Arbeta där du är – inspirerande och spännande tips

Jag minns för några år sedan när jag lyssnade på Fredrik Häréns idé om härarbete, det vill säga att kort och gott arbeta där du är.

Tack vare internet är det i princip möjligt att ligga i en hängmatta vid den vita stranden och jobba med sin bärbara medan solen steker.

Därför vill jag tipsa om poddintervjun Arbeta där du är – “härarbete” med kreativitetsexperten Fredrik Härén som Tomas Wennström på What’s Next genomförde 2007. En intervju som satt spår i mitt huvud (men som jag ännu inte genomfört).

Ska du till Florida två veckor – boka tre, och jobba den första veckan, föreslår Fredrik. Eller köp ett lågprisflyg och jobba borta några dagar.
Själv lever Fredrik som han lär. När What’s Next träffar Fredrik Hären sitter han i bar- och cafédistriktet Hohai i Peking. Fredrik dricker en kaffe på en brygga vid en av sjöarna i området och går igenom sina mejl.

Köp 4 betala för 3

Vägbanan har töat från solens strålar och väntar på att beträdas. Det ända som hindrade mig är 0,5 millimeter olagliga sommardäck. Men skulle jag betala för tre eller fyra däck?

Jag fick ett erbjudande från min lokala bilfirma om att köpa fyra sommardäck och betala för tre. Jag ringde och fick ett pris på däck jag var intresserade av. Det såg ut att bli en bra affär.

Nu när jag fick fakturan visade det sig att de redan räknat ut det nya priset på däcken, vilket var den summan de uppgivit via telefon. Däcken, som jag trodde kostade 1 654 kronor styck, visade sig i själva verket kosta 2 206 kronor styck.

”Köp 4 betala för 3″ bör alltså inte tas ordagrant på något vis. Så här trodde jag att det förhöll sig:

1. Köp 4 betala för 3 (kampanjen).
2. Priset per styck är 1 654 kronor (priset jag fick).
3. Alltså ska jag betala 4 962 kronor (3 däck x 1 654 kronor).

Detta var ett bra erbjudande med tanke på att det låg ett par hundralappar under billigaste leverantören för det här sommardäcket. I själva verket visade det sig vara några saker som var underförstådda i vårt samtal:

1. Köp 4 betala för 3.
2. Köp 4 betala för 3 är en rabatt om 25 % och detta inkluderas i priset som anges (underförstått).
3. Priset per däck är 1 654 kronor med rabatten inräknad (från punkt 2).
4. Alltså är priset 6 618 kronor (4 däck x 1 654 kronor) (från punkt 2 och 3).

Säg mig vilken slutledning du tycker låter mest rimlig och intuitiv?

Jag vill hävda att mitt missförstånd verkligen är befogat med tanke på kampanjens formulering. Intuitivt känns det som att man ska betala för tre av de fyra produkterna, eftersom det är vad kampanjen bokstavligen säger.

Det visade sig i stället att deras rabatterade pris låg en tusenlapp över den billigaste leverantören och att deras ordinarie pris var cirka tre tusen dyrare. Plötsligt kände jag att min affär inte var fullt lika lyckad längre.

”Köp 4 betala för 3″ är betydligt mer effektivt att säga än ”25 % rabatt” eftersom rabatten säger att priset bara är sänkt, medan det förstnämnda implicerar att du faktiskt får någonting gratis på köpet. Människor är inte speciellt rationella i marknadsföringsjargong, så det är lätt att lura sig själv.

Dagens lärdom är att vara tydlig med dina priser. Erbjud konkreta räkneexempel om det finns risk för missuppfattningar. Den uppenbara förklaringen, som jag blint trodde på ovan,  kanske inte alltid är den rätta. När någon frågar vad priset är på varan, säg hur du räknat ut det och var tydlig med om du räknar med rabatten eller ej. Och kom ihåg att priset till privatpersoner alltid ska vara med momsen inräknad!

