Källkritik behövs bara på Wikipedia? Trams.
Wikipedia och källkritik är två vanliga ordkombinationer. Eftersom vem som helst kan ändra information måste man inta ett kritiskt förhållningssätt. Wikipedia anses därför som mindre pålitligt. Trams, säger jag.
Denna utveckling är bra. Att måla ut vanliga uppslagsverk såsom Nationalencyklopedin som ett verk man inte behöver källgranska är naivt. Trots att en NE-artikel i regel bara skrivs av en expert och sedan faktagranskas av en redaktör, har det nationella uppslagsverket väldigt bristfälliga källhänvisningar – om ens några.
Tittar man på en artikel på Wikipedia hittar man förvisso en skiftande kvalitet men också en otrolig bredd och emellanåt ett väldigt djup. I större och framför allt mer kontroversiella artiklar finner man referenser till nästan varje påstående genom fotnoter. Detta gör att det blir betydligt lättare att faktiskt källgranska än Nationalencyklopedin som är skriven av experter som förmodas ha rätt enbart på basis av sin titel.
Wikipedia bör vara starten i ditt faktasökande, inte slutet. Detsamma bör gälla alla uppslagsverk och ingenting som på något vis bara gäller en wiki. Kom ihåg att ju mer extraordinärt ett påstående är, desto mer extraordinära bevis krävs. Man bör aldrig ta saker för givna oavsett vilken källan är. Det viktigaste är metoden, det vill säga hur man har kommit fram till ett givet påstående. Och då spelar det ingen roll om källan heter Nationalencyklopedin eller Wikipedia. Även Dagens Nyheter stämmer in i denna kritik men fokuserar dock bara på Wikipedia, Källkritik behövs när du använder Wikipedia, men där nämns den bristande utbildningen i källkritik som förekommer i skolan.
På Wikipedia kan man dessutom följa arbetet med en specifik artikel genom dess diskussionssidor. Man kan där enkelt se vilka påståenden som vållar huvudbry bland wikiskribenterna och därmed också vilka påståenden man själv behöver källgranska närmare. Per Gahrton kallar det en skendemokrati, men det bör snarare betraktas tvärtom. Att få alla verktyg tillgängliga för att se vilken mening som ändrats, och dessutom få syftet med redigeringen förklarat på diskussionssidorna, är minst sagt allt annat än skendemokrati. En sådan funktion saknas på de traditionella uppslagsverken och det går inte att se tankebanorna kring en artikel. Att det förekommer missbruk bör man förstås vara medveten om, men denna vetskap bör snarare göra oss mer skeptiska vilket i sin tur gör att vi dubbelkollar påståenden än tar dem för givna.
Allt handlar i slutändan om hur man hanterar de respektive uppslagsverken. Den som trodde att Nationalencyklopedin skulle läsas och sedan accepteras som fakta trodde således fel. Källkritik är något universellt och ska inte bara förknippas med internetmedier.
Uppdaterat: Wikipedias svenska ordförande har svarat på Per Gahrtons kritik.
Nei. Det aer inte enbart trams.
http://aktivdemokrati.wordpress.com/2009/11/10/helt-korrekt-per-gharton-wikipedia-ar-odemokratiskt/
Att större artiklar på WP källbelägger ”nästan varje påstående” stämmer ju inte alls. Många tunga artiklar saknar nästan helt hänvisningar och andra lämnar bara källor för perifera detaljer, eller är ”bakifrån-skrivna” utifrån vad som kan ankras in i en citat-not, inte uppbyggda från vad som är centralt och viktigt att lyfta fram kring e tt ämne.
90% av källnoterna för t ex påven, Hillary Clinton eller Jan Guillou handlar om saker någon har sagt eller kontroversiella ståndpunkter som dessa personer har uttryckt vid något tillfälle. Varför? Därför att det går enkelt och snabbt att leta upp en tidningssida som ”bevisar” detta, medan det kan vara mycket svårare att demonstrera ett påstående om vilka frågor någon strävat efter att lyfta fram under många år utan att någon viftar med ”original research”-kortet eller sägr ”jag fattade inte vad du skrev, är du en pk akademiker?”
På det sättet blir WP ganska ofta en katalog över den mediala skvallerkrönikan kring en person: man får (snart) 200 rader om vem som har haft sex med Tiger Woods, med massor av cieringar, men nästan ingenting om hans bakgrund innan han började spela golf och ganska litet om hans sponsorer. I ett vanligt uppslagsverk hade excesser av den typen hållits på mattan eftersom de som skriver där har något att förlora på om artikeln blir kass, men poå WP är nästan alla anonyma och ingen har någon personlig auktoritet i ett ämne eller ett forskarrykte att frösvara. Därför blir en örl del totalt opålitligt.
