En stilguide ger din text ett enhetligt intryck
Nyligen gav jag kritik till en webbplats i ett diskussionforum. (Det är jag som kallas Pace.)
Diskussionen började kresta kring innehållet på webbplatsen ifråga och jag drog upp ordet stilguide. Vad det handlar om är ett sätt att få allt material att stämma överrens med varandra. Exempel:
- Ska vi skriva TV, tv eller teve?
- Ska vi använda citattecken eller pratminus när någon pratar?
- Ska vi skriva ordet på svenska eller engelska? (airbag eller krockkudde?)
- Vilka ord ska vi översätta?
Alla de här sakerna är obetydligt i sin enskildhet, men ger ett oroligt och oprofessionellt intryck i en större helhet. Det märks inte så värst mycket på tre, fyra artiklar. När man däremot börjar närma sig ett hundratal artiklar utan någon direkt struktur börjar det bli problem. Resultatet blir helt enkelt dåligt.
Tanken med stilguiden är du inte ska behöva tänka. Direkt kan du säga att ”på den här webbplatsen skriver vi tv och inget annat”. Det är konsekvent. Om du ska ge ut ett nyhetsbrev på papper, eller trycka en katalog kan du använda din stilguide där också. Om du har ett unikt språk kommer läsaren att känna sig som hemma.
Webbplatsen IDG.se har exmpelvis i sin stilguide valt att konsekvent använda orden Imovie, Ipod och Imac. Apples produkter heter egentligen iMovie, iPod och iMac. Det är sådana regler som ingår i stilguiden. Och den ska alla följa, överallt på hela webbplatsen.
Och tro det eller ej, även här på Backend Media använder jag en stilguide. Den är på 26 sidor. Jag har regler för hur ord ska skrivas och böjas. Som du kanske har märkt så skriver jag alltid pdf-filer, och inte PDF-filer. Du har kanske också märkt att jag aldrig har använt mig av mellanrubriker, åtminstone inte i den bemärkelsen som de brukar användas. Det är sådana saker som tas upp däri.
Om någon mer skulle börja skriva inlägg här, så kan de alltså ”härma” mitt skrivsätt nästan omedelbart. Det är också så alla större tidningar arbetar. Fast där har TT underlättat lite och gjort en språkguide som heter TT-språket.
På SitePoint finns en utmärkt artikel om hur du utformar en stilguide. Läs den om du är det minsta intresserad av att skriva regelbundet eller, för all del, att läsa andras material och korrigera fel innan de ska publiceras.
Jag håller med. Det är viktigt att vara konsekvent i sitt uttryck. De flesta tidningar har en guide med riktlinjer för frilansare. Det skiljer oftast mycket lite mellan olika tidningars riktlinjer. Ett tips för att slippa lägga tis på ett eget dokument är att använda språknämndens bok: Svenska skrivregler. Till dessa regler kan du göra ett eget dokument med undatag.
De skrivsätt som i princip är lag för tidningar är:
* Skriv ut alla förkortningar: bland annat, inte bl.a. Med mera, inte m.m. Och så vidare, inte osv. Etcetera, inte etc. Listan kan göras lång.
* Internet skrivs med gement i i löpande text. Egennamnskaraktären har i princip försvunnit.
* ”Compact Disc” och ”Digital Versatile Disc” skrivs ofta som CD och DVD med versaler och utan -skiva på slutet. Det samma gäller flera filtyper, exempelvis Peters exempel ovan. Spara som PDF, inte spara som pdf-fil eller PDF-fil. MMånga anser att det blir kaka på kaka. ”Compact disc-skiva”. Kompakt skiva-skiva på svenska. Tycker du också att det låter dingt?
* Procent skrivs alltid ut. Tecknet % används bara i tabeller med mera.
* Siffror och tal. Tumregeln är att tal upp till tolv anges med bokstäver, medan tal över tolv anges med siffror. Viktigt är också att inte blanda vid intervallangivelser. Ett – tjugo. Inte 1-tjugo eller liknande.
* Använd enkla ord. Ingen blir imponerad av svåra ord och formuleringar. Däremot blir läsaren imponerad om du kan förklara en komplicerad sak med enkla ord. Exempel: Skriv välja, inte selektrera. Skriv tilldela, inte allokera. Skriv godta, inte acceptera. Skriv använda, inte utnyttja. Skriv ange, inte specificera. Skriv avskilja, inte separera. Och så vidare.
Den viktigaste regeln är dock att vara konsekvent. Skriv likadant alltid. Konsekvens, konsekvens, konsekvens. Det är viktigt, så jag nämner ordet konsekvens en gång till.
* Siffror och tal. Tumregeln är att tal upp till tolv anges med bokstäver, medan tal över tolv anges med siffror. Viktigt är också att inte blanda vid intervallangivelser. Ett – tjugo. Inte 1-tjugo eller liknande.
Detta är helt korrekt. Måste dock lägga till att om siffrorna är det viktiga i ämnet, exempelvis att man skriver ett fotbollsresultat eller något annat, så skriver man med siffror! Du skriver ju inte Sverige vann i onsdags mot Island med tre-ett. Utan du skriver 3-1.
Helt rätt Johan. Men då är vi inne på ett av många undantag.