasidan (panelen) där kommande texter visas. På så vis kan du enkelt hålla koll på vad som komma skall.

Du får visserligen den här funktionen när du har Edit Flow (till och med en prydlig kalender), men Dashboard Scheduled Posts passar dig som faktiskt vill se vilka inlägg som ska publiceras framöver direkt på panelen.

Ett alternativ till Dashboard Scheduled Posts är Editorial Calendar. Den ger dig i stället en vanlig kalender på en helsida där du kan dra och släppa artiklarna på det datum du vill att de ska publiceras. Den påminner mycket om Edit Flows kalenderfunktion, men om du inte behöver allt som Edit Flow erbjuder kan Editorial Calendar ge dig viktiga planeringsverktyg. (Editorial Calendar är i mitt tycke enklare att arbeta med.)

Liveblogga enkelt med Live Blogging

Om du behöver liveblogga från ett event kan det hända att du måste uppdatera samma inlägg flera gånger. Och det kräver ju ett antal klick, skrollningar och knapptryckningar.

För att göra det enklare för dig kan en plugin som heter Live Blogging kanske passa. Den uppdaterar samma inlägg men lägger in datum och valfri textsnutt åt dig, på rätt plats, så att du kan fokusera på att liveblogga i stället för att kolla på klockan. Live Blogging kan också skicka ditt livebloggande direkt till Twitter, vilket sparar ytterligare värdefull tid.

Kolla in videon hur det fungerar:

Har du fler tips på hur journalister kan använda WordPress på ett bättre sätt? Dela med dig i kommentarerna.