Visa bara det viktigaste och låt användaren upptäcka svårare saker efterhand
I Jakob Nielsens senaste kolumn Progressive Disclosure skriver han att man bara ska visa de mest väsentliga delarna för användaren till en början. Genom att visa mer avancerade, och mindre använda funktioner, på en separat sida så är det lättare för besökaren att lära sig och samtidigt begå mindre fel.
Jakob tar utskriftsfunktionen som exempel. När du väljer Skriv ut… från ett dokument får du (oftast) upp en ganska enkel ruta där du kan välja antal kopior, sidomfång och destinationsskrivare. För att ändra mer avancerade inställningar som inte används lika ofta, exempelvis marginaljustering, brukar det finnas en knapp i stil med ”Avancerat” för att justera detta.
Vidare skriver Jakob att upptäcka fler saker efterhand (progressivt upptäckande) ökar tre av användbarhetens fem komponenter: lätt att lära, större effektivitet och mindre fel. De andra två komponenterna är minnesförmåga och nöjdhet. (På ursprungsspråket blir komponenterna kanske lite mer tydliga: learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction.)
Keep it simple, stupid säger jag.
Roligt att se den frasen på fler ställen. Min tidigare chef hänvisade ofta till k.i.s.s-principen.
Ja, enkelhet är ofta mer produktivt än att krångla till det i onödan.
Ett exempel utanför internet, jag bor i rondellernas stad, Växjö. En rondell är en sådan enkel lösning och kräver samtidigt inte något direkt underhåll, ingen elförsörjning, fungerar som trafikhinder (sänker hastigheten) och det räcker i princip att bilföraren håller koll på trafiken som kommer från vänster. Så genialiskt i sin enkelhet.