Hitta på bästa affärsidéen och vinn 50 000 kronor

My Mission är en tävling på nätet som ska vaska fram framtidens affärsidéer inom upplevelseindustrin. Kom på ett unikt och överraskande bidrag och du kan ha chansen att vinna 50 000 kronor.

Alla kan tävla. Lämna in ditt bidrag på mymission.se senast den 13 april. Ditt bidrag utvärderas efter:

• hur unik din idé är
• hur stor marknadspotential den har, och
• måttet av kreativitet

Fem pristagare får prispengar och tillgång till en kontorsplats under ett halvår. De får också hjälp med affärsutveckling, coacher och hjälp att söka finansiering. Projektet syftar till att uppmuntra till entreprenörskap. Vinnarna kungörs den 27 maj.

Bakom tävlingen står inkubatorn Brewhouse Innovation. Läs också deras pressmeddelande.

Regler vid publicering på nätet – yttrandefrihet och utgivningsbevis

Får man skriva vad som helst på nätet? Har myndigheter rätt att censurera? Vad är hets mot folkgrupp och vad kan hända? Har jag yttrandefrihet på min blogg?

Frågorna kring publicering på nätet är många. Här finner du svar som rör yttrandefrihetsgrundlagen, hur du skaffar utgivningsbevis och vad du bör tänka på. Om du bara letar efter snabba svar, titta i sammanfattningen längst ned.

Allmänt om publicering

Publicering på nätet skiljer sig från traditionella medier och lyder under andra lagar. I synnerhet dessa:

• Personuppgiftslagen (PUL)
• Lag om elektronisk kommunikation (LEK)
  
• Lag om elektroniska anslagstavlor
• Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
• Tryckfrihetsförordningen (TF)

Detta är dock en sanning med modifikation. Olika lagar gäller under olika förutsättningar, vilket jag tänker försöka bena ut.

Därför ska du grundlagsskydda din webbplats

Ett utgivningsbevis innebär att en webbplats blir skyddad av yttrandefrihetsgrundlagen. Det är det starkaste skyddet som går att få och innebär att myndigheter inte har rätt att lägga sig i vad du publicerar. Det blir olagligt för myndigheter att censurera.

År 2006 stängdes Sverigedemokraternas webbplats ”SD-kuriren” ned av webbhotellsleverantören efter påtryckningar från utrikesdepartementet. Detta hade dock varit totalt grundlagsvidrigt om partiet ifråga hade ett utgivningsbevis.

Genom utgivningsbeviset utses en ansvarig utgivare. En ansvarig utgivare är juridiskt ansvarig för allt som publiceras på webbplatsen.

Ett utgivningsbevis är bra därför att:

• Skyddad mot censur. Myndigheter får inte förhandsgranska eller på annat sätt försvåra publiceringen. De får heller inte ingripa i vad du ska publicera. Det kan bara ske i efterhand.
• Personuppgiftslagen gäller inte. Du får publicera personuppgifter utan de restriktioner som personuppgiftslagen (PUL) annars innebär.
• Ansvaret klargörs. Man tydliggör framför allt för allmänheten, men också internt, vem som har ansvaret vid yttrandefrihetsbrott.
• En enda person ansvarig. En enda person, ansvarige utgivaren, ansvarar för vad som publiceras och därmed eventuella yttrandefrihetsbrott. Inget får publiceras mot dennes vilja och ansvarig utgivare har alltid sista ordet om vad som ska publiceras.
• Meddelarskydd. Den som meddelar en verksamhet som har ansvarig utgivare, till exempel en journalist, har rätt att vara anonym. Detta är inskrivet i grundlagen, och en journalist kan aldrig kräva att du ska offentliggöra ditt namn.
• Källskydd. Myndigheter inte får efterforska meddelarens namn. Det innebär att en myndighet inte får ta reda på vem som har tipsat en journalist.
• Anonymitetsskydd. De som jobbar i redaktionen får inte avslöja vem meddelaren är. Läs föregående mening en gång till för säkerhets skull. Du får inte avslöja vem meddelaren är. Det är inget som du kan välja, utan det är en skyldighet du har som publicist.