Och apropå NE och Wikipedia: det är klart att NE innehåller fel (betydligt färre och mindre allvarliga än WP dock), men när det gäller NE kan man åtminstone lita på att den/de som skrivit artikeln vet vad man talar om. Man kan också lita på att artikeln är konsistent i tidsplanet, dvs att de påståenden som görs var sanna – eller nsågs sanna – vid en och samm tidpunkt, den då artikeln skrevs, kanske också när den uppdaterades.
På WP finns det inga garantier för att olika delar av en artikel uppdateras i jämn takt, du kan alltså lätt hitta påståenden som beskriver omstänmdigheterna kring ett företag, ett parti eller en person sådana de uppfattades vid helt olika tidpunkter – t ex att ett bolag beskrivs som aktivt i en del av en artikel men i konkurs på andra håll i samma text. Men de underförstås alla gälla ”nu”.
Det ”encyklopediska nuet” är en ständig, ojämnt rörlig rullist på WP och det markeras oftast inte alls i artikeltexterna. I NE eller Britannica är detta nu lika med pressläggningen av varje band. Därmed kan man se efteråt att viss information inte kunde ha varit med i artikeln.
Hur vet du det?
Nu över till något annat. Här är peer reviewed-studie som visar att ju fler redigeringar på Wikipedia desto bättre innehåll:
Assessing the Value of Coooperation in Wikipedia
(Jag ber inte om ursäkt för att det här är ett ovanligt långt inlägg, det är fokuserat så – give it a go)
Peter: Artikeln du hänvisar till är skriven av någon som utgår från WP:s egen syn på vad som gör en bra artikel: att den innehåller många enskilt ”verifierbara” fakta och har hög aktivitet. Men att en artikel har hög input av ”belagda fakta” (med en källnot) betyder inte att den ger en vettig, väl övervägd bild av sitt föremål. Och inte heller att de enskilda faktabitarna är sanna eller att artikeln kommer att bli bättre över tid, eller förbli bra. För många wikipedianer är ”belagt faktum” lika med vad som helst som någon har sagt i en bok, en tidning eller på en websida. Slängiga påståenden som ”i november 2009 avslöjade Expressen att Jan Guillou begått landsförräderi när han lät sig köpas som spion av KGB under flera år från 1967 och framåt” eller ”Barack Obama är enligt uppgift inte född på Hawaii utan i Afrika; föräldrarna flög sedan snabbt tillbaka till Hawaii på amerikanska statens bekostnad. Omständigheterna kring hans födelseattest är under föremål för rättslig utredning” kastas in utan vidare av nån lirare. Båda mina exempel kan kallas formellt ’sanna’ – om Obamas födeleseort se http://www.obamacrimes.com, vi skrev ju bara ‘enligt uppgift’; och vill man stenhårt kan man välja att kalla Guillou ”spion” etc — men sakligt mycket tveksamma. Och båda har förekommit på Wikipedia; det finns grupper som gärna vill ha dem på paradplats. Det finns en tydlig risk att t ex artikeln om Guillou kommer att skrivas så att KGB-historien framstår som det viktigaste i hans yrkesliv, preecis som att artikeln om Tiger Woods skulle kunna gå över styr av det som just nu toppar nyheterna.
Än så länge vet vi inget om hur mycket av Tigergate som är sant, det mesta vilar ju på påståenden från de inblandade damerna, men det är inte WP:s bekymmer. Har det kommit i tryck eller sagts på Fox News att Tiger skickade sex-sms till 20 tjejer och var konstant otrogen så ses det som verifierbart och sant.
När det är öppet för alla att redigera blir artiklar om personer som på nåt vis är kontroversiella snabbt till slagfält för skilda supporterklubbar, för olika partier, uppfattningar, religiösa och nationella grupper. och det plockas *inte* alltid bort av någora meras upplysta personer, det vet ala som jobbat med WP: Artiklar som t ex John F Kennedy, Abraham, Joe the Plumber eller Vladimir Lenin har, både på svenska (minus Joe) och engelska WP, varit nerklottrade med skrivningar som handlat om att spika en viss politisk/nationell uppfattning, ofta med massiva överord och syftet att göra föremålet till hjälte eller skurk. Eftersom WP:s sätt att redigera en artikel inte kräver att man ska väga in att en viss författare kan skriva med vissa avsikter eller ha utelämnat det som inte passar, så fungerar inte WP:s ”strävan efter konsensus och kunskap” när folk är tillräckligt envisa och inkörda på en viss vinkel. Artikeln om Abraham till exempel har ofta varit ockuperad av fundamentalistiska kristna, judar och muslimer som försökt spika sina bilder av patriarken – alla tre religionerna åberopar sig ju på honom och hans historia berör frågor som är hta än idag, Palestinafrågan, anspråken på Jerusalem och ekumeniska frågor. Inom vetenskapen ser man ju Abraham mera som en litterär figur eller en man ur legendens värld men den vinkeln har tidvis städats ut helt ur artikeln.