I mina ögon är just censurskyddet och de olika skydden för meddelares anonymitet som är det centrala i grundlagsskyddet. Sedan är det förstås bekvämt för justitiekanslern (JK) och åklagarväsendet att ha en enda person att vända sig till om något olagligt publiceras.

Med stor makt kommer stort ansvar

Nu är det inte så att man är utan ansvar om man har ett utgivningsbevis. I stället gäller ett antal brott som definieras i tryckfrihetsförordningens brottskatalog. Yttrandefrihetsgrundlagens brott är densamma och innehåller bara en hänvisning till tryckfrihetsförordningen.

Det finns 18 tryckfrihetsbrott man kan dömas för:

1. högförräderi
2. krigsanstiftan
3. spioneri
4. obehörig befattning med hemlig uppgift
5. vårdslöshet med hemlig uppgift
6. uppror
7. landsförräderi eller landssvek
8. landsskadlig vårdslöshet
9. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet
10. uppvigling
11. hets mot folkgrupp
12. brott mot medborgerlig frihet
13. olaga våldsskildring
14. förtal
15. förolämpning
16. olaga hot
17. hot mot tjänsteman
18. övergrepp i rättssak

Läser man listan för första gången kanske man inte tror att det berör dig speciellt mycket som nätpublicist. Men hets mot folkgrupp, förtal, förolämpning och olaga hot är vanliga på nätet och förmodligen det du kommer att stöta på mest.

Jag kan upplysa dig om att annonser däremot inte går att grundlagsskydda. De betraktas som en extern del och omfattas inte av utgivningsbeviset. En ansvarig utgivare kan alltså inte hållas ansvarig för brott som begås genom en annons. Det är i stället den som faktiskt driver verksamheten som är ansvarig för annonserna.

Om du har begått ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott så är det justitiekanslern (JK) som fungerar som en exklusiv åklagare som kan åtala. Alla stämningar måste alltså gå genom justitiekanslern.

Bloggar, forum och kommentarer kan nästan skyddas

Det är viktigt att poängtera att innehållet i databasen (alltså webbplatsen) endast får ändras av den som driver verksamheten. Om du har ett forum eller en blogg med kommentarer kan du inte få ett utgivningsbevis. Då gäller i stället lagen om elektroniska anslagstavlor.

Lagen om elektroniska anslagstavlor innebär att om du stöter på ett inlägg där någon uttrycker exempelvis hets mot folkgrupp ska du plocka bort det inom skälig tid. ”Skälig tid” är svårt att definiera, utan det beror delvis på storleken på ditt forum. Men tonvikten ligger på att inlägg som bryter mot lagen ska tas bort så fort som möjligt. Det är eftergranskning som gäller och den som skrivit inlägget är ansvarig för innehållet. Du kan i detta läget endast åtalas för brott mot lagen om elektroniska anslagstavlor om du underlåter dig att ta bort meddelandet. Inläggsförfattaren är den som åtalas för hets mot folkgrupp.

Har du nyheter och ett forum på din webbplats och ändå vill ha ett utgivningsbevis för nyheterna finns det lösningar på problemet.

• Förhandsgranskning. Du kan granska alla inlägg innan de visas. Det innebär att varje inlägg eller kommentar därmed är skyddat av grundlagen och du därmed som ansvarig utgivare är ansvarig för vad som står i dem (det är alltså du som åtalas för hets mot folkgrupp och inte inläggsförfattaren). Tänk på att det är mycket tidskrävande att läsa igenom alla kommentarer och inlägg om du har en stor webbplats. Det kan ta död på diskussioner i speciellt forum och är direkt opraktiskt om forumet växer i snabb takt.
• Dela upp webbplatsen i sektioner. Placera forumet eller kommentarerna i en egen layout som tydligt skiljer sig från den del som ska omfattas av utgivningsbeviset. Det måste göras tydligt så att inga missförstånd kan uppstå, och du bör även redogöra för din uppdelning för Radio- och TV-verket. Om det finns risk för missförstånd kommer du inte att få något utgivningsbevis, eller få det indraget. Radio- och TV-verket rekommenderar en egen färg eller ett annat sidhuvud för forumet, och att länken helst öppnas i ett nytt fönster.

När det gäller kommentarer på en blogg kan man lösa det genom att visa en länk i stil med ”Det finns 34 kommentarer som ännu inte godkänts, klicka här för att läsa dem” som öppnar ett nytt fönster med en annan layout. Därmed faller de inte under yttrandefrihetsgrundlagen, utan lagen om elektroniska anslagstavlor som innebär att du kan eftergranska kommentarerna.

Om du vill ha det bästa av två världar skulle jag rekommendera dig att öppna alla kommentarer i ett nytt fönster, och i efterhand välja ut de kommentarer som ska synas direkt under din nyhet eller blogginlägg. På så vis kan alla läsa kommentarerna omedelbart, samtidigt som du aktivt tar fram de lite mer kärnfulla kommentarerna (som därmed lyder under grundlag).

Det viktigaste är att det görs utan risk för missförstånd eller gråzoner. Du kan aldrig vara övertydlig i den här frågan.

Vem kan bli utgivare?

För att bli en ansvarig utgivare måste du…

• vara minst 18 år
• ha fast bostad i Sverige
• får inte ha en förvaltare
• får inte vara försatt i konkurs

Så skaffar du utgivningsbevis

Utgivningsbevis för internet, radio och tv administreras av Radio- och TV-verket och ger din webbplats grundlagsskydd. Det gäller i tio år och kostar 2 000 kronor. Du skickar in följande dokument till dem:

1. Personbevis. Ett intyg som helt enkelt bevisar att du är du. Du måste beställa två exemplar och det sker kostnadsfritt från Skatteverket som skickar dem till din folkbokföringsadress.
2. Förvaltarfrihetsbevis. Om du har en ekonomisk förvaltare (på grund av sjukdom eller annan oförmåga att hantera din ekonomi) kan du inte bli ansvarig utgivare. Du måste kunna stå på egna ben. Du skickar in ett exemplar av ditt personbevis till Överförmyndarnämnden i din kommun som sedan attesterar att du saknar förvaltare. Du bör nu alltså ha två personbevis. Ett med överförmyndarens attest och ett ”rent”.
3. Registreringsbevis. Om du har ett företag eller förening måste du intyga att du bedriver näringsverksamhet och att du har firmatecknarens tillåtelse. Beställs från Bolagsverket och kostar 200 kronor.
4. Konkursfrihetsbevis. Detta dokument fastslår att din verksamhet inte är försatt i konkurs. Beställs också från Bolagsverket.
5. Ansökan om utgivningsbevis för databas. Detta är alltså själva dokumentet där du ansöker om utgivningsbeviset, eller databasanmälan som det kallas, och finns hos Radio- och TV-verket. I den ska du ange databasens namn (webbplatsens namn), vem som bedriver verksamheten, en teknisk beskrivning hur innehållet tillhandahålls och till vem, var databasen finns geografiskt samt vem som är ansvarig utgivare.

Med databas menas en samling av information som är lagrad för automatiserad databehandling. En webbplats betraktas som en databas även om det bara finns en webbsida på den. Huvudsaken är att databasen ska framstå som en sammanhållen tjänst för besökaren, till exempel genom en gemensam design och sidhuvud.

Sammanfattning

En webbplats lyder under personuppgiftslagen (PUL) som i grova drag innebär att du inte får hantera personuppgifter. En personuppgift är allt som kan hänföras till en person; alltså bild, adress, personnummer eller utförlig beskrivning. Du måste ha tillåtelse vid hantering av personuppgifter. Om du bedriver journalistisk verksamhet kan du undantas PUL, men det måste prövas i domstol.