Felaktigheter på WP, ett axplock: FNL kallas ”Viet Cong” på engelska WP. Det är åt skogen, de kallade sig inte själva så och beteckningen är ett uttryck för amerikansk propaganda, för en bestämd bild av Vietnamkriget. Det har också påpekats under flera år, men namnet kvarstår. Jag tror knappast att de kallas så i tryckta engelskspråkiga upplsagsverk och absolut inte i NE:
Artikeln om Björn Borg, också på engelska, påstod under minst ett år att Borg vid slutet av sin proffskarriär, 1981, hade varit utbränd, självmordsbenägen och nära fysisk kollaps. ”Källan” var en intervju med Björn 20 år senare, kanske också hörsägen om Milanoincidenten även om denna inträffade 1990. Den som kastade in de skrivningarna övertolkade hur som helst vad Björn Borg hade sagt och gav intrycket att han bröt med tennisen därför att han var på randen till sammanbrott.
Artikeln om Al Gore inehåller mängder av tveksamma skrivningar eller saker som vill vrida bilden åt et visst håll, fullt naturligt ur WP-synvinkel eftersom det hdlar om en person månag antingen gillar eller hatar. Dern har förmodligen varit mycket värre tidigare. Den ska dock ha credit för att man reder ut påståendet att Gore skulle ha sagt ”det var jag som uppfann internet”.
Det finns så klart ne hel del bra artytikalr på WQP, men de finns oftast inom sådant som exakt naturvetenskap, populärkultur eller avgränsade höändelser – där det är lätt att lappa och kompilera sig fram till en säker, hyfsat värderingsfri sanning. Så fort man kommer in på historia, politik, psykologi, humaniora, litteratur, religion etc blir det värre, eftersom det inte löngre räcker att sy ihop enskilda faktabitar och det ofta finns starkt skiljaktiga tolkningar. Det är då det märks att ingen på WP har någon egen auktoritet på ett ämne, vill folk kan de hålla på hur länge som helst och redigera bort det som inte passar dem under hönvisning till att ”det här stämmer inte med min källa” eller ”så definierar vi det inte, titta här” – var den ena eller andra definitionen kommer ifrån och om den är partisk tar man däremot inte upp.
Ta en titt på artiklarna om massmördaren Marc Lépine och hans mord på 14 kvinnor, École Polytechnique massacre – och deras diskussionssidor (som de flesta som använder artikeln säkerligen inte läser).
På diskussionssidan för EPM har flera personer envist hävdat att Lépine sköt på feminister men inte på kvinnor, eftersom han skrek ”Ni är feminister! Jag hatar er!” Det är ett typiskt exempel på hur de som redigerar blir fångar i vad som kan ”beläggas” – att Lépines dåd i själva verket vilade på kvinnohat och/eller på en grovt narcissistisk bild av att han själv hade rätt till första plats i värkden går inte att hålla fast i artikeln utifrån WP:s regler, medan det antagligen skulle kunna sägas i en vanlig encyklopedi. Nu står det visserligen ”Women killed/murdered” som rubrik på uppräkningarna av offer m,en detta har krävt massor av diskussion och det finns ingen garanti för at det flrblir så framöver.
Grodorna på svenska WP ska vi inte tala om. Jag kan hålla med om att vilken text som helst förtjänar at läsas med källkritiskt öga men de flesta som använder WP bryr sig knappast om att göra en kritisk koll av det de hittar, läser inte diskussionssidan eller tidigare versioner. Därmed blir hela projektet, som en kompis till mig sade, en fiskdamm där man kan få upp både bra material och strunt. Men eftersom den modell WP dras med för faktacheck och kvalitetskontroll är så naiv så är de inte i närheten av målet att bli ett tillförlitligt uppslagsverk.
Då skulle jag vilja veta hur man skriver en ”vettig, väl övervägd bild” av Tiger Woods (eftersom du bara tar kontroversiella exempel), och varför NE har mindre fel på grund av detta.