Om du skaffar ett utgivningsbevis för 2 000 kronor får din webbplats censurskydd från myndigheter. PUL gäller inte alls och ingen prövning i domstol behöver ske. En ansvarig utgivare måste utses och denne blir ensam ansvarig för eventuella brott på webbplatsen. Det gäller bara tryckfrihetsbrott och de är 18 till antalet; hets mot folkgrupp, uppvigling, förtal med flera.

Diskussionsforum och kommentarer på exempelvis bloggar omfattas inte av utgivningsbeviset om de inte förhandsgranskas innan de publiceras. Det går också att lösa genom att dela upp webbplatsen i olika delar (med olika design). Bara en del kan vara grundlagsskyddad.

I en senare artikel kommer jag att gå igenom vad som gäller för personuppgifter samt mer detaljerat om de tekniska kraven för utgivningsbevis.

Prylar som ersättning mot länkar är en intäkt som ska skattas

Skatteverket ska övervaka de större bloggarna allt mer och se i fall de bryter mot lagen. Det gäller bloggare som får produkter från företag i utbyte mot att de gör reklam för produkten ifråga.

Så funkar reglerna

Om bloggaren skriver om en produkt och får produkten som ersättning för texten räknas det som ett vanligt jobb.
Produkten skall värderas till marknadsvärdet och bloggaren skall sedan ta upp denna summa som intäkt.
Det finns ingen generell lägre gräns för vad produkten får vara värd.
– Principen är att det skall tas upp från första kronan, säger Karin Andersson till Expressen.se.
Den som undanhåller skatt riskerar att åtalas för skattebrott som kan ge fängelse.

Isabella Löwengrip, Blondinbella, är såklart i blåsvädret igen eftersom hon skickat runt e-brev till klädföretag och bett om kläder för att ge en länk och bilder i utbyte. En jurist på Konsumentverket berättar om vilka regler som gäller:

- Här finns en direkt begäran, som jag tolkar mejlet. Rent principiellt så kan man säga att de här utlovade bilderna är ägnade att öka försäljningen för ett företag, och alltså reklam. Då ska det märkas, säger Mattias Grundström, jurist på KO, till Dagens Media.

Instant Article Wizard skriver texten åt dig på hälften av tiden

Genom internetpengar.com uppmärksammades jag på en tjänst som kallas Instant Article Wizard, vilket ska göra att du kan skriva artiklar om ämnen du inte kan någonting om. Jag tänkte ta en minut av din tid och såga tjänsten längs med fotknölarna.

Tjänsten består av ett program som låter dig mata in ett par sökord och sedan få fram sökresultat från etablerade sökmotor. Skriver du in ”Physics is” får du fram en lista med fraser som alla börjar på dina sökord, exempelvis ”Physics is one of the oldest academic disciplines, perhaps the oldest through its inclusion of…” som är ett utdrag från Wikipedia.

Du kan också få fram ett textstycke som förklarar ”physics” närmare. Då hämtas en till två meningar från ett antal källor och sätts ihop till en läslig text. Detta ska på så vis kunna möjliggöra att du kan skriva artiklar om i princip vad som helst – utan kunskap. Skriv in sökordet, tryck på knappen och voilá: en okej text, kopiera och klistra sedan in i ditt dokument med några ändringar.

Se hur programmet fungerar in action:

Det är bara ett problem med den här tjänsten. Och det är hur pass tillförlitlig sökresultatet är. Eftersom programmet visar sökresultatet från bland annat Google och Yahoo förefaller det sig ganska vanskligt att inte ägna någon tid åt källkritik, utan bara acceptera allt som sanning eftersom det står på skärmen och går fort.

Skaparen bakom tjänsten hävdar att du minsann kan söka igenom Google Schoolar, som indexerar uppsatser och publicerad vetenskap. Men det innebär inte på något vis att man får rätt information, eftersom studier ofta går igenom eventuella invändningar mot texten för att sedan vederlägga dem.

Låt oss ta ett exempel. Ett argument i en uppsats är ”Physics is thought to be the oldest academic disciplines. This is not the case.” Detta är ett citat som sedan författaren vederlägger: ”The above statement is not true”. Det skulle få till följd att man får missvisande information med Instant Article Wizard. Likaså om något argument frekventerar många bloggar, vilket gör att det uppfattas som sanningsenligt eftersom det är så väl spritt.

Om du driver en blogg och vill producera mycket text och tjäna pengar på att folk klickar på annonser kanske detta låter lockande. Glöm bara inte att om du skriver något helt uppåt väggarna kommer du att uppfattas som ignorant och din läsförmåga kommer att ifrågasättas. Som sökverktyg kan det däremot vara intressant, så länge man håller ett kritiskt öga på sökresultatet.

Däremot skriker designen på webbplatsen Instant Article Wizard amatör. Men det är en annan historia. Av någon anledning tycks det fungera i USA.

Dashnotes ett virtuellt kontor

Dashnotes är ett nystartat svenskt virtuellt kontor likt 37signals Basecamp eller svenska konkurrenten Projektplatsen.

Vid en snabb blick verkar det vara överskådligt, avskalat och lättanvänt. De verkar ha hämtat inspiration och lärdomar från sociala medier, vilket även gör Dashnotes mer användbar för människor.

Till skillnad från Projektplatsen, som verkligen andas storföretag, får man faktiskt se hur produkten ser ut och fungerar i en video. Detta tycker jag är oerhört bra eftersom det snabbt ger en känsla av hur det passar mig. Vill man visa hur bra en produkt är, gör man bäst i att visa det, inte att beskriva det i en marknadsföringsfolder som man länkar till på hemsidan.

Se video av Dashnotes:

Är du kreativ? Säg det inte. Visa det.

Privata Affärer skrev i dag en ganska kort men läsvärd nyhet om Så stärker du ditt varumärke. Några läsvärda axplock från artikeln:

- Information måste aldrig ut, den måste IN!. Otroligt mycket information lämnar sändaren utan att nå mottagaren, det är slöseri med både tid och pengar, säger Kjell Dahlin.

Det viktigaste är inte vad vi säger, utan det vi gör:

- Överraska! Gör något som den tilltänkta kunden inte förväntar sig. Istället för att tala om att du är kreativ, gör något som visar att du ÄR det. Säg eller skriv inte att produkten är fantastisk, visa det. Visa med handling att du och ditt företag verkligen lever upp till de värderingar ni säger att ni står för, säger Kjell Dahlin.

Så enkla och självklara tips, men ack så sällan de efterlevs. Det är dags att vi ändrar på det.

SVT tillåter Twinglylänkar och Spotify lanseras

Från och med i dag kommer SVT att tillåta Twingly-länkar. Först ut blir SVT Opinion som visar vilka som länkar deras debattartiklar.

I dag lanseras också Spotify som är en musiktjänst där du kan lyssna på all musik gratis. Ungefär som iTunes Store, fast där musiken finansieras med reklam i stället. För 99 kronor per månad får man däremot ett premiumkonto utan reklam.

Den gamla webbkatalogen KTHNOC är uppköpt av Urban Lindstedt som planerar att göra en lätt kommersialisering av katalogen. Den startades redan 1993 och brukar vara det första tipset när man ska registera sin webbplats i en länkkatalog.

Vägen till framgång är genom misslyckanden

Det finns egentligen ingen dålig affärsidé. Bara bra och mindre bra utvecklade affärsidéer. Om vi tar Google som exempel, så kan man tro att deras verksamhet kantrats av obönhörlig framgång. Men naturligtvis har även de haft mängder med misslyckanden. IDG har skrivit om Googles tio värsta floppar.

Christian på Disruptive har tjatat på mig ett tag nu att jag ska länka till deras sida om affärsidéer, så jag gör väl det. Förmodligen har det att göra med att ordet affärsidéer ger mig en högre träff på Google, vilket jag tycker är lite småkul eftersom jag inte aktivt optimerat för just det ordet.