Vanliga encyklopedier brukar undvika polemiska och känsloladdade uttryck som ”förrädare”, ”horkarl”, ”Maria Borelius sa till tidningarna att hon inte hade råd med vit barnflicka trots att hon lever i palats” (jo, folk skrev så). Särskilt när det handlar om ett pågående händelseförlopp. Däremot vågar de ge uppskattande omdömen när det handlar om personer och verk som är allmänt erkända. På WP är båda dessa självreglerande rörelser satta ur spel eftersom ingen har något att förlora på att skriva slarvigt eller redigera bort sådant han inte begriper, och ingen egentligen kan avkräva någon definitiva belägg (man kan sudda varandras edits tio gånger om men inte definitivt sätta P för t ex skrivningar om Ingmar Bergman som deklarerar ”B var nazist, det har han själv vittnat om,och hans ångeststinna filmer har i alla år tvångsvisats av hans kompisar på SVT, fått miljoner i stöd av Jörn Donner och prisats av högbrynta franska filmkritiker trots att de aldrig gått lika bra som ‘Hajen’”) – obs att inget av dessa påståenden direkt kan motbevisas om man bara får peka på tredjepartskällor och citat enligt WP:s modell.
Självklart tar jag extrema exempel, men de är inte ovanliga och de belyser varför WP ofta har kass trovärdighet – det är ingen tilfällighet, beror inte på enstaka dåliga medarbetare, det handlar om själva modellen för verifiering och deras ibland bysantinskt trubbiga byråkrati.
Ge gärna några exempel på de grova missar du ser i t ex NE eller Britannica – och då menar jag misstag som var kända som sådana när bandet gick i tryck, inte tjugo år efteråt.
Jag har tittat lite efter dina citat och jag hittar dem inte på Wikipedia. Har du måhända en länk? Oavsett vilket tjänar det ingenting till för vare sig mig eller dig att försöka lista fel i respektive uppslagsverk eftersom vi omöjligt kan täcka allt.
Här kommer dock en anekdot i sammanhanget som jag upptäckte vid surfning efter annat:
Även Nationalencyklopedin har fel
Detta säger dock ingenting om NE som helhet. Det jag däremot vill framhäva är att man bör vara kritisk mot all form av information, även den som finns på NE. När jag skriver att WP är starten på informationssökandet så menar jag det.
Peter: jag listar saker som vid olika tillfällen har stått på WP, ibland under åratal. En del har naturligtvis redigerats bort, men inte allt, och poängen är att oseriösa uppgifter och halvlögner ofta blir kvar där eller aktivt hålls kvar av ett gäng samkörda redigerare som har samm vinkel på saken. Att artikeln om FNL heter Viet Cong på engelska WP är ett faktum än idag. Graverande, tycker jag, men det finns en stark lobby som anser att ”det heter ju så”.
Och diskussionssidorna ger en bild av vad folk tagit in i artikeln. Kolla diskussionerna om Marc Lépine och Polytechniquemassakern och de gamla versionerna av dessa artiklar. Temperaturen har varit kokhet och det är uppenbart att somliga är väldigt emot att artikeln ens påpekar att hans massmord *ofta_har_uppfattats* som ett nedslag av manligt våld med större räckvidd i samhället. Man blandar ihop det med att artikeln skulle direkt *påstå* att Lepine var en marionett för patriarkatet (det kan den naturligtvis inte göra.
Vanliga uppslagsverk med litet status gör inte den typen av misstag, därför att deras författare har personligt ansvar för sina texter. Skriver du som historiker att Hitler dansade när han sett fransmännen skriva under kapitulationen 1940 blir du uthängd av dina kolleger även om många som sett den där filmstumpen tror att den var på riktigt.
Vad ska man då göra? Jag menar att Wikipedia borde ge upp ambitionen att vara ett svar på NE, Grand Larousse och Britannica. Den där strävan att bli en certifierad encyklopedi med samma tillförlitlighet överlag som NE etc är omöjlig, de är inte i närheten, och den gör dessutom att de bakbinder sig själva genom att köra en policy som går ut på att rensa ut allting som inte är direkt citerbart från ”pålitliga tredjepartskällor”. Om du skriver att Våroffer var ett banbrytande verk som har haft stort inflytande på 1900-talets musik så kjn det snabbt bli nerryckt av någon som taggar ”POV” och ropar ”min källa tycker inte att Stravinskij var något”. De har den där regeln mot kvalitativa omfdömen för att texten inte ska bli nerlusad med fritt tyckande och flödande beröm, men resultatet är att även det som alla insatta personer vet stämmer blir svårt att få in i texten därför att det inte snabbt kan framställas som ett ”neutralt citerat faktum”.
Samtidgt svikt5ar kontrollen i alla fall på massor av artiklar. Det blri alltså lätt at få in strunt i en del lägen, medan sanningar som inte går att ankra in med enkla citat åker ut.
WP innehåller så klart många bra artiklar – en del är nästan helt ociterade men skrivna av personer som vet precis vad de talar om . och en mängd kul nonsens och ska vi säga trivia-kultur (”Kalle Ankas universaum” på svenska WP). Men de här texterna som är bra passar egentligen inte ihop med WP:s principer och med deras vilja att bli det nya NE: det är i den ändan man borde börja omformulera projektet.